Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hur olika faktorer påverkar innehållet av makro- och mikronäringsämnen i vallfoder

Status: Avslutat
Projektnummer: H0841017
Kategori: Research program | Pasture and forage crops
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 17 december 2014
Huvudsökande: Anne-Maj Gustavsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Anne-Maj.Gustavsson@slu.se
Telefon: 090-786 87 17
Beviljade medel: 250 000 SEK

Målsättningen var att studera effekterna av växtart, skördetidpunkt och plats på innehåll av koppar (Cu), mangan (Mn), molybden (Mo), zink (Zn) och Järn (Fe) i vallväxter. Projektet utfördes på Lanna, SLU Skara och Röbäcksdalen, SLU Umeå med blandningarna rödklöver/timotej, rödklöver/ängssvingel och käringtand/timotej som skördades vid olika tidpunkter i första och andra skörd.
Det var tillräckligt höga halter av Mn och Fe för mjölkkornas behov för alla arter, skördetidpunkter och platser. Cu-halterna var låga i gräs och käringtand. Hos rödklöver var halterna lägre än behovet i första skörd, men i nivå med behovet i andra skörd. I ängssvingel i Umeå och i alla arter i Skara var Mo-halten över 2 mg/kg ts, vilket indikerar att man bör kolla Cu/Mo-kvoten. Vid lägre kvot än 2-3 kan Cu bindas i vommen. Zn-halten var lägre än behovet i gräs och baljväxter, utom i andra skörd i Umeå där halterna i baljväxterna och i timotej i blandning med rödklöver var i nivå med behovet.

Mikronäringsämnen i vallfoder
Mikronäringsämnen är nödvändiga för växter och djur eftersom de ingår som nyckelatomer i enzymer och proteiner. Ordet "mikro" betyder att ämnena behövs i mycket små mängder. Några exempel på funktioner är att proteinet hemoglobin inte kan fungera utan järn, att koppar ingår i ett protein som deltar i bildningen av nytt hemoglobin, att koppar och zink har viktiga funktioner i immunsystemet hos djur, och att mangan bland annat ingår i enzymer som deltar vid benbildningen hos djur. Molybden är viktigt för kväveomsättningen i växter. Hos mjölkkor kan däremot molybden orsaka kopparbrist eftersom den kan bilda olösliga ämnen ihop med koppar i vommen. Vi har inte undersökt selen i den här studien eftersom svenska jordar är så fattiga på selen att djuren måste få sitt selen från andra källor än från vallfoder.

Målsättningen har varit att studera effekterna av växtart, skördetidpunkt, och plats på innehållet av koppar (Cu), mangan (Mn), molybden (Mo), zink (Zn) och järn (Fe) i blandningarna rödklöver/timotej, rödklöver/ängssvingel och käringtand/timotej på Lanna, SLU Skara och på Röbäcksdalen, SLU Umeå vilka skördades vid olika tidpunkter i första och andra skörd.

Mangan och järn – inga problem:
För Mn och Fe var det inga problem med för låga eller för höga halter, utan behoven hos mjölkkor uppfylldes både av baljväxter och gräs i Umeå och Skara, och i både första och andra. Järnhalten varierade mellan 26 och 148 mg/kg ts. De högsta värdena var i ängssvingel i Skara och de lägsta i Umeå i första skörd. Värdena visar vilken järnhalt vallprover som inte har förorenats med jord kan innehålla. I en annan studie undersöktes ensilage skördade med stora maskiner. I den studien fann man mycket större variation mellan foderpartierna, lägsta och högsta halt var 31 respektive 3250 mg/kg ts, och medelvärdet läg på 277 mg/kg ts. Höga halter kan bero på att ensilaget har förorenats med jord från till exempel sork- och mullvadshögar.

Koppar och molybden – risk för kopparbrist
Kopparbrist hos mjölkkor kan vara förorsakade av låg kopparhalt, men även av foder med för hög Mo-halt. Om Mo-halten är lägre än 2 mg/kg ts är behovet av koppar 10-12 mg/kg ts. Om Mo-halten däremot överstiger 2 mg/kg ts bör man räkna ut kvoten mellan koppar och molybden (Cu/Mo-kvoten). Om kvoten är lägre än 2-3 är det risk för kopparbrist. Cu-halterna var mycket låga hos gräsen och hos käringtand i både Umeå och Skara. I rödklöver i första skörd var också Cu-halten lägre än behovet i både Umeå och Skara, men i rödklöver i andra skörd var halterna i nivå med behovet. Det var risk att kopparbristen förstärktes ytterligare i ängssvingel i Umeå och i alla arter i Skara eftersom molybdenhalten var högre än 2 mg/kg ts.

Zink
Zn-halterna var lägre än behovet (40-60 mg/kg ts) både i gräs och baljväxter i första skörd i både Umeå och Skara, utom i andra skörd i Umeå där halterna hos timotej (i blandning med rödklöver) och i båda baljväxterna var i nivå med behovet. Det var alltså relativt stor variation i Zn-halterna mellan platser och om det var första eller andra skörd.

Man bör analysera sitt vallfoder
Det är bra om man analyserar sitt eget vallfoder så att man inte använder mineralfoder i onödan. Det kan vara en kostnad samtidigt som det inte är miljövänligt att sprida mineraler som inte behövs. I vår studie var det risk för koppar- och zinkbrist. Molybden bör man också tänka på. Ett högt pH i jorden gör molybden mera lättillgängligt, och man kan kolla om det är höga halter i det område där man har sin produktion på SGU:s hemsida.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Ingen hov ingen häst? - En studie om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar.
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Strongylus vulgaris: Alternativa metoder till läkemedel för kontroll av parasitsmitta
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-18-47-389 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, …

Läs mer

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Potatis
Växtodling

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev