Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Höstvete mot nya höjder år 2020 - en kunskaps-& probleminventering

Status: Avslutat
Projektnummer: H1233156
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 1 oktober 2014
Huvudsökande: Helena Elmquist
Organisation: Odling i Balans
E-postadress: helena.elmquist@odlingibalans.com
Telefon: ?
Medsökande: Per-Göran Andersson
Medsökande: Johan Arvidsson
Beviljade medel: 500 000 SEK

The purpose of this project is to identify knowledge gaps and possible reasons for stagnating wheat yields and to prioritise the issues required to increase crop yields. A recent meeting of farmers, advisors, researchers and trade officials concluded that a yield increase of 20% within a 10 year period was a reasonable goal. However, crop growth must not come at the expense of either the farmer’s economy or the environment. An efficient use of all inputs and the soil is a way to optimise the production from an environmental point of view.
The knowledge inventory will be carried out in three areas: a review of current publications, interviews with farmers, and an analysis of similar international projects designed to increase yields. Results from the project are expected to be used to design new research and development projects which will develop tools and guidance that will lead to greater harvests.

Syftet med detta projekt är identifiera kunskapsluckor och tänkbara orsaker till stagnerade höstveteskördar, samt prioritera vilka frågeställningar man behöver gå vidare med för att höja skördarna.
Att en skördeökning med 20 % inom en 10 årsperiod är rimlig kom man nyligen fram till på ett möte som genomfördes med lantbrukare, rådgivare, forskare och handel. Men skördeökningen får inte ske på bekostnad av ekonomi eller hänsyn till miljön. Ett effektivt utnyttjande av alla produktionsinsatser och marken är ett sätt att miljöoptimera produktionen. Kunskapsinventeringen kommer genomföras inom tre områden; en genomgång av aktuell publicering, intervjuer av lantbrukare, samt omvärldsanalys av liknande internationella projekt som syftar till skördeökning. Resultat från projektet är tänkt att användas för att utforma nya forsknings- och utvecklingsprojekt där man tar fram verktyg och rådgivning som leder till att skördarna blir större.

Målet med projektet ”Höstvete mot nya höjder” har varit att identifiera kunskapsluckor och tänkbara orsaker till stagnerade höstveteskördar, samt att prioritera de mest fruktbara insatsområdena för forskning och rådgivning. För att förstå orsakerna till att skördarna varierar mellan gårdar, trots likartade förutsättningar, har 32 lantbrukarintervjuer genomförts i landets fyra största höstveteregioner. God management, bra tajming och markbördighet är de viktigaste förklaringarna till att vissa lantbrukare har högre skördar än andra i områden med likartade odlingsförutsättningar. Managementfrågorna är komplexa och behöver belysas ytterligare. Det saknas enkla verktyg för odlare, som visar vad det betyder i skörd och netto att göra rätt saker i rätt tid. Forskarna i projektet har identifierat ett antal områden som nya studier behöver genomföras för att uppnå högre skördar och ”sustainable intensification”.

Målet med projektet ”Höstvete mot nya höjder” har varit att identifiera kunskapsluckor och tänkbara orsaker till stagnerade höstveteskördar, samt att prioritera de mest fruktbara insatsområdena för forskning och rådgivning. En annan viktig del i projektet har varit att kartlägga praxis hos utvalda lantbrukare för att bättre förstå orsakerna till att skördarna varierar trots likartade förutsättningar. 32 djupintervjuer med lantbrukare i Sveriges fyra största höstveteregioner visar att god management, bra tajming och markbördighet är de viktigaste förklaringarna till att vissa lantbrukare har högre skördar än andra i områden med likartade odlingsförutsättningar. Följande faktorer kännetecknar företagarna med hög skörd respektive normal skörd:
HÖGA SKÖRDAR
• Rätt beslut, vid rätt tid utifrån rätt prioriteringar.• En högre medvetenhet om management betydelse.• God planering vad det gäller extra personal.• Något högre fosforklasser
• Något högre pH• Något bättre växtföljd.• Lägre ringtryck• Högre kväveutnyttjande, bättre anpassad kvävegödsling.
NORMALA SKÖRDAR
• Fältaktiviteter ibland vid fel tidpunkt.• Mer svårbearbetade jordar, fler upplever markpackning som ett problem, (speciellt i Mälardalen).• Vanligare med omsådd.
• Fler anger att det är viktigare att hålla nere kostnaderna än att få hög skörd.
SLUTSATSER FRÅN FORSKARE
Etableringen är grundläggande för god skörd. Såtiden är en mycket viktig skördebestämmande faktor, och viktigare ju längre norrut i landet höstvetet odlas. Ökad utsädesmängd kan inte kompensera för sen sådd, även om optimala utsädesmängden ökar något vid senare sådd. Vid tidig sådd, och särskilt i södra Sverige, kan utsädesmängden ofta minskas utan att avkastningen påverkas negativt. Det finns mycket omfattande detaljstudier av såbäddens funktion för vårsådda grödor, men väldigt lite för höstsådd. Axens tillväxt under perioden före och strax efter blomning är avgörande för höstvetets avkastning. Det är angeläget att välja rätt sorter för att utnyttja lokala resurser på bästa sätt. Höstvetets goda möjlighet till rotutveckling och etablering av ett djupt rotsystem redan på hösten medverkar antagligen till att känsligheten för packning minskar. På styv jord finns dock ofta problem med låg genomsläpplighet, vilket kan ge speciellt svåra påfrestningar under övervintringen. För höga höstveteskördar är det därför mycket viktigt att upprätthålla en god markstruktur som ger goda möjligheter för rötterna att exploatera markprofilen. Känsligheten för vattenstress varierar under olika utvecklingsstadier. På jordar med naturligt hög grundvattennivå är god dränering en grundförutsättning för odling. Tillskottsbevattning i rätt utvecklingsstadium kan öka skörden. Ett bättre utnyttjande av skördepotentialen på en plats är möjligt genom platsspecifik anpassning av kvävegivan. Det är viktigt att inte ha för låga fosfortal eller lågt pH i marken om man vill försäkra sig om en hög skördepotential. Med bra förfrukt blir avkastningen i genomsnitt ett ton större än med höstvete som förfrukt. Effekten av en förfrukt varierar mycket beroende på miljö och är svår att förklara och förutsäga. Potentialen att förbättra höstvetets avkastning med hjälp av växtföljden beror på hur många hektar det är möjligt att ersätta en dålig förfrukt med en bra och möjligheten att hitta avsättning för exempelvis vall i stråsädesdominerade växtföljder. En snabb genomgång av svenska fältförsök tyder inte på att de avtagande skördeökningarna kan förklaras av ökade problem med ogräs. Ökad uppmärksamhet vad gäller resistensutveckling i kombination med rådgivning om preventiva åtgärder, inklusive effektiva integrerade strategier har identifierats som en nyckelfråga för den framtida höstveteodlingen. De vanligaste skadeinsekterna i vete, sädesbladlus och vetemyggor, kan inte anses vara begränsande för veteskördar i nuläget. Nya grödmodeller bör utvecklas och testas som kan förklara vädrets, klimatets och sortegenskapers roll för variationer i observerade skördar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer

Individuellt anpassad laktationslängd för lönsam och hållbar mjölkproduktion
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-17-20-957 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to develop tools which can be used for individually adapted lactation lengths based on the biological conditions of the cow. Today a one year calving interval and a short lactation period, is recommended. The recommendations are based on 30 years old information and do not …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Alastair Ross

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev