Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hur påverkas slaktvikt och skinnkvalitet hos lamm av övernattning på slakteriet?

Status: Avslutat
Projektnummer: H1350229
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 6 juli 2016
Huvudsökande: Katarina Arvidsson
Organisation: SLU
E-postadress: katarina.arvidsson@slu.se
Telefon: 090-7868754
Medsökande: Bo Algers
Medsökande: Anna Hessle
Beviljade medel: 500 000 SEK

An increasing proportion of animals are staying overnight at abattoirs before slaughter. Some studies conclude that lairage after transport allows the animal to rest, regenerate body reserves and reduce the degree of dehydration, while others believe that the lairage environment itself may inhibit recovery. The aim of this project is to investigate whether lairage overnight at the abattoir affects carcass and skin quality in lambs. Preliminary data from a Swedish farm show on 1 kg lower carcass weight of lambs staying overnight at the abattoir compared with those slaughtered on the day of arrival. Furthermore, many lamb producers see more damages on the skins of lambs staying overnight. We intend to collect data from five farms that supplied at least 200 lambs each of which a portion of the lambs slaughtered on the same day, while others have spent the night in lairage. Comparison of carcass and skin damage between the two groups will be made as well as economic calculations of them.

En ökande andel djur övernattar på slakterierna före slakt. Det finns dels studier som drar slutsatsen att uppstallning efter transport tillåter djuret att vila, förnya kroppsreserverna och minska graden av uttorkning, medan andra menar på att uppstallningsmiljön i sig själv kan utgöra ett hinder till återhämtning. Syftet med detta projekt är att undersöka om övernattning på slakteriet påverkar slaktvikt och skinnkvalitet hos lamm. Preliminära data från en svensk gård visar på 1 kg lägre slaktvikt för lamm som övernattat på slakteriet jämfört med de som slaktats på ankomstdagen. Vidare har många lammproducenter lagt märke till att det oftare blir skador på skinnen på de lamm som övernattar. Vi avser att inhämta data från fem gårdar som levererat minst 200 slaktlamm vardera där en del av lammen slaktats samma dag medan andra har övernattat innan slakt. Jämförelser av slaktvikt och skinnskador mellan de båda grupperna kommer att göras liksom ekonomiska beräkningar av dem.

En ökande andel djur övernattar på slakterierna före slakt. Det finns studier som drar slutsatsen att uppstallning efter transport tillåter djuret att vila, förnya kroppsreserverna och minska graden av uttorkning, medan andra menar på att uppstallningsmiljön i sig själv kan utgöra ett hinder till återhämtning. Syftet med denna studie var att undersöka om övernattning på svenska slakterier påverkar slaktvikt hos lamm. Totalt ingick 693 lamm från en kommersiell gård, hälften uppfödda på bete och hälften inomhus. Totalt övernattade 63 % på slakteriet. För de inomhusuppfödda blev slaktutbytet 1,5 % lägre för de som stått övernatt medan det för det betesuppfödda blev tvärtom, de som stått övernatt fick 1 % högre slaktutbyte än de som slaktats på ankomstdagen. Vad detta beror på är svårt att säga utifrån denna studie då materialet är väldigt heterogent med olika raskombinationer, variation i ålder etc. Mer forskning under mer kontrollerade former behövs.

Introduktion
Det finns en uppfattning hos många lammproducenter i Sverige om att lamm som övernattar på slakteriet har fler skador på skinnen och en lägre slaktvikt än djur som slaktas på ankomstdagen. Om det är så generellt, betyder det att producenterna får sämre betalt för djur som övernattar än för de som slaktas på ankomstdagen. Övernattning medför således både sämre lönsamhet för uppfödaren och ett sämre utnyttjande av resurser för slakterierna eftersom man får ut mindre kött per djur. Ett minskat antal slakterier ger längre transporter och medför att djur i större utsträckning övernattar på slakterierna.
Syftet med denna studie var att ta reda på hur lamm påverkas av att övernatta på svenska slakterier. Frågeställningen var om djur som övernattat på slakteriet får en lägre slaktvikt än om de slaktas på ankomstdagen. Det skulle i så fall innebära lägre intäkter för producenterna, sämre utnyttjande av slakteriernas resurser och försämrad produktkvalitet.

Genomförande
Totalt samlades data in från 693 lamm från en kommersiell gård. För varje djur erhölls följande information: om det slaktades från stall eller bete, levande vikt före slakt, vilket slakteri, om djuret övernattade på slakteriet eller slaktas på ankomstdagen, slaktvikt, formklass och fettklass. Samtliga djur i studien slaktades på samma slakteri, därför finns det ingen eller liten skillnad i transporttiden. Tyvärr fanns inte information om ras eller kön för alla lamm så vikten av dessa parametrar har inte kunnat undersökas. Då lantbrukaren inte tog tillbaka några skinn fanns heller ingen information om eventuella skador på skinnen.

Resultat
Av de 693 lammen var 338 st uppfödda på bete och 355 uppfödda på stall. Totalt övernattade 63 % på slakteriet. För de som kom från bete blev andelen övernattade 70 % och för de som kom från stall var det 56 %.
För de lamm som kom från bete så fanns det inga signifikanta skillnader i levandevikt, slaktvikt, form- eller fettklass. Det var dock en något lägre slaktvikt (17,7 vs 17,3 kg) för de lamm som slaktats på ankomstdagen vilket ledde till ett signifikant lägre slaktutbyte (slaktvikt som en andel av levandevikten; 40,4 vs 41,4 %). Om vi tittar på de lamm som kom från stall så kunde vi, trots en högre levande vikt på de djur som övernattade (42,5 vs 41,4 kg), inte se någon skillnad i slaktvikt mellan de två grupperna. Detta ledde till att slaktutbytet blev 1,5 % lägre för de djur som övernattat (41,5 vs 43,0 %). Övernattning eller inte gav ingen skillnad i formklass men fettklassen blev lägre för de djur som övernattat (6,5 vs 7,0).

Diskussion
Övernattning eller inte på slakteriet gav skillnader i slaktutbyte. Resultatet skilde sig dock åt beroende på lammen var uppfödda på bete eller på stall. För de betesuppfödda ledde övernattning till ett slaktutbyte som var 1 % högre än för de som slaktats på ankomstdagen medan det blev tvärtom för de stalluppfödda där övernattning ledde till ett 1,5 % lägre slaktutbyte. Vad denna skillnad beror på är svårt att utläsa från denna studie då materialet var väldigt heterogent vad gäller ras/raskombination, kön, ålder etc. Betesuppfödda lamm blir generellt sett äldre än stalluppfödda lamm och man har i tidigare studier sett att slaktutbytet blir lägre ju äldre djuren blir. Det kan också vara skillnad mellan olika raser hur de reagerar på transport och övernattning. I Australien har man sett att merinofår och merinokorsningar är mer stresskänsliga än olika köttraser.
Oavsett vad som orsakade skillnaden slaktutbyte så kan vi konstatera att en skillnad på 1,5 % ger ekonomiska genomslag, oberoende av om övernattning leder till högre eller lägre slaktutbyte. Under 2015 slaktades 255 501 får och lamm i Sverige. Om vi antar att 60 % av dessa övernattar på slakteriet och att levandevikten i genomsnitt är 45 kg så leder detta till en total skillnad på lite drygt 100 000 kg kött/år till ett värde av drygt 4 miljoner kr (baserat på ett avräkningspris på 41,50 kr).

 

Antal träffar i projektbanken: 1617

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress