Hur påverkar produktivitetsutveckling ekologiska odlares lönsamhet över tid?

The primary purpose of the project is to determine if profitability for organic farming increases over time due to increases in productivity. Conversion to organic agriculture has gone slower in Sweden than expected. One of the factors behind this slow transformation may be the time it takes farmers to learn to manage production when chemical pesticides are no longer available and when nutrients need to be produced on, or close to, the farm. Previous studies on the profitability of organic agriculture have been limited. These have focused only on the period of lower yields during the period of conversion and only used returns from single crops. This project takes a longer time perspective on the use of farm resources and considers factors such as new technology, returns to scale and technical efficiency. The project will study trends in productivity for organic farmers based on ten years of Swedish farm data available from the Farm Accounting Data Network (FADN).

Det övergripande syftet med detta projekt är att undersöka om lönsamheten hos jordbrukare som övergår till ekologisk odling ökar över tid som ett resultat av högre produktivitet. Omställning till ekologisk odling i Sverige har gått trögare än förväntat och en bidragande orsak till detta kan vara tiden det tar för jordbrukare att lära sig hantera situationer som uppkommer när de slutar använda bekämpningsmedel och blir beroende av närproducerad växtnäring. Tidigare studier om lönsamhet i ekologisk odling har fokuserat på lägre avkastning under en omställningsperiod. Detta projekt har ett systemperspektiv på resursanvändning och tar hänsyn till de faktorer som leder till ökade produktivitet såsom ny teknologi, skalavkastning och teknisk effektivitet. Projektet ska belysa hur produktivitet hos ekologiska jordbrukare ändras med tiden, baserad på tio år av svensk gårdsdata rapporterad in till ”Farm Accounting Data Network” (FADN).

Sammanfattning av slutrapport
Resultaten tyder på att ekologisk mjölkproduktion ligger efter konventionella lantbruk i termer av total faktorproduktivitet. En förklarning till det skulle kunna vara att det konstant tillkommer ekologiskt lantbruk som behöver anpassa sin produktion till de restriktioner som detta innebär, medan den konventionella gruppen kan tänkas vara inarbetade med de metoder som denna produktion medför. Liknande trender träder fram för Växtproduktion. Dessutom visar båda typer av ekologisk produktion högre variation i produktivitet mellan gårdarna jämfört med de konventionella. Det vill säga, ekologisk produktion tycks vara mer heterogen än konventionell. Studien visar att ekonomiskt stöd till ekologisk produktion verkar rimligt för att kompensera för lägre total faktorproduktivitet. Trenden för lägre produktivitet hos ekologiska jordbruk verkar inte avta med tiden, vilket skulle motivera fortsatt stöd även efter slutet på övergångsperioden.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Det fanns två huvudsyften med projektet. För det första skulle projektet undersöka produktivitet hos svenska ekologiska jordbruk jämfört med svenska konventionella jordbruk. För det andra skulle projektet undersöka om produktivitet hos ekologiska jordbrukare ökar över tiden. Särskilt hur produktivitet ändras de fem första åren efter konverteringen. Projektet förväntades ge förbättrade kunskaper om hur produktiviteten och därmed lönsamheten kan förväntas utvecklas för de lantbrukare som väljer att ställa om. Om resultatet skulle visa att produktivitet och därmed lönsamheten ökar efter ett antal år kunde resultaten leda till att flera jordbrukare väljer att ställa om. Projektet som drevs av forskare vid Institutionen för ekonomi, SLU, skulle också kunna förbättra underlaget för utvärdering av stödprogrammens utformning.
Det urval av gårdar som studerats är de gårdarna som deltar i det EU Farm Accounting Data Network (FADN) och som aktivt saluföra sin gårds produktion. FADN är ett verktyg utvecklad inom EU för utvärdering av inkomster från jordbruk och hur den påverkas av Common Agricultural Policy (CAP). Varje år samlas bokföringsdata in från ett urval av jordbruksföretagen i alla EU länder. Insamlad data är representativ för varje lands jordbrukssektor med hänsyn till region, storlek och driftsinriktning. I Sverige ingår cirka 1000 jordbruksföretag i nätverket varav cirka 200 av dessa drivs ekologiskt. Data har samlats in under mer än 10 år och varje deltagare deltar i minst 5 år. För analysen av produktivitet hos ekologiskt jordbruk kontra konventionella och jordbruk under omvandling har projektet fokuserats på jordbruk med driftsinriktningarna: Mjölkproduktion, Nötdjurproduktion, Växtproduktion och Blandat djur- och växtodling.
Ett sätt att mäta hur konvertering till ekologisk odling påverkar hela gårdens ekonomi är att analysera hur gårdens användning av produktionsresurser (insatsvaror) ändras med respekt till gårdens totala avkastning, mätt i kronor. Genom att betrakta gårdens omsättning kan man ta hänsyn till att produktionsinriktning och resursanvändning kan se olika ut hos ekologiska jordbrukare jämfört med konventionella jordbrukare, särskilt gäller det djurhållning och användning av inköpta insatsvaror och priserna på slutprodukterna.
Konventionella odlare köper i allmänhet in fler insatsvaror, såsom handelsgödsel, bekämpningsmedel och foder medan ekologiska odlare producera mer av sin gödsel på gården (i form av gröngödsel och stallgödsel) och mer ofta använda mekaniska metoder för växtskydd. Det senare kan kräva mer kapital (investering i maskiner) och arbetskraft jämfört med konventionella odlare. Slutproduktpriser kan alltså vara betydligt högre för certifierad ekologiska produkter. Dessutom används två tredjedelar av det ekologiskt odlade spannmålen till foder, direkt på gården, medan den resterande andelen går till avsalu. Kombination av olika priser och olika användning av resurser gör det svårt att jämföra lönsamhet. Det går dock att jämföra produktivitet, i form av resursanvändning per kronor avsättning. Att jämföra hur ekologiska odlares gårdsproduktivitet ändras över tiden gör det också möjligt att studera hur konvertering påverkar gårdsekonomin på längre sikt.
Allmänt har studien bekräftat att för två av sektorerna som studerats (Mjölkproduktion och Växtproduktion) har total faktorproduktivitet för ekologiska lantbruk varit lägre än gruppmedeltalen för konventionella lantbruk under åren som ingick i studien. För de två andra sektorer (Nötdjur, Blandat djur- och växtodling) har brister i FADN data underlaget lett till jämförelsen inte kan statistiska säkerställas.
Resultaten tyder på att ekologisk mjölkproduktion ligger efter konventionella lantbruk i termer av total faktorproduktivitet. En förklarning till det skulle kunna vara att det konstant tillkommer ekologiskt lantbruk som behöver anpassa sin produktion till de restriktioner som detta innebär, medan den konventionella gruppen kan tänkas vara inarbetade med de metoder som denna produktion medför. Liknande trender träder fram för Växtproduktion. Dessutom visar båda typer av ekologisk produktion högre variation i produktivitet mellan gårdarna jämfört med de konventionella. Det vill säga, ekologisk produktion tycks vara mer heterogen än konventionell. Det skulle kunna bero på behov av en inlärningstid för de ekologiska lantbrukarna. Ett delsyfte med projektet var att analysera produktivitetsskillnader mellan nya och redan etablerade ekologiska gårdar men det visade sig inte möjligt då det inte gick att avgöra från dataunderlaget vilket år en gård gick över till ekologisk produktion. En jämförelse av detta slag genomfördes mellan nya och etablerade ekologiska mjölkbönder men de nya ekologiska mjölkbönderna var få och endast de som har konverterat undertiden de har varit i datamaterialet kunde följas. Följdaktligen kunde inte några statistiskt säkerställda resultat finnas för jämförelser mellan nya och etablerade ekologiska lantbruk.
Studien visar att ekonomiskt stöd till ekologisk produktion verkar rimligt för att kompensera för lägre total faktorproduktivitet. Trenden för lägre produktivitet hos ekologiska jordbruk verkar inte avta med tiden, vilket skulle motivera fortsatt stöd även efter slutet på övergångsperioden. Det kunde inte fastställa att produktiviteten hos de enskilda ekologiska lantbrukarna ökar med antalet år efter konverteringen. För att kunna undersöka detta rekommenderar studiens författare att Jordbruksverket inkludera en fråga i dataunderlaget om året då jordbruket övergick till ekologisk produktion.
Resultatet har presenterats för diskussion av en referensgrupp från de svenska ekologiska och jordbrukspolitiska sektorerna. Resultaten har också presenterats vid två internationella möten (EWEPA, Helsingfors 17-20 juni 2013 och NJF, Tartu Estonia, 12-13 februari 2014) och kommer att presenteras vid ytterligare en konferens (NAPW, Ottawa Canada, 4-7 juni 2014). Resultaten kommer också att skrivas som en vetenskaplig artikel för eventuellt publicering.