Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hur behandlas områdena livsmedelsproduktion, lantbruk och markanvändning i skolans värld - vad står i styrdokument och läromedel, vad har elever och lärare för erfarenheter?

Status: Avslutat
Projektnummer: H0846386
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 28 juni 2012
Huvudsökande: Christina Lundström
Organisation: SLU
E-postadress: christina.lundstrom@slu.se
Telefon: 0511-67237
Beviljade medel: 629 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Projektet bestod av fyra delprojekt med syfte att beskriva hur lantbruk och livsmedelsproduktion tas upp i grundskolans läroplan, läromedel i biologi (bi), hem- och konsumentkunskap (hk) och geografi (ge)samt lärares och elevers erfarenheter. Läroplanen ger stora möjligheter att arbeta med lantbruk och livsmedelsproduktion, både i olika kursplaners centrala innehåll och i läroplanens allmänna del, men få krav ställs. Läraren har stor frihet att välja innehåll och undervisningsmetod för att nå måluppfyllelse hos eleven. Lärarens intresse, erfarenhet och kunskap får därmed stor betydelse. Alla böcker som ingått i undersökningen är faktaböcker med lite problematisering. Bi-böckerna varierade i innehåll. En tog endast upp lantbruk som orsak till övergödning, medan en utgick från de svenska miljömålen och tog upp många aspekter på lantbruk. Hk-böckerna nämnde mycket lite om hur mat produceras, men svenskt, närproducerat och ekologisk odlat förordades. I ge-böckerna tas lantbruk upp på tre sätt, som beskrivning av olika länders näringsgrenar, som sätt att bedöma utvecklingsnivån i ett land samt som aspekt på hållbar utveckling. Alla elever som intervjuades bodde i mindre kommuner. Alla ansåg att lantbruket var viktigt för produktion av mat. Trots att många elever hade lantbrukare i släkten och vissa haft besök av lantbrukare i skolan var deras förklaringar av hur maten producerats osäkra. De elever som bodde på gård eller där familjen hade stort matintresse, gav en mer komplex bild. Svarsfrekvensen i enkätunderökningen var låg. Av de som svarade hade en hög andel erfarenhet från lantbruk eller landsbygd från uppväxten. Alla ansåg det viktigt att elever vet hur mat produceras och de tog upp området i sin undervisning. Många ansåg det viktigt att elever får odla i skolan och de såg stora möjligheter med utomhuspedagogik på lantbruk, men få omsatte kunskap och åsikter i praktiken.

Populärvetenskaplig sammanfattning
HUR BEHANDLAS OMRÅDENA LIVSMEDELSPRODUKTION, LANTBRUK OCH MARKANVÄNDNING I SKOLANS VÄRLD - vad står i styrdokument och läromedel, vad har elever och lärare för erfarenheter?
Projektansvarig
Christina Lundström, forskningsassistent, SLU i Skara, Box 234, 532 23 Skara

”Nej vi tänker nog inte att det är så viktigt som det egentligen nog är. Jag tror nog ändå att det är viktigare än jag tror.” ”Det är inte direkt mycket du upplever av lantbruket i ett modernt samhälle.”
Tonåring angående lantbrukets betydelse för samhället 2012.

Syfte
Projektet syftar till att ur olika aspekter beskriva hur livsmedelsproduktion, lantbruk och markanvändning tas upp i läroplan och läromedel i grundskolan samt vilka erfarenheter lärare och elever har.

Material och metoder
Projektet var uppdelat i fyra delprojekt: (1) genomgång av grundskolans nya läroplan från 2011; (2) Genomgång av tre läromedel per ämne i biologi (bi) (åk 7-9), hem- och konsumentkunskap (hk)(åk 6-9) samt geografi (åk 7-9). Vissa var uppdaterade efter den nya läroplanen och andra inte; (3) Enkätundersökning till 216 lärare som undervisar i bi, hk och/eller ge i årskurserna 1-9 i 72 grundskolor i regionerna Skåne, Västra Götaland samt Jämtlands län; (4) Intervjuer med 14 elever i åk nio i två skolor i Västra Götalands län.

Resultat
(1) I grundskolans läroplan från 2011 ingår tre delar, skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer samt kursplaner för respektive ämne. Studien har tagit hänsyn till tre aspekter på lärande kring lantbruk, livsmedelsproduktion och markanvändning: (A) direkt krav på kunskap om vad det innebär, (B) användande av lantbruk, livsmedels-produktion och markanvändning för att använda som utgångspunkt för olika ämnen, med avsikt att knyta teori till en för eleven förstålig praktik, eller (C) att använda lantbruket som plats för utomhuspedagogik. Läroplanen ger stora möjligheter att arbeta med lantbruk och livsmedelsproduktion, både genom förankring i flera kursplaners centrala innehåll och genom läroplanens mer allmänna delar. Det finns dock få krav. I hem- och konsumentkunskap är ett centralt innehåll att veta hur mat produceras. Lärarens frihet att välja metod för att uppnå måluppfyllelse är stor, varför personens intresse, erfarenhet och kunskap därför är av betydelse för vad eleven kommer få för undervisning. Läs mer: Lundström, C. 2012. (c)

(2) Skillnaden mellan både ämnen och läromedel är stor. Alla böcker är faktaböcker med lite utrymme för problematisering. Biologiböckerna skiljer sig mycket åt. En tar endast upp lantbruk som orsak till övergödning, medan en tar utgångspunkt i våra svenska miljömål och tar upp lantbruk och livsmedelsproduktion ur olika aspekter. Hk-böckerna nämnde mycket lite om hur mat produceras, men svenskt, närproducerat och ekologisk odlat förordades. Ordvalet varierade lite beroende på ålder på boken. Ingen av böckerna har med orden lantbruk eller jordbruk i sina register. I geografiböckerna kommer lantbruket in på tre sätt, som beskrivning av olika länders näringsgrenar, som ett sätt att bedöma utvecklingsnivå samt som en aspekt på hållbar utveckling – hur maten ska räcka. Läs mer: Lundström, C. 2012. (a)

(3) Svarsfrekvensen på enkäten var låg och i tre kommuner svarade inte en enda lärare. Av de som svarade hade en hög andel erfarenhet från lantbruk eller landsbygd genom sin uppväxt. Alla ansåg det viktigt att elever vet hur mat produceras och de tog upp området i sin undervisning. Normalt teoretiskt via genomgångar, diskussioner, böcker och film. Många ansåg det viktigt att elever får odla i skolan och de såg stora möjligheter med utomhus-pedagogik på lantbruk, men få omsatte kunskap och åsikter i praktiken. Endast ett fåtal gjorde studiebesök på lantbruk med varje klass. Läs mer: Lundström, C. 2012. (b)

(4) Alla elever som intervjuades bodde i små kommuner med lantbruk utanför tätorten. Alla vidhöll att lantbruket var viktigt för att vi skulle få mat. Associationen till ordet lantbruk varierade. På slätten tänkte man på maskiner och i mellanbygden på djur. Trots att många av dessa elever haft lantbrukare i släkten och besök av lantbrukare i skolan så var deras förklaringar osäkra. De elever som bodde på gårdar eller där familjen hade stort intresse för mat verkade ge en mer komplex bild av var maten kom ifrån. Intervjuerna var dock få och korta. För att ytterligare belysa elevers kunskaper skulle djupare intervjuer behöva göras.

Diskussion
Ur projektet framträder en bild av att hur frågor om lantbruk och livsmedelsproduktion tas upp i skolan beror oerhört mycket på läraren, men elevens bild har påverkats lite av skolan. Läroplanen ger stora möjligheter, men få krav ställs. Läroböckerna utgörs av faktatexter med brister både vad gäller faktainnehållet och när det gäller att belysa större sammanhang och perspektiv. Enkätundersökningen visar att frågan är viktig för många lärare, samtidigt som över hälften avstått från att besvara enkäten. Av dem som svarat, har sannolikt en större andel än vad som är normalt för lärarkollektivet, anknytning till lantbruk eller landsbygd. En avgörande fråga är om kunskap om lantbruk och livsmedelsproduktion är viktigt och vad sådan kunskap i så fall bör omfatta? Vad bör samhällsmedborgaren veta om lantbruk och livsmedelsproduktion? Är kunskap om regler för ekologisk kontra konventionell produktion tillräckligt eller handlar det om att förstå lantbrukets roll i samhället, både lokalt och globalt, och våra förutsättningar att försörja oss förr, nu och i framtiden? Räcker det att få eleven att köpa svenskt, närproducerat eller ekologiskt, eller finns det ett intresse att knyta eleven till naturens förutsättningar för att de ska vilja bete sig hållbart och engagera sig i sin egen framtid inom ramen för vad vårt klot klarar av? Om man ska förstå sammanhang – räcker teori – eller behövs den egna erfarenheten? Räcker det att se på film och läsa böcker eller måste man ut i verkligheten? Kvaliteten på det som tas upp i skolan måste förbättras! Maten och lantbruket utgör fantastiska möjligheter att utveckla förmågor och lära många ämneskunskaper samtidigt som det också sätter oss i ett sammanhang och tydliggör vårt beroende av naturen. Om den egna erfarenheten är grunden för sådan förståelse måste antalet med sådan erfarenhet öka! Skolan utgör då en fantastisk möjlighet och arbetet med att föra in lantbruk och livsmedelsproduktion i skolans värld måste därför intensifieras!

Råd till näringen
Näringen har under många år arbetet med att nå barn och ungdomar genom att exempelvis erbjuda studiebesök och broschyrer. Frågan är om det nu är dags att ta nästa steg och erbjuda pedagogiska koncept med praktiska inslag, gärna på ett lantbruk och gärna med koppling till den egna skolrestaurangen. Inom skolans värld krävs evidens för att man ska implementera nya pedagogiska metoder, men för den enskilde läraren verkar goda exempel och kollegors vittnesmål vara av större betydelse. Därför borde ambitionen vara att lyfta fram goda exempel runt om i landet, eventuellt stödja dem ekonomiskt i ett inledningsskede och låta lärare och forskare följa utvecklingen tillsammans. Det man själv varit med och utvecklat – det tror man på!

Läs mer: Lundström, C. 2012. (a) Hur behandlas lantbruk och livsmedelsproduktion i läromedel i hem- och konsumentkunskap, geografi och biologi för åk 7-9? Manuskript; Lundström, C. 2012. (b) Lärares åsikter om och erfarenheter av lantbruk och livsmedelsproduktion i grundskolan – en enkätstudie. Manuskript; Lundström, C. 2012. (c) Hur kan frågor om lantbruk och livsmedelsproduktion förankras i Lgr11? Manuskript

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Strategier för välmående kor i lönsamma företag
Helena Hansson

Projektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Mjölk

This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Carl Brunius

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev