Hur behandlas områdena livsmedelsproduktion, lantbruk och markanvändning i skolans värld - vad står i styrdokument och läromedel, vad har elever och lärare för erfarenheter?

Sammanfattning av slutrapport
Projektet bestod av fyra delprojekt med syfte att beskriva hur lantbruk och livsmedelsproduktion tas upp i grundskolans läroplan, läromedel i biologi (bi), hem- och konsumentkunskap (hk) och geografi (ge)samt lärares och elevers erfarenheter. Läroplanen ger stora möjligheter att arbeta med lantbruk och livsmedelsproduktion, både i olika kursplaners centrala innehåll och i läroplanens allmänna del, men få krav ställs. Läraren har stor frihet att välja innehåll och undervisningsmetod för att nå måluppfyllelse hos eleven. Lärarens intresse, erfarenhet och kunskap får därmed stor betydelse. Alla böcker som ingått i undersökningen är faktaböcker med lite problematisering. Bi-böckerna varierade i innehåll. En tog endast upp lantbruk som orsak till övergödning, medan en utgick från de svenska miljömålen och tog upp många aspekter på lantbruk. Hk-böckerna nämnde mycket lite om hur mat produceras, men svenskt, närproducerat och ekologisk odlat förordades. I ge-böckerna tas lantbruk upp på tre sätt, som beskrivning av olika länders näringsgrenar, som sätt att bedöma utvecklingsnivån i ett land samt som aspekt på hållbar utveckling. Alla elever som intervjuades bodde i mindre kommuner. Alla ansåg att lantbruket var viktigt för produktion av mat. Trots att många elever hade lantbrukare i släkten och vissa haft besök av lantbrukare i skolan var deras förklaringar av hur maten producerats osäkra. De elever som bodde på gård eller där familjen hade stort matintresse, gav en mer komplex bild. Svarsfrekvensen i enkätunderökningen var låg. Av de som svarade hade en hög andel erfarenhet från lantbruk eller landsbygd från uppväxten. Alla ansåg det viktigt att elever vet hur mat produceras och de tog upp området i sin undervisning. Många ansåg det viktigt att elever får odla i skolan och de såg stora möjligheter med utomhuspedagogik på lantbruk, men få omsatte kunskap och åsikter i praktiken.

Populärvetenskaplig sammanfattning
HUR BEHANDLAS OMRÅDENA LIVSMEDELSPRODUKTION, LANTBRUK OCH MARKANVÄNDNING I SKOLANS VÄRLD - vad står i styrdokument och läromedel, vad har elever och lärare för erfarenheter?
Projektansvarig
Christina Lundström, forskningsassistent, SLU i Skara, Box 234, 532 23 Skara

”Nej vi tänker nog inte att det är så viktigt som det egentligen nog är. Jag tror nog ändå att det är viktigare än jag tror.” ”Det är inte direkt mycket du upplever av lantbruket i ett modernt samhälle.”
Tonåring angående lantbrukets betydelse för samhället 2012.

Syfte
Projektet syftar till att ur olika aspekter beskriva hur livsmedelsproduktion, lantbruk och markanvändning tas upp i läroplan och läromedel i grundskolan samt vilka erfarenheter lärare och elever har.

Material och metoder
Projektet var uppdelat i fyra delprojekt: (1) genomgång av grundskolans nya läroplan från 2011; (2) Genomgång av tre läromedel per ämne i biologi (bi) (åk 7-9), hem- och konsumentkunskap (hk)(åk 6-9) samt geografi (åk 7-9). Vissa var uppdaterade efter den nya läroplanen och andra inte; (3) Enkätundersökning till 216 lärare som undervisar i bi, hk och/eller ge i årskurserna 1-9 i 72 grundskolor i regionerna Skåne, Västra Götaland samt Jämtlands län; (4) Intervjuer med 14 elever i åk nio i två skolor i Västra Götalands län.

Resultat
(1) I grundskolans läroplan från 2011 ingår tre delar, skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer samt kursplaner för respektive ämne. Studien har tagit hänsyn till tre aspekter på lärande kring lantbruk, livsmedelsproduktion och markanvändning: (A) direkt krav på kunskap om vad det innebär, (B) användande av lantbruk, livsmedels-produktion och markanvändning för att använda som utgångspunkt för olika ämnen, med avsikt att knyta teori till en för eleven förstålig praktik, eller (C) att använda lantbruket som plats för utomhuspedagogik. Läroplanen ger stora möjligheter att arbeta med lantbruk och livsmedelsproduktion, både genom förankring i flera kursplaners centrala innehåll och genom läroplanens mer allmänna delar. Det finns dock få krav. I hem- och konsumentkunskap är ett centralt innehåll att veta hur mat produceras. Lärarens frihet att välja metod för att uppnå måluppfyllelse är stor, varför personens intresse, erfarenhet och kunskap därför är av betydelse för vad eleven kommer få för undervisning. Läs mer: Lundström, C. 2012. (c)

(2) Skillnaden mellan både ämnen och läromedel är stor. Alla böcker är faktaböcker med lite utrymme för problematisering. Biologiböckerna skiljer sig mycket åt. En tar endast upp lantbruk som orsak till övergödning, medan en tar utgångspunkt i våra svenska miljömål och tar upp lantbruk och livsmedelsproduktion ur olika aspekter. Hk-böckerna nämnde mycket lite om hur mat produceras, men svenskt, närproducerat och ekologisk odlat förordades. Ordvalet varierade lite beroende på ålder på boken. Ingen av böckerna har med orden lantbruk eller jordbruk i sina register. I geografiböckerna kommer lantbruket in på tre sätt, som beskrivning av olika länders näringsgrenar, som ett sätt att bedöma utvecklingsnivå samt som en aspekt på hållbar utveckling – hur maten ska räcka. Läs mer: Lundström, C. 2012. (a)

(3) Svarsfrekvensen på enkäten var låg och i tre kommuner svarade inte en enda lärare. Av de som svarade hade en hög andel erfarenhet från lantbruk eller landsbygd genom sin uppväxt. Alla ansåg det viktigt att elever vet hur mat produceras och de tog upp området i sin undervisning. Normalt teoretiskt via genomgångar, diskussioner, böcker och film. Många ansåg det viktigt att elever får odla i skolan och de såg stora möjligheter med utomhus-pedagogik på lantbruk, men få omsatte kunskap och åsikter i praktiken. Endast ett fåtal gjorde studiebesök på lantbruk med varje klass. Läs mer: Lundström, C. 2012. (b)

(4) Alla elever som intervjuades bodde i små kommuner med lantbruk utanför tätorten. Alla vidhöll att lantbruket var viktigt för att vi skulle få mat. Associationen till ordet lantbruk varierade. På slätten tänkte man på maskiner och i mellanbygden på djur. Trots att många av dessa elever haft lantbrukare i släkten och besök av lantbrukare i skolan så var deras förklaringar osäkra. De elever som bodde på gårdar eller där familjen hade stort intresse för mat verkade ge en mer komplex bild av var maten kom ifrån. Intervjuerna var dock få och korta. För att ytterligare belysa elevers kunskaper skulle djupare intervjuer behöva göras.

Diskussion
Ur projektet framträder en bild av att hur frågor om lantbruk och livsmedelsproduktion tas upp i skolan beror oerhört mycket på läraren, men elevens bild har påverkats lite av skolan. Läroplanen ger stora möjligheter, men få krav ställs. Läroböckerna utgörs av faktatexter med brister både vad gäller faktainnehållet och när det gäller att belysa större sammanhang och perspektiv. Enkätundersökningen visar att frågan är viktig för många lärare, samtidigt som över hälften avstått från att besvara enkäten. Av dem som svarat, har sannolikt en större andel än vad som är normalt för lärarkollektivet, anknytning till lantbruk eller landsbygd. En avgörande fråga är om kunskap om lantbruk och livsmedelsproduktion är viktigt och vad sådan kunskap i så fall bör omfatta? Vad bör samhällsmedborgaren veta om lantbruk och livsmedelsproduktion? Är kunskap om regler för ekologisk kontra konventionell produktion tillräckligt eller handlar det om att förstå lantbrukets roll i samhället, både lokalt och globalt, och våra förutsättningar att försörja oss förr, nu och i framtiden? Räcker det att få eleven att köpa svenskt, närproducerat eller ekologiskt, eller finns det ett intresse att knyta eleven till naturens förutsättningar för att de ska vilja bete sig hållbart och engagera sig i sin egen framtid inom ramen för vad vårt klot klarar av? Om man ska förstå sammanhang – räcker teori – eller behövs den egna erfarenheten? Räcker det att se på film och läsa böcker eller måste man ut i verkligheten? Kvaliteten på det som tas upp i skolan måste förbättras! Maten och lantbruket utgör fantastiska möjligheter att utveckla förmågor och lära många ämneskunskaper samtidigt som det också sätter oss i ett sammanhang och tydliggör vårt beroende av naturen. Om den egna erfarenheten är grunden för sådan förståelse måste antalet med sådan erfarenhet öka! Skolan utgör då en fantastisk möjlighet och arbetet med att föra in lantbruk och livsmedelsproduktion i skolans värld måste därför intensifieras!

Råd till näringen
Näringen har under många år arbetet med att nå barn och ungdomar genom att exempelvis erbjuda studiebesök och broschyrer. Frågan är om det nu är dags att ta nästa steg och erbjuda pedagogiska koncept med praktiska inslag, gärna på ett lantbruk och gärna med koppling till den egna skolrestaurangen. Inom skolans värld krävs evidens för att man ska implementera nya pedagogiska metoder, men för den enskilde läraren verkar goda exempel och kollegors vittnesmål vara av större betydelse. Därför borde ambitionen vara att lyfta fram goda exempel runt om i landet, eventuellt stödja dem ekonomiskt i ett inledningsskede och låta lärare och forskare följa utvecklingen tillsammans. Det man själv varit med och utvecklat – det tror man på!

Läs mer: Lundström, C. 2012. (a) Hur behandlas lantbruk och livsmedelsproduktion i läromedel i hem- och konsumentkunskap, geografi och biologi för åk 7-9? Manuskript; Lundström, C. 2012. (b) Lärares åsikter om och erfarenheter av lantbruk och livsmedelsproduktion i grundskolan – en enkätstudie. Manuskript; Lundström, C. 2012. (c) Hur kan frågor om lantbruk och livsmedelsproduktion förankras i Lgr11? Manuskript