Hur påverkas juverhälsan hos svenska mjölkkor vid infektion med olika arter av koagulasnegativa stafylokocker?

The second most common finding at a case of subclinical mastitis in dairy cows in Sweden is coagulase negative staphylococci (CNS). Subclinical mastitis causes an increase in somatic cell count which can lead to reduced milk production and early culling. In many countries, CNS the most common finding at cases of both subclinical and clinical mastitis but in Sweden CNS mastitis has not received so much attention so far. New analysis techniques have made it possible to identify CNS species and since February 2013 CNS species is routinely investigated for milk samples sent to SVA. This has increased the need for counseling about how cows infected with different CNS species should be managed. Thus, this project aims to improve the advice available regarding how mastitis caused by different CNS species should be managed. To achieve this we will examine how different production parameters are affected by mastitis caused by different CNS species, but also how persistent CNS mastitis can be.

Det näst vanligaste fyndet vid subklinisk mastit hos mjölkkor i Sverige är koagulasnegativa stafylokocker (KNS). Subklinisk mastit orsakar celltalsförhöjningar vilket i sin tur kan minska mjölkproduktionen och leda till tidig utslagning. I många länder är KNS det vanligaste fyndet vid både subklinisk och vid klinisk mastit, men i Sverige har inte KNS-mastiter uppmärksammast så mycket hittills. Ny analysteknik har gjort det möjligt att artbestämma KNS och sedan februari 2013 svaras KNS-arten ut rutinmässigt för mjölkprover som skickats in till SVA. Detta har ökat behovet av rådgivning gällande KNS-mastiter då man nu undrar över hur kor som infekterats med olika KNS-arter ska hanteras. Således har detta projekt syftet att förbättra den rådgivning som finns gällande hur mastit orsakad av olika KNS-arter ska hanteras. För att uppnå detta syfte kommer vi att undersöka hur olika produktionsparametrar påverkas av mastit orsakad av olika KNS-arter, men även hur ihållande KNS-mastiter kan vara.

I detta forskningsprojekt har vi undersökt hur olika koagulasnegativa stafylokocker (KNS) påverkar juverhälsan hos mjölkkor för att förbättra rådgivningen gällande juverinflammation (mastit) orsakad av KNS. Totalt påvisades 19 KNS-arter i mjölkprover som skickades in till Statens veterinärmedicinska anstalt. Fyra av dessa arter påvisades i ca 80% av proverna. Vi fann en skillnad i persistens mellan arter, dvs att några arter oftare kunde påvisas i samma juverdel vid upprepad provtagning än andra arter. Det förelåg även en stor variation i antibiotikaresistens mellan KNS-arter. Hur själva juverhälsan påverkades varierade också mellan KNS-arter, där vissa orsakade ett högre mjölkcelltal än andra. Vi kunde dock inte se någon skillnad i hur mjölkavkastningen påverkades. Våra slutsatser är att juverhälsan påverkas olika beroende på KNS-art och att vi nu har kunskaper för att förbättra rådgivningen gällande mastit orsakad av olika KNS-arter.

Vissa bakterier påverkar kors juverhälsa mer än andra
Juverinflammation (mastit) hos mjölkkor orsakas oftast av bakterier och koagulasnegativa stafylokocker (KNS) är en av de vanligaste bakterierna vid mastit. Vi har i detta forskningsprojekt bland annat kunnat visa att vissa KNS-arter påverkar juverhälsan mer än andra och att antibiotikaresistens är väldigt vanligt hos vissa arter. Resultaten från vår studie kommer användas i rådgivning gällande mastiter orsakade av KNS som ett led i att förbättra juverhälsan hos våra svenska mjölkkor för en bättre djurvälfärd, produktion och ekonomi.

Mastit är den vanligast förekommande sjukdomen hos mjölkkor och orsakar minskad mjölkavkastning och försämrad mjölkkvalitet, vilket i sin tur orsakar ekonomiska förluster för både lantbrukare och mejerier. Ett av de vanligaste fynden vid subklinisk (för ögat ej synligt) mastit, som är den vanligaste formen av mastit och oftast yttrar sig som förhöjt celltal i mjölken, är KNS. Koagulasnegativa stafylokocker är ett samlingsnamn på en grupp stafylokocker som tidigare har betraktats som likartade och därför betraktats som en grupp. Emellertid finns det över 50 olika arter och underarter av KNS varav ca 20 är mer eller mindre vanligt förekommande i mjölk från mjölkkor. Tidigare har man inte kunnat särskilja de olika KNS-arterna, men numera går det snabbt och lätt att göra med hjälp av en analysmetod som kallas maldi-tof. I och med att vi nu kan artbedöma KNS kan vi förbättra vår kunskap om hur dessa bakterier påverkar våra kors juverhälsa. Målet med vårt projekt är att ge bättre råd till veterinärer och lantbrukare om hur man ska hantera kor som har mastit orsakad av en specifik KNS-art.

Rekryteringen av djurägare till detta forskningsprojekt skedde under september 2014 – maj 2015 genom att djurägare som skickat in mjölkprover till SVA tillfrågades om att delta. Djurägarna som gick med på detta ombads att ta ett uppföljande mjölkprov från alla fyra juverdelarna från respektive deltagande ko inom en månad från första provtagningen och ett ytterligare prov vid sinläggning. Med hjälp av olika statistiska modeller undersöktes sedan vilka samband som fanns mellan förekomst av en viss KNS-art och mjölkens celltal, mjölkavkastning, infektionslängd, fall av klinisk mastit samt utslagning. Vi undersökte också förekomst av antibiotikaresistens.

Totalt tackade 201 lantbrukare ja till att delta vilket resulterade i att 783 juverdelsprover från 671 kor kom att ingå i studien. Totalt påvisades 19 KNS-arter, men de dominerande KNS-fynden var Staphylococcus (S.) epidermidis (26 %), S. simulans (22 %), S. chromogenes (19 %) och S. haemolyticus (14 %). I många besättningar hittades flera KNS-arter vilket tyder på att det oftast inte bara är en KNS-art som dominerar i en viss besättning. Vi fann också att S. chromogenes främst hittades i prov från förstakalvare (unga kor). Omproven visade att infektionslängden varierade mellan KNS-art, där vissa KNS-arter var vanligare att åter hitta i samma juverdel jämfört med de andra KNS-arterna. Detta tyder på att vissa KNS-arter orsakar mer långvariga infektioner än andra.

Antibiotikaresistensen varierade mycket mellan KNS-arterna från o-100% av isolaten inom en art uppvisade resistens mot penicillin. Resultaten tyder på att det är viktigt att alltid undersöka antibiotikaresistens hos KNS för att vid behov kunna ta beslut om lämplig behandling.

Vi kunde också se skillnader i hur KNS-arterna påverkade mjölkens celltal (som är ett mått på juverhälsan) där vissa KNS arter orsakade ett högre celltal än andra. Vi kunde däremot inte hitta några signifikanta skillnader i mjölkavkastning.

Avslutningsvis kan vi konstatera att juverhälsan påverkas olika beroende på KNS-art och att resultaten från denna studie kommer att förbättra rådgivningen i hur juverinfektioner orsakade av olika KNS-arter kan hanteras för att få friskare och mer ekonomiskt lönsamma kor.