Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | H0970350 |
Kategori: | |
Ansökningsår: | 2009 |
Datum för slutrapport: | 31 oktober 2014 |
Huvudsökande: | Lars Bergström |
Organisation: | Sveriges lantbruksuniversitet, SLU |
E-postadress: | lars.bergstrom@mark.slu.se |
Telefon: | 018-672463 |
Diffusa förluster av fosfor (P) från jordbruket är fortfarande ett stort miljöproblem. En viktig orsak är att man inte beaktar betydelsen av små hydrologiskt aktiva källområden i landskapet, vilka möjliggör snabb transport av P till ytvatten. I detta projekt har vi utvecklat och använt en hydrologisk modell till vilken en enkel fosformodell är kopplad. Modellen simulerar P-förluster från ett avrinningsområde och kan användas för att identifiera riskområden för höga förluster i området, samt kvantifiera effekterna av olika motåtgärder på enskilda fält. I detta projekt har modellen använts tillsammans med moderna fjärrmätverktyg i ett mindre avrinningsområde i Västergötland. Modellresultaten har jämförts med synoptiska mätningar av P halter i avrinnande vatten. En god överensstämmelse mellan simulerad och uppmätt vattenföring uppnåddes. Däremot var överensstämmelsen mellan simulerad och uppmätt P halt mindre bra, vilket till stor del beror på bristande kunskaper om P dynamik i marken.
Diffusa förluster av fosfor från jordbruksmark forsätter att ha en negativ påverkan på biodiversiteten i våra ytvattenekosystem och är därmed fortfarande för höga i förhållande till de regelverk som anges i EU’s Vattendirektiv och i de nationella miljökvalitetsmålen utformade av Sveriges regering (t.ex. ’levande sjöar och vattendrag’, ’ingen övergödning’). De uppsatta målen i dessa policydokument kommer sannolikt inte att uppnås utan att man utvecklar nya metoder för att identifiera och minska förlusterna från de delområden i jordbrukslandskapet där fosforförlusterna är som högst, s.k. kritiska källområden, och att dessa metoder sprids till och används av viktiga avnämargrupper.
Utvecklandet av kostnadseffektiva metoder för att kartlägga ’hot spots’ kommer att påtagligt förbättra effektiviteten av motåtgärder för att minska växtnäringsläckage från jordbruksföretag. För att bli accepterade och använda i stor omfattning inom jordbruket måste motåtgärder vara ekonomiskt försvarbara för en enskild lantbrukare och deras effektivitet måste kunna bevisas. Om förluster från små ’hot spots’ dominerar diffus förorening från jordbruksmark måste drastiska åtgärder övervägas (t.ex. ta enskilda fältdelar ur produktion), vilket kan vara svårt för en enskild lantbrukare att acceptera om man inte har bra argument för att det otvivelaktigt förbättrar miljön. Om man inte lyckas identifiera och åtgärda ’hot spots’ är risken påfallande att de generella åtgärder som kommer att krävas för att minska förlusterna att bli betydligt mer kännbara för lantbruket. Implementering av effektiva och rätt lokaliserade motåtgärder kommer att påtagligt minska antropogena förluster av fosfor från jordbruksmark till såväl inlandsvatten som Östersjön.
I det här projektet har vi karakteriserat ett mindre avrinningsområde i Västergötland (ca. 800 ha) för att hitta områden där fosforförlusterna kan förväntas vara höga. Mätning av grundläggande markegenskaper (t.ex. textur och organiskt kol) i såväl matjord som alv har gjorts på jordprov insamlade från provtagningspunkter spridda över avrinningsområdet. Dessa data har sedan kompletterats med fältmätningar gjorda med avancerad teknik för att täcka in markens variation i så hög grad som möjligt. Källområden i odlingslandskapet har sedan identifierats genom att integrera kvalitativa data från lantbrukarna i området och mätdata från fjärranalys och analys med markburna sensorer.
De simuleringsmodeller som utvecklats och använts i projektet är dels en modell (USPED) som beräknar rumslig fördelning av erosion och en modell (SWE) för att kunna förutsäga vattenavrinning och fosforförluster från avrinningsområdet. Den senare kan dessutom användas till att beskriva och kvantifiera effekterna av olika motåtgärder på fosforförlusterna. Hittills gjorda simuleringar med SWE-modellen, med indata från området i Västergötland, var i samma storleksordning som de observerade fosforförlusterna, sett över hela perioden på 5 år. Om man tittar på vattensimuleringarna separat ser man en mycket bra överensstämmelse med observerad vattenföring, men däremot betydligt sämre överensstämmelse mellan simulerade och uppmätta fosforhalter i avrinnande vatten. Den huvudsakliga anledningen till detta är en undermålig beskrivning av fosfordynamiken i modellen, någonting som behöver förbättras avsevärt framöver. Det kräver dock att vi har tillgång till mycket detaljerad och ändamålsenlig indata som underlag för modellutveckling, vilket vi haft i det här projektet. Förhoppningen är att vi med de förutsättningarna når ända fram inom en snar framtid.
Projektnummer: O-22-23-734 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022
Soil organic carbon is an important factor for soil health and productivity. Soil carbon sequestration (SCS) also plays a crucial role in meeting the climate goals. For that purpose, catch- and cover crops are identified as a cost-effective management practice that combines SCS with other ecosystem …
Läs merProjektnummer: O-22-23-744 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022
SLU has developed an innovative technology that converts human urine to high-quality solid fertiliser. On Gotland, SLU and Gotlands Bryggeri have also shown that urine can effectively fertilise barley, which can be processed further to make beer. Over the next few years, SLU and the Bryggeri need …
Läs merProjektnummer: JTI-20-82-485 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Poultry have a strong motivation for foraging and spend most of the day pecking and searching for food. In commercial conditions, the birds are fed a pellet diet, which is consumed very quickly. Consequently, hens spend a large part of the day engaging in abnormal non-food related pecking …
Läs merProjektnummer: O-22-23-740 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022
The risk of soil compaction is high in Sweden, as soils are often wet during field operations and because heavy machinery is used. The predicted increase in precipitation and increase of extreme weather events with heavy rainfall will potentially increase this risk, indicating a need for a reliable …
Läs merProjektnummer: O-22-23-738 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022
The project aims to study the long-term effect of structure liming, and to test if minimum tillage can prolong the duration of this effect. The hypothesis is that structure liming effects diminish over time, but by minimizing soil tillage we can prolong this effect. Studies will be performed in six …
Läs merProjektnummer: JTI-20-83-497 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
This application aims at finding a solution to a problem that exists in greenhouse production. Greenhouses have long been considered to be closed systems with no leakage to the surrounding environment. However, it has been shown that plant protection products (PPP) are found in the environment …
Läs merProjektnummer: JTI-20-82-483 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
The purpose of the project is to produce reliable emission factors for storage of poultry manure regarding methane and nitrous oxide emissions.
This project will focus on methane and nitrous oxide emissions from laying hens and the project is a supplement to an FoU project funded by the Swedish …
Läs merProjektnummer: JTI-22-83-724 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022
An improved strategy for agricultural drainage is important for both economic and environmental reasons. There are indications on environmental benefits of a good drainage but lack of studies that directly shows this. The aim of the project is to develop a basis for design recommendations for new …
Läs merProjektnummer: JTI-22-83-731 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022
Swedish biogas production is crucial to reach environmental and climate targets and manure represents a great potential, corresponding to ca 2,7 Twh. However, the production from manure-based facilities currently only reaches around ca 64 GWh. Due to the character of manure it is difficult to reach …
Läs merProjektnummer: JTI-22-83-729 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022
The use of safely reclaimed water for agriculture irrigation is a promising solution to address water shortages, especially on Gotland. One primary concern is the introduction of organic micropollutants (OMPs), such as pharmaceuticals and other chemicals, into the agricultural ecosystem and food …
Läs mer