Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hur påverkas slaktvikt och skinnkvalitet hos lamm av övernattning på slakteriet?

Status: Avslutat
Projektnummer: H1350229
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 6 juli 2016
Huvudsökande: Katarina Arvidsson
Organisation: SLU
E-postadress: katarina.arvidsson@slu.se
Telefon: 090-7868754
Medsökande: Bo Algers
Medsökande: Anna Hessle
Beviljade medel: 500 000 SEK

An increasing proportion of animals are staying overnight at abattoirs before slaughter. Some studies conclude that lairage after transport allows the animal to rest, regenerate body reserves and reduce the degree of dehydration, while others believe that the lairage environment itself may inhibit recovery. The aim of this project is to investigate whether lairage overnight at the abattoir affects carcass and skin quality in lambs. Preliminary data from a Swedish farm show on 1 kg lower carcass weight of lambs staying overnight at the abattoir compared with those slaughtered on the day of arrival. Furthermore, many lamb producers see more damages on the skins of lambs staying overnight. We intend to collect data from five farms that supplied at least 200 lambs each of which a portion of the lambs slaughtered on the same day, while others have spent the night in lairage. Comparison of carcass and skin damage between the two groups will be made as well as economic calculations of them.

En ökande andel djur övernattar på slakterierna före slakt. Det finns dels studier som drar slutsatsen att uppstallning efter transport tillåter djuret att vila, förnya kroppsreserverna och minska graden av uttorkning, medan andra menar på att uppstallningsmiljön i sig själv kan utgöra ett hinder till återhämtning. Syftet med detta projekt är att undersöka om övernattning på slakteriet påverkar slaktvikt och skinnkvalitet hos lamm. Preliminära data från en svensk gård visar på 1 kg lägre slaktvikt för lamm som övernattat på slakteriet jämfört med de som slaktats på ankomstdagen. Vidare har många lammproducenter lagt märke till att det oftare blir skador på skinnen på de lamm som övernattar. Vi avser att inhämta data från fem gårdar som levererat minst 200 slaktlamm vardera där en del av lammen slaktats samma dag medan andra har övernattat innan slakt. Jämförelser av slaktvikt och skinnskador mellan de båda grupperna kommer att göras liksom ekonomiska beräkningar av dem.

En ökande andel djur övernattar på slakterierna före slakt. Det finns studier som drar slutsatsen att uppstallning efter transport tillåter djuret att vila, förnya kroppsreserverna och minska graden av uttorkning, medan andra menar på att uppstallningsmiljön i sig själv kan utgöra ett hinder till återhämtning. Syftet med denna studie var att undersöka om övernattning på svenska slakterier påverkar slaktvikt hos lamm. Totalt ingick 693 lamm från en kommersiell gård, hälften uppfödda på bete och hälften inomhus. Totalt övernattade 63 % på slakteriet. För de inomhusuppfödda blev slaktutbytet 1,5 % lägre för de som stått övernatt medan det för det betesuppfödda blev tvärtom, de som stått övernatt fick 1 % högre slaktutbyte än de som slaktats på ankomstdagen. Vad detta beror på är svårt att säga utifrån denna studie då materialet är väldigt heterogent med olika raskombinationer, variation i ålder etc. Mer forskning under mer kontrollerade former behövs.

Introduktion
Det finns en uppfattning hos många lammproducenter i Sverige om att lamm som övernattar på slakteriet har fler skador på skinnen och en lägre slaktvikt än djur som slaktas på ankomstdagen. Om det är så generellt, betyder det att producenterna får sämre betalt för djur som övernattar än för de som slaktas på ankomstdagen. Övernattning medför således både sämre lönsamhet för uppfödaren och ett sämre utnyttjande av resurser för slakterierna eftersom man får ut mindre kött per djur. Ett minskat antal slakterier ger längre transporter och medför att djur i större utsträckning övernattar på slakterierna.
Syftet med denna studie var att ta reda på hur lamm påverkas av att övernatta på svenska slakterier. Frågeställningen var om djur som övernattat på slakteriet får en lägre slaktvikt än om de slaktas på ankomstdagen. Det skulle i så fall innebära lägre intäkter för producenterna, sämre utnyttjande av slakteriernas resurser och försämrad produktkvalitet.

Genomförande
Totalt samlades data in från 693 lamm från en kommersiell gård. För varje djur erhölls följande information: om det slaktades från stall eller bete, levande vikt före slakt, vilket slakteri, om djuret övernattade på slakteriet eller slaktas på ankomstdagen, slaktvikt, formklass och fettklass. Samtliga djur i studien slaktades på samma slakteri, därför finns det ingen eller liten skillnad i transporttiden. Tyvärr fanns inte information om ras eller kön för alla lamm så vikten av dessa parametrar har inte kunnat undersökas. Då lantbrukaren inte tog tillbaka några skinn fanns heller ingen information om eventuella skador på skinnen.

Resultat
Av de 693 lammen var 338 st uppfödda på bete och 355 uppfödda på stall. Totalt övernattade 63 % på slakteriet. För de som kom från bete blev andelen övernattade 70 % och för de som kom från stall var det 56 %.
För de lamm som kom från bete så fanns det inga signifikanta skillnader i levandevikt, slaktvikt, form- eller fettklass. Det var dock en något lägre slaktvikt (17,7 vs 17,3 kg) för de lamm som slaktats på ankomstdagen vilket ledde till ett signifikant lägre slaktutbyte (slaktvikt som en andel av levandevikten; 40,4 vs 41,4 %). Om vi tittar på de lamm som kom från stall så kunde vi, trots en högre levande vikt på de djur som övernattade (42,5 vs 41,4 kg), inte se någon skillnad i slaktvikt mellan de två grupperna. Detta ledde till att slaktutbytet blev 1,5 % lägre för de djur som övernattat (41,5 vs 43,0 %). Övernattning eller inte gav ingen skillnad i formklass men fettklassen blev lägre för de djur som övernattat (6,5 vs 7,0).

Diskussion
Övernattning eller inte på slakteriet gav skillnader i slaktutbyte. Resultatet skilde sig dock åt beroende på lammen var uppfödda på bete eller på stall. För de betesuppfödda ledde övernattning till ett slaktutbyte som var 1 % högre än för de som slaktats på ankomstdagen medan det blev tvärtom för de stalluppfödda där övernattning ledde till ett 1,5 % lägre slaktutbyte. Vad denna skillnad beror på är svårt att utläsa från denna studie då materialet var väldigt heterogent vad gäller ras/raskombination, kön, ålder etc. Betesuppfödda lamm blir generellt sett äldre än stalluppfödda lamm och man har i tidigare studier sett att slaktutbytet blir lägre ju äldre djuren blir. Det kan också vara skillnad mellan olika raser hur de reagerar på transport och övernattning. I Australien har man sett att merinofår och merinokorsningar är mer stresskänsliga än olika köttraser.
Oavsett vad som orsakade skillnaden slaktutbyte så kan vi konstatera att en skillnad på 1,5 % ger ekonomiska genomslag, oberoende av om övernattning leder till högre eller lägre slaktutbyte. Under 2015 slaktades 255 501 får och lamm i Sverige. Om vi antar att 60 % av dessa övernattar på slakteriet och att levandevikten i genomsnitt är 45 kg så leder detta till en total skillnad på lite drygt 100 000 kg kött/år till ett värde av drygt 4 miljoner kr (baserat på ett avräkningspris på 41,50 kr).

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Gradering av vallar i norra Sverige med hjälp av satellitbilder
Julien Morel, SLU

Projektnummer: R-19-62-180 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Mixed leys are among the most important crops in northern Sweden for the dairy production. Mapping the within and between fields variability of the biomass, nitrogen (N) uptake and potentially also forage quality (digestibility and neutral detergent fibre) would help farmers to optimise their …

Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för stora delar av Sverige
Erik Andreasson

Projektnummer: O-15-20-557 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 16 juli 2020

Potatis

Sammanfattning av projektet på engelska

The aim of the project is that by maintaining the "lowest reasonable level" and implement large scale marker assistance of the existing plant breeding program of potato at SLU Alnarp improve opportunities to develop new food potato varieties with durable …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Växtnäringsbevattning med organiska N-gödselmedel i svensk äppelproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-588 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

The aim of the project is to evaluate and develop the use of organic fertigation in Swedish apple production. The project will focus on yield, external (colour, firmness, appearance) and internal (concentration of sugar and organic acids) quality and fruit tolerance against fungal diseases during …

Läs mer

Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco

Projektnummer: O-16-20-756 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Växtodling

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an …

Läs mer

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress