Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Individuellt anpassad laktationslängd för lönsam och hållbar mjölkproduktion

Status: Avslutat
Projektnummer: O-17-20-957
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Mjölk
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 28 december 2022
Huvudsökande: Kjell Holtenius
Organisation: Kjell Holtenius
E-postadress: kjell.holtenius@slu.se
Telefon: 018671629
Medsökande: Renée Båge
Medsökande: Britt berglund Berglund
Beviljade medel: 2 750 000 SEK

The aim of the project is to develop tools which can be used for individually adapted lactation lengths based on the biological conditions of the cow. Today a one year calving interval and a short lactation period, is recommended. The recommendations are based on 30 years old information and do not take into account individual variations between cows. In this project 20 large dairy herds will be included. We will gain information from the individual cows in each herd related to milk yield, fertility and health and validate the tools as predictors of cows which benefit from an extended lactation. We will test the tools by selecting primiparous cows based on the developed predictive tools. We will create genomic breeding values which can be used to identify cows which benefit for an extended lactation. We envision that farmers who adopt the concept of individually adapted lactation lengths will experience better health and welfare, fertility and productivity in their herds.

Syftet med projektet är att utveckla verktyg som gör att man individuellt anpassa laktationens längd hos kor beroende på deras biologiska förutsättningar. Rådgivningen i dag förespråkar ett kalvningsintervall på 12 månader. De beräkningar som rådgivningen grundas på är 30 år gamla och förutsättningarna idag är annorlunda. De beräkningarna tar inte hänsyn till de stora variationerna mellan kor avseende ämnesomsättning och mjölkavkastning. Vi att samarbeta med 20 mjölkkobesättningar och studera individanpassade laktationslängder hos förstakalvare i besättningarna. Syftet är att utveckla och verifiera ett koncept för individuellt anpassad laktationslängd baserat på information främst från mjölk. Vi kommer också att skapa genomiska avelsvärden för att identifiera kor som passar för en längre laktation. Resultaten kommer att bidra till en ökad lönsamhet och bättre djurhälsa och fruktsamhet i de besättningar som använder de nya verktygen.

Traditionellt är ambitionen att hålla ett kalvningsintervall på cirka tolv månader. Men nya studier har visat möjliga fördelar för fruktsamhet samt bibehållen mjölkproduktion om man förlänger kalvningsintervallet genom att vänta med första insemination.
I en studie i 16 besättningar lottades 531 förstakalvare antingen till ett traditionellt eller ett förlängt kalvningsintervall. Korna följdes även under hela den andra laktationen. Information om hämtades från Kokontrollen samt från gårdarnas mjölkningssystem. Under första laktationen var det genomsnittliga kalvningsintervallet 12,1 månad för korna med traditionellt kalvningsintervall och 15,2 månader för korna med förlängt intervall. Både 305-dagarsavkastningen och hellaktationsavkastningen var högre för korna med förlängt kalvningsintervall men den dagliga avkastningen under hela laktationen påverkades inte av kalvningsintervallet. De kor som lottades till det längre kalvningsintervallet hade bättre fruktsamhet.

Rådgivningen i dag förespråkar ett kalvningsintervall på omkring 365 dagar, vilket betyder att korna behöver bli dräktiga igen redan omkring två månader efter att de kalvat. Anledningen till att man vill att korna ska bli dräktiga så tidigt är att det kan ge en bättre mjölkavkastning och att det därför är lönsamt. Men de ekonomiska beräkningarna som rekommendationen grundas på är omkring 30 år gamla och korna idag avkastar nästan 50 %.
Ändamålet med projektet är att utveckla verktyg som gör att man individuellt anpassa laktationens längd hos förstakalvare beroende på deras biologiska förutsättningar. Målsättningen är att förbättra kornas hälsa och fruktsamhet samtidigt som produktiviteten i mjölkkobesättningen ökar
I projektet har vi samarbetat med stora mjölkkobesättningar i södra Sverige med god fruktsamhet som har varit anslutna till ”kokontrollen”. Besättningarna har haft mjölkningsutrustning som gjort att det gått att bestämma avkastningen på enskilda kor på daglig basis. Alla korna i studien har gentypats.
Projektet har genomförts i form av två delstudier.
I den första ingick 531 förstakalvare från 16 besättningar. Djuren lottades till en planerad frivillig väntetid (FVT) innan första insemination på antingen 35-85 dagar (traditionell FVT) eller 155-205 dagar (förlängd FVT). Korna följdes även under hela den andra laktationen men då reglerades inte FVT.
Under första laktationen blev det genomsnittliga kalvningsintervallet 12,1 månad för korna med traditionell FVT och 15,2 månader för korna med förlängd FVT.
Både 305-dagarsavkastningen och hellaktationsavkastningen var högre (6 respektive 28 procent) för korna med förlängd FVT. För att kunna göra en mer rättvis jämförelse av mjölkmängden beräknades även mjölkmängd per dag i kalvningsintervallet, det vill säga hellaktations-avkastningen delat med antalet dagar i kalvningsintervallet. Under den första laktationen var det ingen skillnad i mjölkmängd per dag i kalvningsintervallet. Under den påföljande laktationen, utan planerad förlängning av FVT, var både 305-dagarsavkastningen och hellaktationsavkastningen 7 procent högre för korna som haft förlängd FVT under sin första laktation. Resultaten visade också att förlängd FTV fungerade lika väl för Svensk Holstein som Nordisk röd boskap.
De förstakalvare som lottats till en förlängd FVT hade bättre fruktsamhet. De blev i större utsträckning dräktiga vid första semineringtillfället, det krävdes färre insemineringar per konstaterad dräktighet och de visade tydligare brunst än kor med konventionell FVT. Under den andra laktationen var det ingen skillnad i ovanstående parametrar mellan FVT-grupperna men kor med konventionell FVT hade en kortare period mellan kalvning och första inseminering. En svaghet med delstudien är att lantbrukarna inte alltid följde planen för vilken FVT korna skulle ha. Det var fler kor i gruppen förlängd FVT som uteslöts eftersom de fått felaktig FVT vilket kan ha påverkat resultaten.

I projektets andra delstudie slumpades inte korna på respektive väntetid. I stället fick de en förlängd FVT om de:
- hörde till de 10 % med högst genetiskt index för bibehållen avkastning under hela laktationen (”persistency index”)
-eller hade en svår kalvning, tvillingfödsel eller dokumenterad klinisk sjukdom under de första 28 dagarna efter kalvning
- eller hade högre mjölkavkastning än genomsnittet av förstakalvare under den första laktationsmånaden.
I den här delstudien deltog 17 besättningar varav 14 även var med i den första delstudien. Studien är genomförd och resultatbearbetningen pågår.
De viktigaste slutsatserna av projektet:
En förlängd FVT som en generell åtgärd för förstakalvare förbättrar fruktsamheten utan negativa effekter på mjölkavkastningen. Förlängd FVT passade lika bra för båda de i Sverige dominerande koraserna. Förlängd FVT passar dock inte alla förstakalvare och vi förväntar oss att de positiva effekterna förstärks när man tidigt under laktationen anpassar FVT efter kornas individuella förutsättningar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1745

Identifiering av gener med negativ inverkan på hästens hälsa och välbefinnande: Ett ramverk baserat på helgenomsekvensering och bioinformatik på häst
Sofia Mikko, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-406 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The overall aim of this project is to improve equine health and welfare by identifying causative mutations for inherited diseases to aid informed breeding of healthy horses. We will use a comparative genomics approach, combining whole-genome sequencing (WGS) and bioinformatics with state-of-the-art …

Läs mer

Finns 'Hopparknä' hos häst?- en studie av patellardesmopati som orsak till knähälta hos sporthästar
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-393 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Soft tissues around the kneecap (patella) as a cause of equine lameness is an area yet to be scientifically investigated but that is often clinically treated with “alternative” methods without an established diagnosis. In human medicine, patellar tendinosis is a common verified diagnosis. …

Läs mer

Nya hortikulturella substrat från den fasta fraktionen av biogas produktion
Håkan Asp, Sveriges lantbruks universitet

Projektnummer: R-18-25-143 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Växtodling

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Beslutsstöd och integrerade bekämpningsstrategier för rapsskadegörarna skidgallmygga och blygrå rapsvivel
Peter Anderson

Projektnummer: O-19-20-320 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production

The Brassica pod midge Dasineura brassicae and its facilitator, the cabbage seed pod weevil Ceutorrhynchus obstrictus, have caused serious damage in oilseed rape crops during the last few years. No locally adapted IPM strategies exist, including pesticide management thresholds with evidentiary …

Läs mer

Marmorerad, mör och miljövänlig - jakten på det perfekta nötköttet
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-20-62-327 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

More and more consumers desire a tasty meat where production have considered the environmental impact and animal welfare. The purpose of this interdisciplinary project is to determine how to produce such a product while still make the production profitable, climate efficient and otherwise …

Läs mer

Mer vall på slätten för klimateffektiv produktion
Håkan Schroeder, SLU

Projektnummer: R-20-62-324 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Agriculture in plain-lands is often specialized in crop production, with no on-farm use of ley as animal fodder, and crop rotations that often includes only annual crops (e.g. oilseed rape, cereals and sugar beets). At the same time, integrating ley in arable cropping systems generates several …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns
Johan Höglund

Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Poultry

Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev