Hur görs (o)jämställdheten i familjelantbruket?

Projekt har bidragit till ny kunskap om lantbrukets genusordning och till att det nu finns en expert (doktor) med förmåga att implementera resultaten av sin forskning. Avhandlingen visar på den ojämlika tillgången på jordbruksmark som bridrar till ojämställdheten och har implikationer för uppstartandet och utvecklandet av kvinnors företagande. Vidare påvisas hur organisering av arbetet påverkar mäns och kvinnors kroppar och hälsa olika. Arbetsprocessen och fördelningen av resurser medför att män och kvinnor förstår familjelantbruket, dess arbete och relationer på olika sätt. Hur de upplever och relaterar till sitt arbete har stor betydelse för hur de ser på gården, dess risker och dess framtid. Kvinnors arbete är mer mångfaldigt, skiftande och flexibelt. Både dessa materiella och sociala förhållanden bidrar på olika sätt till att reproducera ojämställdheten inom det svenska lantbruket.

Tidigare forskning i Sverige och utomland har visat på de ojämställda förhållandena mellan män och kvinnor inom familjelantbruket, vilket bland annat tar sitt uttryck igenom en ojämn fördelning av resurser, hushållsarbete och gårdsarbete. Trots detta så finns det idag relativt lite svensk forskning gjord på området. Genom projektet ”Hur görs (o)jämställdheten i familjelantbruket” har kunskapen ökats avsevärt och en filosofie doktor, Elias Andersson, utexaminerats. Utgångspunkten för projektet är att arbete och ägande utgör basen för organiseringen av familjelantbruket och är därigenom i stor utsträckning sammankopplade i såväl vardagen som generationsväxlingen. I avhandlingen visas att män kontrollerar en stor del av jordbruksmarken, vilket bland annat medför att kvinnors jordbruksföretagande sker i mindre skala och med ett större fokus på djur och icke-traditionell lantbruksproduktion inom exv service och tjänster. Denna typ av produktion är mer arbetsintensiv och har generellt en lägre avkastning i relation till arbetsinsatsen. Detta innebär även att kvinnors gårdar i mindre utsträckning kan förse hushållet med inkomster och är i högre grad beroende av familjens arbetskraft. Detta får konsekvenser för utvecklandet av kvinnors företagande i from av tillgången till stöd, lån och mark. Detta är framförallt problematiskt i en kontext där överlåtelsen av en stor del av den totala jordbruksmarken sker inom familjen. Avhandlingen visar även att familjelantbrukets dominerande ställning inom jordbruket är bestående och att beroendet av familjens arbetskraft ökat i takt med marknadsintegreringen och sjunkande lönsamhet.
Familjelantbrukets organisering av arbetsprocessen och dess arbetsmiljö påverkar mäns och kvinnors kroppar och hälsa olika och har specifika konsekvenser för dessa, utifrån bland annat förväntningar, ansvar, arbetsdelning, redskap och miljöer. Arbetsprocessen och fördelningen av resurser har till följd att män och kvinnor förstår familjelantbruket, dess arbete och relationer på olika sätt. I många fall har männen en starkare koppling till platsen och gården och har på ett tidigare socialiserats in i lantbruket. Hur kvinnor och män upplever och relaterar till sitt arbete har stor betydelse för hur de ser på gården, dess risker och dess framtid. Familjelantbrukets otydliga gränsdragningar mellan arbete och fritid och mellan gården och hushållet medför att kvinnor utför den största delen av det obetalda hushålls- och omvårdnadsarbetet och att deras arbete är mer mångfaldigt, skiftande och flexibelt i förhållande till männens. Både dessa materiella och sociala förhållanden bidrar således på olika sätt till att reproducera ojämställdheten inom det svenska lantbruket.
Inkluderandet av ett genusperspektiv på familjelantbrukets arbetsprocess bidrar initialt till att förbättra situationen för det ökande antalet kvinnor och generera möjligheter för ett långt yrkesliv samt att säkerställa branschens framtida kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Fortsatt forskning som även inkluderar andra perspektiv och grupper, till exempel anställda och migrerad arbetskraft, behövs dock för att få en mer komplett förståelse av dess relationer och helhet. Avhandlingen visar även att det finns ett stort behov av att studera arbetsprocessens organisering och dess effekter som en del av lantbrukets och samhällets olika förhållanden, processer och utveckling.