Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Identifiering av kritiska källområden och transportvägar för fosfor

Status: Avslutat
Projektnummer: H0970350
Kategori:
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 31 oktober 2014
Huvudsökande: Lars Bergström
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: lars.bergstrom@mark.slu.se
Telefon: 018-672463
Beviljade medel: 2 750 000 SEK

Diffusa förluster av fosfor (P) från jordbruket är fortfarande ett stort miljöproblem. En viktig orsak är att man inte beaktar betydelsen av små hydrologiskt aktiva källområden i landskapet, vilka möjliggör snabb transport av P till ytvatten. I detta projekt har vi utvecklat och använt en hydrologisk modell till vilken en enkel fosformodell är kopplad. Modellen simulerar P-förluster från ett avrinningsområde och kan användas för att identifiera riskområden för höga förluster i området, samt kvantifiera effekterna av olika motåtgärder på enskilda fält. I detta projekt har modellen använts tillsammans med moderna fjärrmätverktyg i ett mindre avrinningsområde i Västergötland. Modellresultaten har jämförts med synoptiska mätningar av P halter i avrinnande vatten. En god överensstämmelse mellan simulerad och uppmätt vattenföring uppnåddes. Däremot var överensstämmelsen mellan simulerad och uppmätt P halt mindre bra, vilket till stor del beror på bristande kunskaper om P dynamik i marken.

Diffusa förluster av fosfor från jordbruksmark forsätter att ha en negativ påverkan på biodiversiteten i våra ytvattenekosystem och är därmed fortfarande för höga i förhållande till de regelverk som anges i EU’s Vattendirektiv och i de nationella miljökvalitetsmålen utformade av Sveriges regering (t.ex. ’levande sjöar och vattendrag’, ’ingen övergödning’). De uppsatta målen i dessa policydokument kommer sannolikt inte att uppnås utan att man utvecklar nya metoder för att identifiera och minska förlusterna från de delområden i jordbrukslandskapet där fosforförlusterna är som högst, s.k. kritiska källområden, och att dessa metoder sprids till och används av viktiga avnämargrupper.

Utvecklandet av kostnadseffektiva metoder för att kartlägga ’hot spots’ kommer att påtagligt förbättra effektiviteten av motåtgärder för att minska växtnäringsläckage från jordbruksföretag. För att bli accepterade och använda i stor omfattning inom jordbruket måste motåtgärder vara ekonomiskt försvarbara för en enskild lantbrukare och deras effektivitet måste kunna bevisas. Om förluster från små ’hot spots’ dominerar diffus förorening från jordbruksmark måste drastiska åtgärder övervägas (t.ex. ta enskilda fältdelar ur produktion), vilket kan vara svårt för en enskild lantbrukare att acceptera om man inte har bra argument för att det otvivelaktigt förbättrar miljön. Om man inte lyckas identifiera och åtgärda ’hot spots’ är risken påfallande att de generella åtgärder som kommer att krävas för att minska förlusterna att bli betydligt mer kännbara för lantbruket. Implementering av effektiva och rätt lokaliserade motåtgärder kommer att påtagligt minska antropogena förluster av fosfor från jordbruksmark till såväl inlandsvatten som Östersjön.

I det här projektet har vi karakteriserat ett mindre avrinningsområde i Västergötland (ca. 800 ha) för att hitta områden där fosforförlusterna kan förväntas vara höga. Mätning av grundläggande markegenskaper (t.ex. textur och organiskt kol) i såväl matjord som alv har gjorts på jordprov insamlade från provtagningspunkter spridda över avrinningsområdet. Dessa data har sedan kompletterats med fältmätningar gjorda med avancerad teknik för att täcka in markens variation i så hög grad som möjligt. Källområden i odlingslandskapet har sedan identifierats genom att integrera kvalitativa data från lantbrukarna i området och mätdata från fjärranalys och analys med markburna sensorer.

De simuleringsmodeller som utvecklats och använts i projektet är dels en modell (USPED) som beräknar rumslig fördelning av erosion och en modell (SWE) för att kunna förutsäga vattenavrinning och fosforförluster från avrinningsområdet. Den senare kan dessutom användas till att beskriva och kvantifiera effekterna av olika motåtgärder på fosforförlusterna. Hittills gjorda simuleringar med SWE-modellen, med indata från området i Västergötland, var i samma storleksordning som de observerade fosforförlusterna, sett över hela perioden på 5 år. Om man tittar på vattensimuleringarna separat ser man en mycket bra överensstämmelse med observerad vattenföring, men däremot betydligt sämre överensstämmelse mellan simulerade och uppmätta fosforhalter i avrinnande vatten. Den huvudsakliga anledningen till detta är en undermålig beskrivning av fosfordynamiken i modellen, någonting som behöver förbättras avsevärt framöver. Det kräver dock att vi har tillgång till mycket detaljerad och ändamålsenlig indata som underlag för modellutveckling, vilket vi haft i det här projektet. Förhoppningen är att vi med de förutsättningarna når ända fram inom en snar framtid.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Benchmark för framgångsrik företagsledning i lantbruket - förstudie och metodutveckling
Ove Karlsson

Projektnummer: O-15-21-585 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 augusti 2019

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Socker
Trädgård
Växtodling

The aftermath goal of this project is to increase competitiveness of Swedish agriculture by developing a higher level of managerial knowledge and skillset. The project's initial targets is: 1) what can we learn from previous research? Make a list of similar surveys both national and international …

Läs mer

Betydelsen av utfodringsrutinen av råmjölk för utveckling av bakteriefloran i magtarmkanalen och andningsvägarna hos nyfödda kalvar.
Kerstin Svennersten Sjaunja, SLU

Projektnummer: V1430021 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 augusti 2019

The basis for sustainable dairy production is set in the newborn heifer calf. Earlier research has demonstrated that weight gain and health during early life influence the adult calf's production capacity, partly an effect of nutrition. Probably the microbiota in the gastrointestinal tract (GIT) …

Läs mer

Hållbart djurfoder med alger och musslor
Catherine Legrand

Projektnummer: O-15-20-559 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2019

Matfågel

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil …

Läs mer

Pilot study of growth in different planting densities and the rotation period of poplar plantations.
Theo Verwijst

Projektnummer: O-15-22-561 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa

A recent published study (Rytter et al., 2011) points to the large poplar biomass production in short time, but knowledge of management practices lacks for Nordic conditions. Individual landowners have little help or guidance in selecting the optimal time for harvesting or planting density in …

Läs mer

Odlingssystemens effekter på kolinlagring i jordbruksmark - kunskapsbank och modellering
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-15-23-552 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa
Växtodling

We intend to build a user-friendly decision-tool for farmers with a web-based interface. The project focuses on concept development and integration of data concerning the effect of different cropping- and management systems on soil fertility and carbon sequestration from applied research in Swedish …

Läs mer

Använd fånggrödor som mellangrödor för ökad produktivitet och minskade förluster av N och P
Linda Tufvesson

Projektnummer: O-15-23-569 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa
Växtodling

High nutrient use efficiency is important for competitiveness in plant production. This project investigates intermediate crops (IC), harvested as biogas substrate, for increasing productivity and nitrogen efficiency, while decreasing the environmental impact. Substantial nitrogen leakage after …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 juni 2019

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 juni 2019

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer

Tredje steget i en 3-stegsraket – kalkens potential för struktur, växtnäring växtskydd och ekonomi
Anita Gunnarsson,

Projektnummer: O-15-20-357 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 maj 2019

Potatis
Växtodling

Lime is known to have many positive effects, some of which can be unexpected. The proposed study will measure the effects of carbonate lime (CaCO3) and mixed lime (CaCO3 and Ca(OH)2) on all crops in a rotation (cereal, oilseed rape, canning peas, potatoes). The combined effects of liming on soil …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete. Forts.
Jannie Hagman

Projektnummer: O-16-20-746 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 maj 2019

Växtodling

In an ongoing project, funded by SLF, examines the effect of sowing time and seed rate on yield. Two field trials were established in autumn 2014 respectively 2015 in Skåne and Östergötland. Now we are looking for funding to expand the project with a third trial year. Two years is too short time to …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev