Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Identifiering av QTL/kandidatgener med påverkan på mjölkkors fruktsamhet

Status: Avslutat
Projektnummer: V1130067
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 19 juni 2014
Huvudsökande: Hans Stålhammar
Organisation: VikingGenetics
E-postadress: hans.stalhammar@vikinggenetics.com
Telefon: 0511 267 20
Beviljade medel: 735 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Identifiering av QTL/kandidatgener med påverkan på mjölkkors fruktsamhet
Under en längre tid har fruktsamheten hos Holsteinkor försämrats. Utvecklingen har påverkats av en negativ genetisk trend hos semintjurar. 2000 vände trenden för tjurar. Efter 2008 har tjurar i medeltal haft högre avelsvärd för fruktsamhet än kor.
I projektet finkarterades genomet med avseende på fruktsamhet. I studien ingick ca 3500 Holsteintjurar och ca 38500 markörer, varav 4474 var associerade fruktsamhet. 152 markörer var även informativa för RDC och Jersey.
I en andra studie analyserades regioner på kromosom 4 och 13. Efter imputation hade regionerna en markörtäthet som motsvarade sekvensering. På båda kromosomerna fanns gener av intresse, men fler analyser behövs för att kunna peka ut någon kandidatgen.
Genomisk selektion är idag den i särklass viktgaste urvalsmetoden för semintjurar. Detta projekt har hjälpt till med att identifiera viktiga genetiska markörer som kan ingå i framtida kundanpassade DNA-chip.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Populärvetenskaplig rapport juni 2014 avseende projektnummer V1130067-A00
Identifiering av QTL/kandidatgener med påverkan på mjölkkors fruktsamhet

I undersökningen har man funnit många SNP-markörer för fruktsamhet hos Holstein. Flera markörer är även informativa för både SRB och Jersey. Dock, har inga kandidatgenet för fruktsamhet kunnat pekas ut. Genomisk selektion har medverkat till att den genetiska trenden för fruktsamhet nu är positiv för både tjurar och kor.
Negativ trend för fruktsamhet
Under de senaste årtiondena har fruktsamheten hos Holsteinkor försämrats. Denna utveckling har delvis berott på en negativ genetisk trend för dotterfruktsamhet hos använda semintjurar. Trend har sedan förts vidare till hondjuren. Vid millenniumskiftet vände utvecklingen för tjurarna och har sedan dess varit positiv. Från och med 2008 har seminungtjurarna i medeltal haft ett högre avelsvärde för fruktsamhet än jämngamla hondjur. Sedan 2008 har även den genetiska trenden för fruktsamhet hos hondjur varit svagt positiv. En förbättrad fruktsamhet har blivit allt viktigare eftersom konsekvenserna av den sämre fruktsamheten medför extra semineringar, ökade veterinärkostnader, högre utslagning och ökade rekryteringskostnader.
Figur 1. Genetisk trend för Holstein i Sverige mellan 1990 och 2011.
Fler genetiska markörer
Användningen av genetiska markörer har möjliggjort detaljerade undersökningar av nedärvningen av specifika kromosomsegment. Först användes ett begränsat antal mikrosateliter som genetiska markörer. Under senare år har Single Nucleotide Polymorphism markörer av olika täthet används, från 3 000 markörer upp till sekvensering av hela genomet. Det har varit en mycket snabb utveckling i antalet tillgängliga genetiska markörer under 2000-talet.
Många SNP-markörer för fruktsamhet
I en första studie finkarterades genomet med avseende på honlig fruktsamhet. I studien användes ca 3 500 tjurar och ca 38 500 SNP-markörer. 4 474 SNP-markörer var kopplade till honlig fruktsamhet. En utvärdering av sambanden mellan genetiska markörer och fruktsamhet gjordes sedan även för de röda nordiska mjölkoraserna och för Dansk Jersey. 152 SNP-markörer var informativa i alla tre raserna.
I en andra studie valdes områden ut med de mest övertygande resultat från den första studien för att om möjligt finna de underliggande generna i dessa regioner. I denna studie analyserades mindre områden på kromosom 4 och 13. Dessa regioner hade imputerats så att markörtätheten fullt ut motsvarade sekvensering. På båda kromosomerna fanns det gener av intresse i de undersökta områdena, men fler analyser behövs för att kunna peka ut några uppenbara kandidatgener.
Erfarenheter av genomisk selektion
Genomisk selektion är idag den i särklass viktgaste urvalsmetoden för semintjurar. För att nå framgång med genomisk selektion krävs att de beräknade ”genomiska” avelsvärdena har en hög säkerhet. För att erhålla detta krävs stora referenspopulationer med både tillförlitliga fenotypobservationer och känd DNA-profil. Dessutom behövs ett tätt markörset som är jämt spritt över genomet. Detta projekt har hjälpt till med att identifiera viktiga genetiska markörer som kan ingå i framtida kundanpassade DNA-chip.
2008 fick VikingGenetics för första gången tillgång till ”genomiska” avelsvärden på ungtjurskandidaterna. Det innebär att sedan dess har alla insatta ungtjurar blivit selekterade på individens DNA-profil. En av 10 DNA-testade kandidater har blivit uttagen till ungtjur. 2008 var det år då ungtjurarnas avelsvärde för fruktsamhet för första gången översteg jämngamla kvigors. Sedan dess har tjurarnas resultat varit högre. Man kan förväntas sig att den positiva utvecklingen för tjurar även kommer att leda till en klart bättre genetisk nivå även för hondjuren.
Nästa steg i utvecklingen är att ta reda på hur genomisk selektion skall anpassas för urvalet av hondjur på besättningsnivå.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Hösilage"intolerans" hos häst?
Cecilia Müller, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-063 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The purpose is to examine haylage 'intolerance' in horses, which is expressed as diarrhoeic faeces in some horses when they are fed haylage (sometimes also when fed hay). A typical appearance is two-phase faeces - one solid and one liquid. It is not known why or how this condition appears, and it …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress