Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Identifiering av QTL/kandidatgener med påverkan på mjölkkors fruktsamhet

Status: Avslutat
Projektnummer: V1130067
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 19 juni 2014
Huvudsökande: Hans Stålhammar
Organisation: VikingGenetics
E-postadress: hans.stalhammar@vikinggenetics.com
Telefon: 0511 267 20
Beviljade medel: 735 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Identifiering av QTL/kandidatgener med påverkan på mjölkkors fruktsamhet
Under en längre tid har fruktsamheten hos Holsteinkor försämrats. Utvecklingen har påverkats av en negativ genetisk trend hos semintjurar. 2000 vände trenden för tjurar. Efter 2008 har tjurar i medeltal haft högre avelsvärd för fruktsamhet än kor.
I projektet finkarterades genomet med avseende på fruktsamhet. I studien ingick ca 3500 Holsteintjurar och ca 38500 markörer, varav 4474 var associerade fruktsamhet. 152 markörer var även informativa för RDC och Jersey.
I en andra studie analyserades regioner på kromosom 4 och 13. Efter imputation hade regionerna en markörtäthet som motsvarade sekvensering. På båda kromosomerna fanns gener av intresse, men fler analyser behövs för att kunna peka ut någon kandidatgen.
Genomisk selektion är idag den i särklass viktgaste urvalsmetoden för semintjurar. Detta projekt har hjälpt till med att identifiera viktiga genetiska markörer som kan ingå i framtida kundanpassade DNA-chip.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Populärvetenskaplig rapport juni 2014 avseende projektnummer V1130067-A00
Identifiering av QTL/kandidatgener med påverkan på mjölkkors fruktsamhet

I undersökningen har man funnit många SNP-markörer för fruktsamhet hos Holstein. Flera markörer är även informativa för både SRB och Jersey. Dock, har inga kandidatgenet för fruktsamhet kunnat pekas ut. Genomisk selektion har medverkat till att den genetiska trenden för fruktsamhet nu är positiv för både tjurar och kor.
Negativ trend för fruktsamhet
Under de senaste årtiondena har fruktsamheten hos Holsteinkor försämrats. Denna utveckling har delvis berott på en negativ genetisk trend för dotterfruktsamhet hos använda semintjurar. Trend har sedan förts vidare till hondjuren. Vid millenniumskiftet vände utvecklingen för tjurarna och har sedan dess varit positiv. Från och med 2008 har seminungtjurarna i medeltal haft ett högre avelsvärde för fruktsamhet än jämngamla hondjur. Sedan 2008 har även den genetiska trenden för fruktsamhet hos hondjur varit svagt positiv. En förbättrad fruktsamhet har blivit allt viktigare eftersom konsekvenserna av den sämre fruktsamheten medför extra semineringar, ökade veterinärkostnader, högre utslagning och ökade rekryteringskostnader.
Figur 1. Genetisk trend för Holstein i Sverige mellan 1990 och 2011.
Fler genetiska markörer
Användningen av genetiska markörer har möjliggjort detaljerade undersökningar av nedärvningen av specifika kromosomsegment. Först användes ett begränsat antal mikrosateliter som genetiska markörer. Under senare år har Single Nucleotide Polymorphism markörer av olika täthet används, från 3 000 markörer upp till sekvensering av hela genomet. Det har varit en mycket snabb utveckling i antalet tillgängliga genetiska markörer under 2000-talet.
Många SNP-markörer för fruktsamhet
I en första studie finkarterades genomet med avseende på honlig fruktsamhet. I studien användes ca 3 500 tjurar och ca 38 500 SNP-markörer. 4 474 SNP-markörer var kopplade till honlig fruktsamhet. En utvärdering av sambanden mellan genetiska markörer och fruktsamhet gjordes sedan även för de röda nordiska mjölkoraserna och för Dansk Jersey. 152 SNP-markörer var informativa i alla tre raserna.
I en andra studie valdes områden ut med de mest övertygande resultat från den första studien för att om möjligt finna de underliggande generna i dessa regioner. I denna studie analyserades mindre områden på kromosom 4 och 13. Dessa regioner hade imputerats så att markörtätheten fullt ut motsvarade sekvensering. På båda kromosomerna fanns det gener av intresse i de undersökta områdena, men fler analyser behövs för att kunna peka ut några uppenbara kandidatgener.
Erfarenheter av genomisk selektion
Genomisk selektion är idag den i särklass viktgaste urvalsmetoden för semintjurar. För att nå framgång med genomisk selektion krävs att de beräknade ”genomiska” avelsvärdena har en hög säkerhet. För att erhålla detta krävs stora referenspopulationer med både tillförlitliga fenotypobservationer och känd DNA-profil. Dessutom behövs ett tätt markörset som är jämt spritt över genomet. Detta projekt har hjälpt till med att identifiera viktiga genetiska markörer som kan ingå i framtida kundanpassade DNA-chip.
2008 fick VikingGenetics för första gången tillgång till ”genomiska” avelsvärden på ungtjurskandidaterna. Det innebär att sedan dess har alla insatta ungtjurar blivit selekterade på individens DNA-profil. En av 10 DNA-testade kandidater har blivit uttagen till ungtjur. 2008 var det år då ungtjurarnas avelsvärde för fruktsamhet för första gången översteg jämngamla kvigors. Sedan dess har tjurarnas resultat varit högre. Man kan förväntas sig att den positiva utvecklingen för tjurar även kommer att leda till en klart bättre genetisk nivå även för hondjuren.
Nästa steg i utvecklingen är att ta reda på hur genomisk selektion skall anpassas för urvalet av hondjur på besättningsnivå.

 

Antal träffar i projektbanken: 1612

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård
Växtodling

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Potatis
Växtodling

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress