Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | O-17-20-957 |
Kategori: | Focus area | Food & feed |
Branschområden: | Mjölk |
Ansökningsår: | 2017 |
Datum för slutrapport: | 28 december 2022 |
Huvudsökande: | Kjell Holtenius |
Organisation: | Kjell Holtenius |
E-postadress: | kjell.holtenius@slu.se |
Telefon: | 018671629 |
Medsökande: | Renée Båge |
Medsökande: | Britt berglund Berglund |
The aim of the project is to develop tools which can be used for individually adapted lactation lengths based on the biological conditions of the cow. Today a one year calving interval and a short lactation period, is recommended. The recommendations are based on 30 years old information and do not take into account individual variations between cows. In this project 20 large dairy herds will be included. We will gain information from the individual cows in each herd related to milk yield, fertility and health and validate the tools as predictors of cows which benefit from an extended lactation. We will test the tools by selecting primiparous cows based on the developed predictive tools. We will create genomic breeding values which can be used to identify cows which benefit for an extended lactation. We envision that farmers who adopt the concept of individually adapted lactation lengths will experience better health and welfare, fertility and productivity in their herds.
Syftet med projektet är att utveckla verktyg som gör att man individuellt anpassa laktationens längd hos kor beroende på deras biologiska förutsättningar. Rådgivningen i dag förespråkar ett kalvningsintervall på 12 månader. De beräkningar som rådgivningen grundas på är 30 år gamla och förutsättningarna idag är annorlunda. De beräkningarna tar inte hänsyn till de stora variationerna mellan kor avseende ämnesomsättning och mjölkavkastning. Vi att samarbeta med 20 mjölkkobesättningar och studera individanpassade laktationslängder hos förstakalvare i besättningarna. Syftet är att utveckla och verifiera ett koncept för individuellt anpassad laktationslängd baserat på information främst från mjölk. Vi kommer också att skapa genomiska avelsvärden för att identifiera kor som passar för en längre laktation. Resultaten kommer att bidra till en ökad lönsamhet och bättre djurhälsa och fruktsamhet i de besättningar som använder de nya verktygen.
Traditionellt är ambitionen att hålla ett kalvningsintervall på cirka tolv månader. Men nya studier har visat möjliga fördelar för fruktsamhet samt bibehållen mjölkproduktion om man förlänger kalvningsintervallet genom att vänta med första insemination.
I en studie i 16 besättningar lottades 531 förstakalvare antingen till ett traditionellt eller ett förlängt kalvningsintervall. Korna följdes även under hela den andra laktationen. Information om hämtades från Kokontrollen samt från gårdarnas mjölkningssystem. Under första laktationen var det genomsnittliga kalvningsintervallet 12,1 månad för korna med traditionellt kalvningsintervall och 15,2 månader för korna med förlängt intervall. Både 305-dagarsavkastningen och hellaktationsavkastningen var högre för korna med förlängt kalvningsintervall men den dagliga avkastningen under hela laktationen påverkades inte av kalvningsintervallet. De kor som lottades till det längre kalvningsintervallet hade bättre fruktsamhet.
Rådgivningen i dag förespråkar ett kalvningsintervall på omkring 365 dagar, vilket betyder att korna behöver bli dräktiga igen redan omkring två månader efter att de kalvat. Anledningen till att man vill att korna ska bli dräktiga så tidigt är att det kan ge en bättre mjölkavkastning och att det därför är lönsamt. Men de ekonomiska beräkningarna som rekommendationen grundas på är omkring 30 år gamla och korna idag avkastar nästan 50 %.
Ändamålet med projektet är att utveckla verktyg som gör att man individuellt anpassa laktationens längd hos förstakalvare beroende på deras biologiska förutsättningar. Målsättningen är att förbättra kornas hälsa och fruktsamhet samtidigt som produktiviteten i mjölkkobesättningen ökar
I projektet har vi samarbetat med stora mjölkkobesättningar i södra Sverige med god fruktsamhet som har varit anslutna till ”kokontrollen”. Besättningarna har haft mjölkningsutrustning som gjort att det gått att bestämma avkastningen på enskilda kor på daglig basis. Alla korna i studien har gentypats.
Projektet har genomförts i form av två delstudier.
I den första ingick 531 förstakalvare från 16 besättningar. Djuren lottades till en planerad frivillig väntetid (FVT) innan första insemination på antingen 35-85 dagar (traditionell FVT) eller 155-205 dagar (förlängd FVT). Korna följdes även under hela den andra laktationen men då reglerades inte FVT.
Under första laktationen blev det genomsnittliga kalvningsintervallet 12,1 månad för korna med traditionell FVT och 15,2 månader för korna med förlängd FVT.
Både 305-dagarsavkastningen och hellaktationsavkastningen var högre (6 respektive 28 procent) för korna med förlängd FVT. För att kunna göra en mer rättvis jämförelse av mjölkmängden beräknades även mjölkmängd per dag i kalvningsintervallet, det vill säga hellaktations-avkastningen delat med antalet dagar i kalvningsintervallet. Under den första laktationen var det ingen skillnad i mjölkmängd per dag i kalvningsintervallet. Under den påföljande laktationen, utan planerad förlängning av FVT, var både 305-dagarsavkastningen och hellaktationsavkastningen 7 procent högre för korna som haft förlängd FVT under sin första laktation. Resultaten visade också att förlängd FTV fungerade lika väl för Svensk Holstein som Nordisk röd boskap.
De förstakalvare som lottats till en förlängd FVT hade bättre fruktsamhet. De blev i större utsträckning dräktiga vid första semineringtillfället, det krävdes färre insemineringar per konstaterad dräktighet och de visade tydligare brunst än kor med konventionell FVT. Under den andra laktationen var det ingen skillnad i ovanstående parametrar mellan FVT-grupperna men kor med konventionell FVT hade en kortare period mellan kalvning och första inseminering. En svaghet med delstudien är att lantbrukarna inte alltid följde planen för vilken FVT korna skulle ha. Det var fler kor i gruppen förlängd FVT som uteslöts eftersom de fått felaktig FVT vilket kan ha påverkat resultaten.
I projektets andra delstudie slumpades inte korna på respektive väntetid. I stället fick de en förlängd FVT om de:
- hörde till de 10 % med högst genetiskt index för bibehållen avkastning under hela laktationen (”persistency index”)
-eller hade en svår kalvning, tvillingfödsel eller dokumenterad klinisk sjukdom under de första 28 dagarna efter kalvning
- eller hade högre mjölkavkastning än genomsnittet av förstakalvare under den första laktationsmånaden.
I den här delstudien deltog 17 besättningar varav 14 även var med i den första delstudien. Studien är genomförd och resultatbearbetningen pågår.
De viktigaste slutsatserna av projektet:
En förlängd FVT som en generell åtgärd för förstakalvare förbättrar fruktsamheten utan negativa effekter på mjölkavkastningen. Förlängd FVT passade lika bra för båda de i Sverige dominerande koraserna. Förlängd FVT passar dock inte alla förstakalvare och vi förväntar oss att de positiva effekterna förstärks när man tidigt under laktationen anpassar FVT efter kornas individuella förutsättningar.
Projektnummer: JTI-20-83-489 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Just going to the bathroom is contributing to algae blooms and climate change. Sweden alone releases roughly 15400 tonnes of N and 240 tonnes of P into lakes, rivers and seas, through municipal wastewater (including after treatment). Urine contains 80% of the plant nutrients found in wastewater and …
Läs merProjektnummer: JTI-20-82-485 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Poultry have a strong motivation for foraging and spend most of the day pecking and searching for food. In commercial conditions, the birds are fed a pellet diet, which is consumed very quickly. Consequently, hens spend a large part of the day engaging in abnormal non-food related pecking …
Läs merProjektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …
Projektnummer: JTI-20-82-482 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Heat stress is expected to be of major concern in Swedish animal production systems in the future. The air temperatures in parts of Sweden are expected to correspond to today's temperatures in southern Europe, where livestock experience heat stress today. Excessive thermal load affects the welfare …
Läs merProjektnummer: O-19-22-292 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
The conversion into a bio-based economy in Sweden requires a broad range of initiatives. One of the challenges is that additional sources of biomass will be needed. High yield potential, low conversion and production costs are critical success factors for new raw material. Salix is an energy crop …
Läs merProjektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …
Läs merProjektnummer: R-18-25-146 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Consumers appreciate onions in all kinds of cooking. Onions can be grown in Sweden with good results. Onions can be stored for a long period. There is a potential to increase the self-sufficiency in onions. To achieve this, a better knowledge of long-term-storage potential indicator factors that …
Läs merProjektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …
Läs merProjektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …
Läs merProjektnummer: R-18-26-136 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Sustainable dairy systems must strive for practices that reduce the negative impacts and enhance the positive impacts, and find measures to track changes in relation to different goals. The aim of this project is to investigate how indicators and tools for ecosystem services and biodiversity can be …
Läs mer