Höstvete mot nya höjder år 2020 - en kunskaps-& probleminventering

The purpose of this project is to identify knowledge gaps and possible reasons for stagnating wheat yields and to prioritise the issues required to increase crop yields. A recent meeting of farmers, advisors, researchers and trade officials concluded that a yield increase of 20% within a 10 year period was a reasonable goal. However, crop growth must not come at the expense of either the farmer’s economy or the environment. An efficient use of all inputs and the soil is a way to optimise the production from an environmental point of view.
The knowledge inventory will be carried out in three areas: a review of current publications, interviews with farmers, and an analysis of similar international projects designed to increase yields. Results from the project are expected to be used to design new research and development projects which will develop tools and guidance that will lead to greater harvests.

Syftet med detta projekt är identifiera kunskapsluckor och tänkbara orsaker till stagnerade höstveteskördar, samt prioritera vilka frågeställningar man behöver gå vidare med för att höja skördarna.
Att en skördeökning med 20 % inom en 10 årsperiod är rimlig kom man nyligen fram till på ett möte som genomfördes med lantbrukare, rådgivare, forskare och handel. Men skördeökningen får inte ske på bekostnad av ekonomi eller hänsyn till miljön. Ett effektivt utnyttjande av alla produktionsinsatser och marken är ett sätt att miljöoptimera produktionen. Kunskapsinventeringen kommer genomföras inom tre områden; en genomgång av aktuell publicering, intervjuer av lantbrukare, samt omvärldsanalys av liknande internationella projekt som syftar till skördeökning. Resultat från projektet är tänkt att användas för att utforma nya forsknings- och utvecklingsprojekt där man tar fram verktyg och rådgivning som leder till att skördarna blir större.

Målet med projektet ”Höstvete mot nya höjder” har varit att identifiera kunskapsluckor och tänkbara orsaker till stagnerade höstveteskördar, samt att prioritera de mest fruktbara insatsområdena för forskning och rådgivning. För att förstå orsakerna till att skördarna varierar mellan gårdar, trots likartade förutsättningar, har 32 lantbrukarintervjuer genomförts i landets fyra största höstveteregioner. God management, bra tajming och markbördighet är de viktigaste förklaringarna till att vissa lantbrukare har högre skördar än andra i områden med likartade odlingsförutsättningar. Managementfrågorna är komplexa och behöver belysas ytterligare. Det saknas enkla verktyg för odlare, som visar vad det betyder i skörd och netto att göra rätt saker i rätt tid. Forskarna i projektet har identifierat ett antal områden som nya studier behöver genomföras för att uppnå högre skördar och ”sustainable intensification”.

Målet med projektet ”Höstvete mot nya höjder” har varit att identifiera kunskapsluckor och tänkbara orsaker till stagnerade höstveteskördar, samt att prioritera de mest fruktbara insatsområdena för forskning och rådgivning. En annan viktig del i projektet har varit att kartlägga praxis hos utvalda lantbrukare för att bättre förstå orsakerna till att skördarna varierar trots likartade förutsättningar. 32 djupintervjuer med lantbrukare i Sveriges fyra största höstveteregioner visar att god management, bra tajming och markbördighet är de viktigaste förklaringarna till att vissa lantbrukare har högre skördar än andra i områden med likartade odlingsförutsättningar. Följande faktorer kännetecknar företagarna med hög skörd respektive normal skörd:
HÖGA SKÖRDAR
• Rätt beslut, vid rätt tid utifrån rätt prioriteringar.• En högre medvetenhet om management betydelse.• God planering vad det gäller extra personal.• Något högre fosforklasser
• Något högre pH• Något bättre växtföljd.• Lägre ringtryck• Högre kväveutnyttjande, bättre anpassad kvävegödsling.
NORMALA SKÖRDAR
• Fältaktiviteter ibland vid fel tidpunkt.• Mer svårbearbetade jordar, fler upplever markpackning som ett problem, (speciellt i Mälardalen).• Vanligare med omsådd.
• Fler anger att det är viktigare att hålla nere kostnaderna än att få hög skörd.
SLUTSATSER FRÅN FORSKARE
Etableringen är grundläggande för god skörd. Såtiden är en mycket viktig skördebestämmande faktor, och viktigare ju längre norrut i landet höstvetet odlas. Ökad utsädesmängd kan inte kompensera för sen sådd, även om optimala utsädesmängden ökar något vid senare sådd. Vid tidig sådd, och särskilt i södra Sverige, kan utsädesmängden ofta minskas utan att avkastningen påverkas negativt. Det finns mycket omfattande detaljstudier av såbäddens funktion för vårsådda grödor, men väldigt lite för höstsådd. Axens tillväxt under perioden före och strax efter blomning är avgörande för höstvetets avkastning. Det är angeläget att välja rätt sorter för att utnyttja lokala resurser på bästa sätt. Höstvetets goda möjlighet till rotutveckling och etablering av ett djupt rotsystem redan på hösten medverkar antagligen till att känsligheten för packning minskar. På styv jord finns dock ofta problem med låg genomsläpplighet, vilket kan ge speciellt svåra påfrestningar under övervintringen. För höga höstveteskördar är det därför mycket viktigt att upprätthålla en god markstruktur som ger goda möjligheter för rötterna att exploatera markprofilen. Känsligheten för vattenstress varierar under olika utvecklingsstadier. På jordar med naturligt hög grundvattennivå är god dränering en grundförutsättning för odling. Tillskottsbevattning i rätt utvecklingsstadium kan öka skörden. Ett bättre utnyttjande av skördepotentialen på en plats är möjligt genom platsspecifik anpassning av kvävegivan. Det är viktigt att inte ha för låga fosfortal eller lågt pH i marken om man vill försäkra sig om en hög skördepotential. Med bra förfrukt blir avkastningen i genomsnitt ett ton större än med höstvete som förfrukt. Effekten av en förfrukt varierar mycket beroende på miljö och är svår att förklara och förutsäga. Potentialen att förbättra höstvetets avkastning med hjälp av växtföljden beror på hur många hektar det är möjligt att ersätta en dålig förfrukt med en bra och möjligheten att hitta avsättning för exempelvis vall i stråsädesdominerade växtföljder. En snabb genomgång av svenska fältförsök tyder inte på att de avtagande skördeökningarna kan förklaras av ökade problem med ogräs. Ökad uppmärksamhet vad gäller resistensutveckling i kombination med rådgivning om preventiva åtgärder, inklusive effektiva integrerade strategier har identifierats som en nyckelfråga för den framtida höstveteodlingen. De vanligaste skadeinsekterna i vete, sädesbladlus och vetemyggor, kan inte anses vara begränsande för veteskördar i nuläget. Nya grödmodeller bör utvecklas och testas som kan förklara vädrets, klimatets och sortegenskapers roll för variationer i observerade skördar.