Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Individuellt anpassad laktationslängd för lönsam och hållbar mjölkproduktion

Status: Avslutat
Projektnummer: O-17-20-957
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Mjölk
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 28 december 2022
Huvudsökande: Kjell Holtenius
Organisation: Kjell Holtenius
E-postadress: kjell.holtenius@slu.se
Telefon: 018671629
Medsökande: Renée Båge
Medsökande: Britt berglund Berglund
Beviljade medel: 2 750 000 SEK

The aim of the project is to develop tools which can be used for individually adapted lactation lengths based on the biological conditions of the cow. Today a one year calving interval and a short lactation period, is recommended. The recommendations are based on 30 years old information and do not take into account individual variations between cows. In this project 20 large dairy herds will be included. We will gain information from the individual cows in each herd related to milk yield, fertility and health and validate the tools as predictors of cows which benefit from an extended lactation. We will test the tools by selecting primiparous cows based on the developed predictive tools. We will create genomic breeding values which can be used to identify cows which benefit for an extended lactation. We envision that farmers who adopt the concept of individually adapted lactation lengths will experience better health and welfare, fertility and productivity in their herds.

Syftet med projektet är att utveckla verktyg som gör att man individuellt anpassa laktationens längd hos kor beroende på deras biologiska förutsättningar. Rådgivningen i dag förespråkar ett kalvningsintervall på 12 månader. De beräkningar som rådgivningen grundas på är 30 år gamla och förutsättningarna idag är annorlunda. De beräkningarna tar inte hänsyn till de stora variationerna mellan kor avseende ämnesomsättning och mjölkavkastning. Vi att samarbeta med 20 mjölkkobesättningar och studera individanpassade laktationslängder hos förstakalvare i besättningarna. Syftet är att utveckla och verifiera ett koncept för individuellt anpassad laktationslängd baserat på information främst från mjölk. Vi kommer också att skapa genomiska avelsvärden för att identifiera kor som passar för en längre laktation. Resultaten kommer att bidra till en ökad lönsamhet och bättre djurhälsa och fruktsamhet i de besättningar som använder de nya verktygen.

Traditionellt är ambitionen att hålla ett kalvningsintervall på cirka tolv månader. Men nya studier har visat möjliga fördelar för fruktsamhet samt bibehållen mjölkproduktion om man förlänger kalvningsintervallet genom att vänta med första insemination.
I en studie i 16 besättningar lottades 531 förstakalvare antingen till ett traditionellt eller ett förlängt kalvningsintervall. Korna följdes även under hela den andra laktationen. Information om hämtades från Kokontrollen samt från gårdarnas mjölkningssystem. Under första laktationen var det genomsnittliga kalvningsintervallet 12,1 månad för korna med traditionellt kalvningsintervall och 15,2 månader för korna med förlängt intervall. Både 305-dagarsavkastningen och hellaktationsavkastningen var högre för korna med förlängt kalvningsintervall men den dagliga avkastningen under hela laktationen påverkades inte av kalvningsintervallet. De kor som lottades till det längre kalvningsintervallet hade bättre fruktsamhet.

Rådgivningen i dag förespråkar ett kalvningsintervall på omkring 365 dagar, vilket betyder att korna behöver bli dräktiga igen redan omkring två månader efter att de kalvat. Anledningen till att man vill att korna ska bli dräktiga så tidigt är att det kan ge en bättre mjölkavkastning och att det därför är lönsamt. Men de ekonomiska beräkningarna som rekommendationen grundas på är omkring 30 år gamla och korna idag avkastar nästan 50 %.
Ändamålet med projektet är att utveckla verktyg som gör att man individuellt anpassa laktationens längd hos förstakalvare beroende på deras biologiska förutsättningar. Målsättningen är att förbättra kornas hälsa och fruktsamhet samtidigt som produktiviteten i mjölkkobesättningen ökar
I projektet har vi samarbetat med stora mjölkkobesättningar i södra Sverige med god fruktsamhet som har varit anslutna till ”kokontrollen”. Besättningarna har haft mjölkningsutrustning som gjort att det gått att bestämma avkastningen på enskilda kor på daglig basis. Alla korna i studien har gentypats.
Projektet har genomförts i form av två delstudier.
I den första ingick 531 förstakalvare från 16 besättningar. Djuren lottades till en planerad frivillig väntetid (FVT) innan första insemination på antingen 35-85 dagar (traditionell FVT) eller 155-205 dagar (förlängd FVT). Korna följdes även under hela den andra laktationen men då reglerades inte FVT.
Under första laktationen blev det genomsnittliga kalvningsintervallet 12,1 månad för korna med traditionell FVT och 15,2 månader för korna med förlängd FVT.
Både 305-dagarsavkastningen och hellaktationsavkastningen var högre (6 respektive 28 procent) för korna med förlängd FVT. För att kunna göra en mer rättvis jämförelse av mjölkmängden beräknades även mjölkmängd per dag i kalvningsintervallet, det vill säga hellaktations-avkastningen delat med antalet dagar i kalvningsintervallet. Under den första laktationen var det ingen skillnad i mjölkmängd per dag i kalvningsintervallet. Under den påföljande laktationen, utan planerad förlängning av FVT, var både 305-dagarsavkastningen och hellaktationsavkastningen 7 procent högre för korna som haft förlängd FVT under sin första laktation. Resultaten visade också att förlängd FTV fungerade lika väl för Svensk Holstein som Nordisk röd boskap.
De förstakalvare som lottats till en förlängd FVT hade bättre fruktsamhet. De blev i större utsträckning dräktiga vid första semineringtillfället, det krävdes färre insemineringar per konstaterad dräktighet och de visade tydligare brunst än kor med konventionell FVT. Under den andra laktationen var det ingen skillnad i ovanstående parametrar mellan FVT-grupperna men kor med konventionell FVT hade en kortare period mellan kalvning och första inseminering. En svaghet med delstudien är att lantbrukarna inte alltid följde planen för vilken FVT korna skulle ha. Det var fler kor i gruppen förlängd FVT som uteslöts eftersom de fått felaktig FVT vilket kan ha påverkat resultaten.

I projektets andra delstudie slumpades inte korna på respektive väntetid. I stället fick de en förlängd FVT om de:
- hörde till de 10 % med högst genetiskt index för bibehållen avkastning under hela laktationen (”persistency index”)
-eller hade en svår kalvning, tvillingfödsel eller dokumenterad klinisk sjukdom under de första 28 dagarna efter kalvning
- eller hade högre mjölkavkastning än genomsnittet av förstakalvare under den första laktationsmånaden.
I den här delstudien deltog 17 besättningar varav 14 även var med i den första delstudien. Studien är genomförd och resultatbearbetningen pågår.
De viktigaste slutsatserna av projektet:
En förlängd FVT som en generell åtgärd för förstakalvare förbättrar fruktsamheten utan negativa effekter på mjölkavkastningen. Förlängd FVT passade lika bra för båda de i Sverige dominerande koraserna. Förlängd FVT passar dock inte alla förstakalvare och vi förväntar oss att de positiva effekterna förstärks när man tidigt under laktationen anpassar FVT efter kornas individuella förutsättningar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1745

Utvärdering av funktion och ekonomi för alternativa golvlösningar i nötkreatursstall
Christer Bergsten

Projektnummer: O-18-20-161 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2022

Kött
Mjölk

We aim to continue an ongoing study to increase knowledge of cattle locomotion on different floors, how they work in practice and what the long term consequences are for welfare and for farmers´ economy. For that purpose advanced biomechanical methods will be used to assess dairy cows´ …

Läs mer

Individuellt anpassad laktationslängd för lönsam och hållbar mjölkproduktion
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-17-20-957 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 december 2022

Mjölk

The aim of the project is to develop tools which can be used for individually adapted lactation lengths based on the biological conditions of the cow. Today a one year calving interval and a short lactation period, is recommended. The recommendations are based on 30 years old information and do not …

Läs mer

Strategier för sanering av rotgall och frilevande nematoder i växtföljder med potatis och rotgrödor
Åsa Olsson Nyström

Projektnummer: O-18-20-168 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 december 2022

Potatis
Socker
Växtodling

Free living nematodes (FLN) and root-knot nematodes (RKN) are increasing problems in root and tuber crops such as potato, sugar beet and carrot. There is a need for effective sanitation techniques and tolerant crops/varieties to keep population levels low in the rotation. Recently, the severe …

Läs mer

Långsiktiga kalkningseffekter på grödor, mark och miljö ger ny kunskap på bredden och djupet
Åsa Olsson

Projektnummer: O-17-20-977 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 december 2022

Socker
Trädgård
Växtodling

The role of liming in the crop rotation remains to be thoroughly investigated. Within two recent SLF projects, yield in sugar beet, barley and oil seed rape has been measured in the first rotation. In 2018, beets will be grown for a second time which gives us unique possibilities with the aim to …

Läs mer

Strongylus vulgaris: Alternativa metoder till läkemedel för kontroll av parasitsmitta
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-18-47-389 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 december 2022

Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 september 2022

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer

Integrerat växtskydd i jordgubbar: feromonbaserad övervakning och kontroll av jordgubbsvecklaren
Glenn Svensson, Lunds universitet

Projektnummer: R-18-25-004 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2022

Swedish strawberry production suffers from several severe insect pests. When usage of traditional insecticides is phased out and IPM implemented novel green methods for pest control are urgently needed. The strawberry tortricid, Acleris comariana, is a severe pest on strawberries. Its larvae feed …

Läs mer

Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion - Lantbruksföretagarnas perspektiv
Peter Lundqvist

Projektnummer: O-18-21-139 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 augusti 2022

Kött
Matfågel
Mjölk

Farmers with animal production can experience different types of criticisms directed against their activities from consumers, the media and inspecting government agencies. On another level, criminal acts are directed against the farm's activities and people on the farm, The main goal is to …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 augusti 2022

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Hestesektoren i Norge og Sverige: Betydning for miljø, økonomi og lokalsamfunnet
Bjørn Egil Flø, Norsk institutt for bioøkonomi

Projektnummer: H-18-47-403 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 juli 2022

This project will study the social, cultural and economic impact of the equine sector on local development. Furthermore, ti will study the land and resource use of the equine sector and how it co-exist and collaborate with other sector and other land use locally. The starting point for social and …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev