Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Höstvete mot nya höjder år 2020 - en kunskaps-& probleminventering

Status: Avslutat
Projektnummer: H1233156
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 1 oktober 2014
Huvudsökande: Helena Elmquist
Organisation: Odling i Balans
E-postadress: helena.elmquist@odlingibalans.com
Telefon: ?
Medsökande: Per-Göran Andersson
Medsökande: Johan Arvidsson
Beviljade medel: 500 000 SEK

The purpose of this project is to identify knowledge gaps and possible reasons for stagnating wheat yields and to prioritise the issues required to increase crop yields. A recent meeting of farmers, advisors, researchers and trade officials concluded that a yield increase of 20% within a 10 year period was a reasonable goal. However, crop growth must not come at the expense of either the farmer’s economy or the environment. An efficient use of all inputs and the soil is a way to optimise the production from an environmental point of view.
The knowledge inventory will be carried out in three areas: a review of current publications, interviews with farmers, and an analysis of similar international projects designed to increase yields. Results from the project are expected to be used to design new research and development projects which will develop tools and guidance that will lead to greater harvests.

Syftet med detta projekt är identifiera kunskapsluckor och tänkbara orsaker till stagnerade höstveteskördar, samt prioritera vilka frågeställningar man behöver gå vidare med för att höja skördarna.
Att en skördeökning med 20 % inom en 10 årsperiod är rimlig kom man nyligen fram till på ett möte som genomfördes med lantbrukare, rådgivare, forskare och handel. Men skördeökningen får inte ske på bekostnad av ekonomi eller hänsyn till miljön. Ett effektivt utnyttjande av alla produktionsinsatser och marken är ett sätt att miljöoptimera produktionen. Kunskapsinventeringen kommer genomföras inom tre områden; en genomgång av aktuell publicering, intervjuer av lantbrukare, samt omvärldsanalys av liknande internationella projekt som syftar till skördeökning. Resultat från projektet är tänkt att användas för att utforma nya forsknings- och utvecklingsprojekt där man tar fram verktyg och rådgivning som leder till att skördarna blir större.

Målet med projektet ”Höstvete mot nya höjder” har varit att identifiera kunskapsluckor och tänkbara orsaker till stagnerade höstveteskördar, samt att prioritera de mest fruktbara insatsområdena för forskning och rådgivning. För att förstå orsakerna till att skördarna varierar mellan gårdar, trots likartade förutsättningar, har 32 lantbrukarintervjuer genomförts i landets fyra största höstveteregioner. God management, bra tajming och markbördighet är de viktigaste förklaringarna till att vissa lantbrukare har högre skördar än andra i områden med likartade odlingsförutsättningar. Managementfrågorna är komplexa och behöver belysas ytterligare. Det saknas enkla verktyg för odlare, som visar vad det betyder i skörd och netto att göra rätt saker i rätt tid. Forskarna i projektet har identifierat ett antal områden som nya studier behöver genomföras för att uppnå högre skördar och ”sustainable intensification”.

Målet med projektet ”Höstvete mot nya höjder” har varit att identifiera kunskapsluckor och tänkbara orsaker till stagnerade höstveteskördar, samt att prioritera de mest fruktbara insatsområdena för forskning och rådgivning. En annan viktig del i projektet har varit att kartlägga praxis hos utvalda lantbrukare för att bättre förstå orsakerna till att skördarna varierar trots likartade förutsättningar. 32 djupintervjuer med lantbrukare i Sveriges fyra största höstveteregioner visar att god management, bra tajming och markbördighet är de viktigaste förklaringarna till att vissa lantbrukare har högre skördar än andra i områden med likartade odlingsförutsättningar. Följande faktorer kännetecknar företagarna med hög skörd respektive normal skörd:
HÖGA SKÖRDAR
• Rätt beslut, vid rätt tid utifrån rätt prioriteringar.• En högre medvetenhet om management betydelse.• God planering vad det gäller extra personal.• Något högre fosforklasser
• Något högre pH• Något bättre växtföljd.• Lägre ringtryck• Högre kväveutnyttjande, bättre anpassad kvävegödsling.
NORMALA SKÖRDAR
• Fältaktiviteter ibland vid fel tidpunkt.• Mer svårbearbetade jordar, fler upplever markpackning som ett problem, (speciellt i Mälardalen).• Vanligare med omsådd.
• Fler anger att det är viktigare att hålla nere kostnaderna än att få hög skörd.
SLUTSATSER FRÅN FORSKARE
Etableringen är grundläggande för god skörd. Såtiden är en mycket viktig skördebestämmande faktor, och viktigare ju längre norrut i landet höstvetet odlas. Ökad utsädesmängd kan inte kompensera för sen sådd, även om optimala utsädesmängden ökar något vid senare sådd. Vid tidig sådd, och särskilt i södra Sverige, kan utsädesmängden ofta minskas utan att avkastningen påverkas negativt. Det finns mycket omfattande detaljstudier av såbäddens funktion för vårsådda grödor, men väldigt lite för höstsådd. Axens tillväxt under perioden före och strax efter blomning är avgörande för höstvetets avkastning. Det är angeläget att välja rätt sorter för att utnyttja lokala resurser på bästa sätt. Höstvetets goda möjlighet till rotutveckling och etablering av ett djupt rotsystem redan på hösten medverkar antagligen till att känsligheten för packning minskar. På styv jord finns dock ofta problem med låg genomsläpplighet, vilket kan ge speciellt svåra påfrestningar under övervintringen. För höga höstveteskördar är det därför mycket viktigt att upprätthålla en god markstruktur som ger goda möjligheter för rötterna att exploatera markprofilen. Känsligheten för vattenstress varierar under olika utvecklingsstadier. På jordar med naturligt hög grundvattennivå är god dränering en grundförutsättning för odling. Tillskottsbevattning i rätt utvecklingsstadium kan öka skörden. Ett bättre utnyttjande av skördepotentialen på en plats är möjligt genom platsspecifik anpassning av kvävegivan. Det är viktigt att inte ha för låga fosfortal eller lågt pH i marken om man vill försäkra sig om en hög skördepotential. Med bra förfrukt blir avkastningen i genomsnitt ett ton större än med höstvete som förfrukt. Effekten av en förfrukt varierar mycket beroende på miljö och är svår att förklara och förutsäga. Potentialen att förbättra höstvetets avkastning med hjälp av växtföljden beror på hur många hektar det är möjligt att ersätta en dålig förfrukt med en bra och möjligheten att hitta avsättning för exempelvis vall i stråsädesdominerade växtföljder. En snabb genomgång av svenska fältförsök tyder inte på att de avtagande skördeökningarna kan förklaras av ökade problem med ogräs. Ökad uppmärksamhet vad gäller resistensutveckling i kombination med rådgivning om preventiva åtgärder, inklusive effektiva integrerade strategier har identifierats som en nyckelfråga för den framtida höstveteodlingen. De vanligaste skadeinsekterna i vete, sädesbladlus och vetemyggor, kan inte anses vara begränsande för veteskördar i nuläget. Nya grödmodeller bör utvecklas och testas som kan förklara vädrets, klimatets och sortegenskapers roll för variationer i observerade skördar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1612

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling
Potatis

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress