Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Höstvete mot nya höjder år 2020 - en kunskaps-& probleminventering

Status: Avslutat
Projektnummer: H1233156
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 1 oktober 2014
Huvudsökande: Helena Elmquist
Organisation: Odling i Balans
E-postadress: helena.elmquist@odlingibalans.com
Telefon: ?
Medsökande: Per-Göran Andersson
Medsökande: Johan Arvidsson
Beviljade medel: 500 000 SEK

The purpose of this project is to identify knowledge gaps and possible reasons for stagnating wheat yields and to prioritise the issues required to increase crop yields. A recent meeting of farmers, advisors, researchers and trade officials concluded that a yield increase of 20% within a 10 year period was a reasonable goal. However, crop growth must not come at the expense of either the farmer’s economy or the environment. An efficient use of all inputs and the soil is a way to optimise the production from an environmental point of view.
The knowledge inventory will be carried out in three areas: a review of current publications, interviews with farmers, and an analysis of similar international projects designed to increase yields. Results from the project are expected to be used to design new research and development projects which will develop tools and guidance that will lead to greater harvests.

Syftet med detta projekt är identifiera kunskapsluckor och tänkbara orsaker till stagnerade höstveteskördar, samt prioritera vilka frågeställningar man behöver gå vidare med för att höja skördarna.
Att en skördeökning med 20 % inom en 10 årsperiod är rimlig kom man nyligen fram till på ett möte som genomfördes med lantbrukare, rådgivare, forskare och handel. Men skördeökningen får inte ske på bekostnad av ekonomi eller hänsyn till miljön. Ett effektivt utnyttjande av alla produktionsinsatser och marken är ett sätt att miljöoptimera produktionen. Kunskapsinventeringen kommer genomföras inom tre områden; en genomgång av aktuell publicering, intervjuer av lantbrukare, samt omvärldsanalys av liknande internationella projekt som syftar till skördeökning. Resultat från projektet är tänkt att användas för att utforma nya forsknings- och utvecklingsprojekt där man tar fram verktyg och rådgivning som leder till att skördarna blir större.

Målet med projektet ”Höstvete mot nya höjder” har varit att identifiera kunskapsluckor och tänkbara orsaker till stagnerade höstveteskördar, samt att prioritera de mest fruktbara insatsområdena för forskning och rådgivning. För att förstå orsakerna till att skördarna varierar mellan gårdar, trots likartade förutsättningar, har 32 lantbrukarintervjuer genomförts i landets fyra största höstveteregioner. God management, bra tajming och markbördighet är de viktigaste förklaringarna till att vissa lantbrukare har högre skördar än andra i områden med likartade odlingsförutsättningar. Managementfrågorna är komplexa och behöver belysas ytterligare. Det saknas enkla verktyg för odlare, som visar vad det betyder i skörd och netto att göra rätt saker i rätt tid. Forskarna i projektet har identifierat ett antal områden som nya studier behöver genomföras för att uppnå högre skördar och ”sustainable intensification”.

Målet med projektet ”Höstvete mot nya höjder” har varit att identifiera kunskapsluckor och tänkbara orsaker till stagnerade höstveteskördar, samt att prioritera de mest fruktbara insatsområdena för forskning och rådgivning. En annan viktig del i projektet har varit att kartlägga praxis hos utvalda lantbrukare för att bättre förstå orsakerna till att skördarna varierar trots likartade förutsättningar. 32 djupintervjuer med lantbrukare i Sveriges fyra största höstveteregioner visar att god management, bra tajming och markbördighet är de viktigaste förklaringarna till att vissa lantbrukare har högre skördar än andra i områden med likartade odlingsförutsättningar. Följande faktorer kännetecknar företagarna med hög skörd respektive normal skörd:
HÖGA SKÖRDAR
• Rätt beslut, vid rätt tid utifrån rätt prioriteringar.• En högre medvetenhet om management betydelse.• God planering vad det gäller extra personal.• Något högre fosforklasser
• Något högre pH• Något bättre växtföljd.• Lägre ringtryck• Högre kväveutnyttjande, bättre anpassad kvävegödsling.
NORMALA SKÖRDAR
• Fältaktiviteter ibland vid fel tidpunkt.• Mer svårbearbetade jordar, fler upplever markpackning som ett problem, (speciellt i Mälardalen).• Vanligare med omsådd.
• Fler anger att det är viktigare att hålla nere kostnaderna än att få hög skörd.
SLUTSATSER FRÅN FORSKARE
Etableringen är grundläggande för god skörd. Såtiden är en mycket viktig skördebestämmande faktor, och viktigare ju längre norrut i landet höstvetet odlas. Ökad utsädesmängd kan inte kompensera för sen sådd, även om optimala utsädesmängden ökar något vid senare sådd. Vid tidig sådd, och särskilt i södra Sverige, kan utsädesmängden ofta minskas utan att avkastningen påverkas negativt. Det finns mycket omfattande detaljstudier av såbäddens funktion för vårsådda grödor, men väldigt lite för höstsådd. Axens tillväxt under perioden före och strax efter blomning är avgörande för höstvetets avkastning. Det är angeläget att välja rätt sorter för att utnyttja lokala resurser på bästa sätt. Höstvetets goda möjlighet till rotutveckling och etablering av ett djupt rotsystem redan på hösten medverkar antagligen till att känsligheten för packning minskar. På styv jord finns dock ofta problem med låg genomsläpplighet, vilket kan ge speciellt svåra påfrestningar under övervintringen. För höga höstveteskördar är det därför mycket viktigt att upprätthålla en god markstruktur som ger goda möjligheter för rötterna att exploatera markprofilen. Känsligheten för vattenstress varierar under olika utvecklingsstadier. På jordar med naturligt hög grundvattennivå är god dränering en grundförutsättning för odling. Tillskottsbevattning i rätt utvecklingsstadium kan öka skörden. Ett bättre utnyttjande av skördepotentialen på en plats är möjligt genom platsspecifik anpassning av kvävegivan. Det är viktigt att inte ha för låga fosfortal eller lågt pH i marken om man vill försäkra sig om en hög skördepotential. Med bra förfrukt blir avkastningen i genomsnitt ett ton större än med höstvete som förfrukt. Effekten av en förfrukt varierar mycket beroende på miljö och är svår att förklara och förutsäga. Potentialen att förbättra höstvetets avkastning med hjälp av växtföljden beror på hur många hektar det är möjligt att ersätta en dålig förfrukt med en bra och möjligheten att hitta avsättning för exempelvis vall i stråsädesdominerade växtföljder. En snabb genomgång av svenska fältförsök tyder inte på att de avtagande skördeökningarna kan förklaras av ökade problem med ogräs. Ökad uppmärksamhet vad gäller resistensutveckling i kombination med rådgivning om preventiva åtgärder, inklusive effektiva integrerade strategier har identifierats som en nyckelfråga för den framtida höstveteodlingen. De vanligaste skadeinsekterna i vete, sädesbladlus och vetemyggor, kan inte anses vara begränsande för veteskördar i nuläget. Nya grödmodeller bör utvecklas och testas som kan förklara vädrets, klimatets och sortegenskapers roll för variationer i observerade skördar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1722

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

FeNomen: Fertilitet hos nasjonale norske hesteraser.
Ingrid H Holmøy, Norwegian University of Life Sciences, Veterinary Faculty

Projektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Strategier för välmående kor i lönsamma företag
Helena Hansson

Projektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Mjölk

This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Växtodling

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Förbättrad rengöring och desinfektion på köttanläggningar - minskad spridning av livsmedelsförstörande, patogena och antibiotikaresistenta bakterier
Sofia Boqvist

Projektnummer: O-20-20-447 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Poultry
Meat

Cleaning and disinfection are critical elements for meat premises when it comes to production of safe food of high quality. It is the responsibility of the meat premises to ensure this is done efficiently to keep levels of pathogenic, spoilage and antimicrobial resistant bacteria low. This can be …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Ny teknik och regional strategi för recirkulering av växtnäring i stallgödsel
Helena Aronsson

Projektnummer: O-20-23-457 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass
Milk

A main challenge for regions with intensive livestock production is phosphorus (P) surplus on farms, resulting in low P use efficiency and losses to waters. The project will provide solutions to increase P recycling from animal manure. This will decrease our dependency on imported P fertilizers, …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev