Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor

Status: Avslutat
Projektnummer: O-16-21-763
Kategori: Focus area | Entrepreneurship
Branschområden: Växtodling
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 30 december 2019
Huvudsökande: Magnus Ljung
Organisation: Magnus Ljung
E-postadress: magnus.ljung@slu.se
Telefon: 0703387117
Medsökande: Johanna Wetterlind
Medsökande: Christina Lundström
Beviljade medel: 1 422 000 SEK

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations during 1998 – 2016. During the winter 2015/2016 more Yara N-sensors than ever before were sold and K. Nissen, responsible for the sensor in the Nordic countries said: this year the stopper seems to have gone out … but as a single company you would never manage this on your own. This project aims to investigate how different factors have worked together over time to support the implementation, which solely has been seen in Sweden. The sensor will be used as a case study and theories as diffusion of innovation and extension science will be used to understand what is required in order to get technologies widely adopted. The project will use a combination of qualitative and quantitative methods.

Detta projekt har som mål att beskriva de faktorer som bidragit till den process under vilken Yara N-sensor har utvecklats från ett verktyg som används av ett fåtal lantbrukare till att vara ett välkänt beslutsstöd som används av lantbrukare, rådgivare och myndigheter. En period som sträckt sig från 1998 till 2016 i Sverige. Knud Nissen, Yara AB beskriver det som att ”proppen har gått ur” och att man som ensamt företag inte klarar det, man måste ha draghjälp av myndigheter och rådgivningsorganisationer. Vad är det som hänt? Vad gjorde att tekniken blev implementerad på bred front? Hur har olika faktorer samverkat under processen för att skapa den ökning som enligt Yara saknar motstycke i andra länder? Projektet syftar till att, med hjälp av exemplet Yara N-sensor och teorier från rådgivnings- och innovationsforskning, beskriva och förstå vad som krävs för att ny teknologi accepteras brett. Projektet genomförs med en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder.

Syftet var att beskriva Nsensorn som teknik och innovationssystemet runt den - funktioner, aktörer och andra faktorer som påverkat spridningen i Sverige. Resultaten bygger på intervjuer med olika aktörer, enkäter till lantbrukare och rådgivare samt textmaterial. Om N-sensorn ska vara intressant måste fältet ses som heterogent, variationen ska vara värd att hantera och kostnadseffektiva, funktionella verktyg ska finnas. Samverkan, långsiktighet, tillit och engagemang hos individer, företag, universitet och andra är viktigt. Utlåning av handsensorer och CropSAT har bidragit, men rådgivare är fortfarande tveksamma till precisionsodling och därmed också till Nsensorn. Bättre uppföljning av resultat av varierade åtgärder önskas från rådgivare och lantbrukare. Forskning, bra känsla och kollegors erfarenheter var viktiga skäl för lantbrukare att använda Nsensorn. ERFA-grupper samt praktiknära forskning i samverkan med användare och med utgångspunkt i deras behov är önskvärda vägar framåt.

Framtidens stora utmaningar gör att samverkan och utveckling blir allt viktigare. Nya metoder eller tekniker räcker inte, de måste också anpassas till praktiken och uppfattas som lönsamma och användbara. 2016 sa en representant för Yara att ”proppen har gått ur” Nsensorn. Om en uppfinning ska bli en innovation måste den vara intressant för praktiken, så vad hade hänt? Diskussionen om växtnäring och anpassning till grödans behov intensifierades under 90-talet och 1995 släpptes GPS-signalen fri och precisionsodling blev möjligt. Precisionsodling innebär att man tar hänsyn till variationen som finns inom ett fält och fältmedeltalet blir inte längre utgångspunkten. Det är svårt att utmana väl förankrade perspektiv och följaktligen tar det tid att gå från gödsling efter medeltal till precisionsodling. När ny teknik införs, som exempelvis Nsensorn, räcker det inte att tekniken fungerar, utan perspektivet den bygger på, måste också accepteras för att den ska få stor spridning. En förutsättning för att Nsensorn ska vara intressant, är att lantbrukare anser det viktigt att ta hänsyn till variationen i kvävemineralisering inom ett fält. Att det finns variation i kvävemineralisering är väl känt, men för att den ska vara intressant att åtgärda måste lantbrukare uppfatta den som problematisk, värd att åtgärda och det måste finnas kostnadseffektiva, tillförlitliga, funktionella och användbara verktyg att hantera den med. Annars fortsätter man gödsla efter fältmedeltalet. Projektet syftar till att beskriva Nsensorn som teknik samt innovationssystemet runt den, vad gäller funktioner, involverade aktörer och andra faktorer som haft betydelse för sensorns användning och spridning i Sverige, från introduktionen 1998 till idag. Så vad kan vi då lära oss av exemplet Nsensorn, som vi kan applicera på andra nyheter, som både utmanar rådande perspektiv och innebär ny teknik. Resultaten bygger på intervjuer med nyckelaktörer (13 lantbrukare och 34 andra aktörer), enkäter till lantbrukare som har Nsensor och växtodlingsrådgivare, samt publicerat material. Att ändra perspektiv tar tid och kräver tålamod, engagemang och lärande. Aktörer som drivit utvecklingen i Sverige och som haft detta är SLU, Yara och Precisionsodling Sverige (POS), där flera företag, lärosäten, myndigheter och organisationer ingår. En svårighet med precisionsodling är att inomfältsvariationen i sig gör det svårt att dra generella slutsatser från resultat på en plats. Resultatet på en plats är inte användbart på en annan. Lantbrukare som har Nsensor anger i högre grad att precisionsodling ger bättre kvalitet, högre skörd, bättre ekonomi och mindre miljöpåverkan än rådgivare, även om båda grupperna i medeltal är positiva. Rådgivare menar att svårigheten att bedöma lönsamhet, få tekniken att fungera och det faktum att det kräver investeringar samt att andra åtgärder prioriteras av den enskilde, är viktiga skäl till att precisionsodling tillämpas relativt begränsat. Nsensor-användare anger forskningsresultat, att ”det kändes rätt”, trovärdiga kollegor och övertygande rådgivare som de viktigaste skälen till att de började använda Nsensor. Projektet visar på vikten av samverkan, öppenhet och tillit mellan aktörer där POS är ett exempel och, samarbetet mellan Greppa Näringen, Hushållningssällskap och Yara ett annat. För att tillämpningen av precisionsodling ska öka behövs bättre möjligheter att bedöma lönsamheten. Ju mer komplex en teknik är desto viktigare är det att involvera användarna kontinuerligt i utvecklingen så att man fokuserar på de frågor som är viktigast för dem. Lantbrukare som deltar i utveckling blir trovärdiga kollegor för andra intresserade. Intresset för Nsensorn hos rådgivare har ökat successivt när de lånat handsensorer av Yara, men de är inte helt övertygade om fördelarna med precisionsodling. Det behövs forskning och utveckling där lantbrukare, rådgivare och forskare samarbetar för att identifiera hinder och utmaningar och skapar bättre verktyg för uppföljning.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Overgangen fra vinterfôring til vårbeite - Metabolsk respons relatert til fôr og helse hos hest
Rasmus Bovbjerg Jensen, Norwegian University of Life Sciences

Projektnummer: H-19-47-484 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The transition from winter-feeding to pasture involves a considerable diet change that might compromise the health of horses. Diseases like colic as well as insulin dysregulation and pasture associated laminitis are related to diet changes and pasture intake. However, little information exist on …

Läs mer

Autonom styrning för förbättrad växtproduktion
Gunnar Larsson

Projektnummer: O-19-21-317 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass
Horticulture

Automation technology is developing rapidly, not least in agriculture. Several of the biggest challenges in vehicular automation technology, such as complex interactions with other road users, are less problematic for agricultural vehicles than for road vehicles. There is therefore potential for …

Läs mer

Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns
Johan Höglund

Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Poultry

Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …

Läs mer

Gödselfiber som strö - effekt på hygien, djurhälsa, mjölkkvalitet,ekonomi och miljö
Knut-Håkan Jeppsson

Projektnummer: O-19-20-312 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Energy and biomass
Meat
Milk

About 200 dairy farms in Sweden use recycled manure solids (RMS) as bedding material and the number is increasing. Advantages is low price, reliable availability and good cow comfort. The main disadvantage is the risk of increased bacterial growth on the lying area affecting especially udder health …

Läs mer

Hur stor del av mjölkkornas dräktighetsförluster kan förklaras av olika genetiska defekter?
Britt Berglund

Projektnummer: O-19-20-305 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The project aims are to use the information about cow's DNA profile to estimate the severity of fertility problems caused by specific genetic defects in the Swedish Red (SRB) and Holstein dairy breeds, and to estimate the economic impact of pregnancy losses caused by these genetic defects. Our goal …

Läs mer

Utveckling av Bästa praxis inom svensk klövvård
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-19-20-318 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Meat
Milk

Every year, about 500,000 claw trimmings are recorded in Swedish dairy cattle. The aim of claw trimming is to detect, treat and prevent painful claw lesions. However, the claw trimming in itself can be harmful and cause claw lesions if it is not done correctly. The aim of the project is to develop …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev