Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ingen hov ingen häst? - En studie om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar.

Status: Avslutat
Projektnummer: H-17-47-299
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 30 juni 2022
Huvudsökande: Anna Jansson
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet
E-postadress: anna.jansson@slu.se
Telefon: 018672106
Medsökande: Elin Hernlund
Medsökande: null null
Beviljade medel: 2 958 500 SEK

Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously not acceptable. We want to develop methods to predict if the horse’s hooves will cope with competition unshod. We also want to study: how performance is affected, if there are seasons and tracks that are unsuitable, what traits hooves have that cope with competition unshod, if there are genes that explain the difference between “good” and “bad” hooves and if wounds attributed to cross-firing are more or less common in horses competing unshod. This project is important not only from a short term animal welfare perspective. If we can allow competition without shoes it may benefit Swedish trotter breeding. If performance is improved breeding may indirectly promote horses with robust hooves.

Att tävla utan skor (barfota) är en viktig fråga för travet. Det finns en uppfattning bland utövare att prestationen kan öka markant men barfotakörning går inte alltid så bra. Orsaker till att det misslyckas kan vara att hästens ”balans” inte fungerar eller att hästen faktisk känner smärta från hoven. Det är förstås oacceptabelt. Vi vill utveckla enkla metoder för att avgöra om en hästs hovar klarar barfotatävling utan risk för ömhet. Vi vill också undersöka: hur prestationen påverkas, om det finns årstider och banor som är olämpliga, vilka egenskaper hovar har som tål barfotakörning, om det finns gener som kan förklara skillnaden mellan ”bra” och ”dåliga” hovar samt om hästar som tävlar barfota ”slår sig” mer eller mindre än de med skor. Det här projektet är viktigt inte bara ur ett kortsiktigt djurskyddsperspektiv. Kan vi låta hästar tävla barfota kan det ge svenskt travhästavel fördel. Om prestationen förbättras kan avelsarbetet indirekt leda till hästar med robusta hovar.

Syftet med projektet var att: 1) klargöra hur prestationen påverkas av att tävla utan skor, 2) studera egenskaper som kännetecknar hovar som kan (RB) och inte kan (RS) tävla barfota och 3) utveckla metoder för att förutsäga hovars förutsättningar för barfotatävling. Projektet visar att tävling utan skor förbättrar prestationen markant men det är förknippat med ökad risk för galopp och diskvalificering. Skoning av bakhovarna förbättrar prestationen utan att det medför risker. Immunsystemet och keratiniseringen i kronranden skiljer sig mellan RS och RB och dessa observationer stöds av skillnader i arginininnehållet, en potentiell markör för keratinets egenskaper. Hovväggarna var brantare hos RB än RS, och RS tenderade att ha mer vågiga keratiniserade primära lameller. En kopparanalys och en IR-kamera visade potential att kunna upptäcka skillnader mellan RB och RS. Sammantaget tror vi att det är möjligt att utveckla en verktygslåda som kan identifiera RS och RB på individnivå.

Det övergripande syftet med denna studie var att: 1) klargöra hur prestationsförmågan hos travhästar påverkas av att tävla oskodda, 2) studera egenskaper som kännetecknar hovar som tål (RB) och inte tål (RS) att gå barfota ofta i lopp och 3) utveckla enkla metoder, baserade på hovegenskaper för att förutsäga en hästs förmåga att tävla oskodd.
De hästar som ingick i grupp RB och RS valdes noga ut. Kravet för att få ingå i gruppen RB var att hästen skulle ha gjort minst 8 starter i sitt liv och att den någon gång under sin karriär skulle ha tävlat barfota bak tre gånger inom 30 dagar och inte ha galopperat eller blivit diskad i den sista av dessa tre starter. För att ingå i gruppen RS gällde också att hästen skulle ha minst 8 starter och den kunde ha tävlat barfota bak vid enstaka tillfällen men det måste ha varit minst 45 dagar mellan. Bara hästar som tränaren eller ägaren kunde bekräfta att det berodde på att hovarna inte tålde barfotakörning användes i studien.
Projektet har visat att prestationen förbättras markant när hästarna tävlar barfota men också att det är förknippat med en ökad risk för galopp och diskvalificering. Att sko bakhovarna (men inte fram) förbättrar prestationen (jämfört med skodd på alla fyra hovarna) utan att det medför några risker. Studien bekräftar därmed det som många tränare upplever, att det är bakhovarna som är den svaga länken. När projektet gick vidare till att identifiera biologiska markörer hos RB och RS fokuserades därför mätningarna på bakhovarna.
Studien visade att genuttrycket i prov från kronranden (där hovväggen börjar bildas) skiljer sig mellan RB och RS och att immunsystemet och keratiniseringsprocessen (att väggen blir hård) skiljer mellan dessa hästar. Att det finns skillnader i keratiniseringsprocessen stöddes också av skillnader i innehållet av aminosyran arginin i verkbitar. Arginin är en viktig aminosyra i keratinet och påverkar keratinets egenskaper. Våra analyser visar att också att en hög Cu-halt i verkbitar kan vara en indikator på hovar som inte är lämpliga för barfotakörning.
Resultaten indikerar också att hovens anatomi skiljer sig åt, både på makro- och mikroskopisk nivå. Hovväggarna var brantare hos RB än hos RS. Mikroskopiska studier visade också att RS tenderade att ha mer vågiga primära lameller än RB-hästar. Vi bedömer också att det kan finnas skillnader i termiska egenskaper mellan RS och RB och en metod där man använder en handhållen IR-kamera visade en viss potential att kunna skilja RS från RB-hästar. Vi kunde också dra slutsatsen att varken kompression av hoven, hovväggens hårdhet mätt med en Durometer eller ett konstgjort mekaniskt slitagetest var effektiva verktyg att skilja RS från RB-hovar. Det verkade dock finnas en liten skillnad i strålens hårdhet mellan RB och RS men detta behöver undersökas vidare. Sammantaget tror vi att det är möjligt att utveckla en verktygslåda för att kunna identifiera bra och dålig barfotahovar på individnivå.

 

Antal träffar i projektbanken: 1739

Travsporten ur ett vetenskapligt perspektiv: körbarhet som ett koncept för att förstå kopplingar mellan beteende, val av utrustning, optimal prestation och god hästvälfärd
Elke Hartmann, Swedish University of Agricultural Sciences (SLU)

Projektnummer: R-22-47-677 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Effective communication between driver and horse via rein signals is essential for safety and horse welfare. Good driveability should at best reflect the absence of unnecessary harsh equipment. Yet, many trotters suffer from mouth lesions but associations with equipment, rein tension and motion …

Läs mer

Träning och tävling av travhästar vid kyla och dess påverkan i luftvägar
Miia Riihimäki, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: R-22-47-700 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Human athletes that perform strenuous exercise in cold climates have a high prevalence of chronic airway inflammation and airway hyper-reactivity. Cold weather exercise can also cause inflammation in equine airways. The Swedish Animal Welfare Act and the equine sport industry have regulations for …

Läs mer

Bättre hov, bättre häst?
Susanne Eriksson, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: R-22-47-675 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Racing unshod improves the speed, but not all horses have sufficient hoof quality to run barefoot repeatedly without risking health problems. If measures of the ability to race barefoot based on routinely recorded data can be used as a genetic selection tool, it will improve animal health and …

Läs mer

Ergonomi och arbetsställningar hos anställda på ridskolor - en ny mätmetod med smarta arbetskläder
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-22-47-721 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

The work in horse stables is commonly characterised by heavy and monotonous work, a low degree of
mechanisation and often outdated and worn facilities, and studies have shown a high prevalence of musculoskeletal
complaints for employees at riding schools. The objective of this study is to evaluate …

Läs mer

Grovfôr som et lokalprodusert protein- og energirikt fôr til hester
Rasmus Bovbjerg Jensen, Norwegian University of Life Sciences

Projektnummer: H-22-47-714 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

The amount and nutritive content of forages has major impact on equine behaviour, health, and disease. In the Nordic countries, forages for horses consist almost exclusively of grasses, and to a limited extent of legumes. Legumes contain more crude protein than grasses, hence locally produced …

Läs mer

Är migrerande spolmasklarver en del av etiologin bakom luftvägssymptom och nedsatt prestation hos unga travhästar? Utveckling och tillämpning av ett serodiagnostiskt test för spolmaskdiagnostik.
Frida Kristina Martin, Swedish university of agricultural sciences

Projektnummer: H-22-47-712 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

The equine roundworm, Parascaris, is the major pathogenic parasite of foals, but has also been suggested to be involved in mild equine asthma (EA) in young Standardbreds. We intend to develop a serodiagnostic test with a saliva based sampling method for detection of early Parascaris infection. …

Läs mer

Validering av nya biomarkörer för hästens astma i flytande vätskebiopsier
Amanda Raine, Uppsala University

Projektnummer: H-22-47-717 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Equine asthma is a disease with a significant negative impact on horse welfare and performance. Novel biomarkers for the disease have the potential to support diagnosis and prediction of treatment response. In a previous study we discovered genes that were significantly upregulated in lung …

Läs mer

Biomarkörer för detection av våmacidos hos mjölkkor (SARA) och utveckling av nya diagnosmetoder
Horacio Leandro Gonda, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: O-22-20-735 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Milk

The Swedish dairy industry has made significant improvements in welfare, feeding, disease control and management. However, diagnosis and prevention of a very common metabolic disorder, subacute ruminal acidosis (SARA), remains a challenge. Even in well-managed dairy herds 11 to 26% of SARA cases …

Läs mer

Vallsat: Satellitbaserade digitala verktyg för vallhantering
Junxiang Peng, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: O-22-20-758 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2023

Crop production
Meat
Milk

Forage crops occupy a dominant part of the agricultural landscape in Sweden and form the basis of ruminant diets. Farmers aim to maximize harvest yield while maintaining a high level of forage quality. The proposed project is a partnership between SLU and Dataväxt, and aims to develop a decision …

Läs mer

Säkrad produktion och säkra grödor: en fältförsök-baserad analys av renat avloppsvatten för bevattning
Nino Amvrosiadi, RISE

Projektnummer: JTI-22-83-728 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Crop production

Even if Sweden is historically regarded as a water-affluent country, lately sustainable water use and water circularity have become topics of high concern. Irrigation is dependent on high quality water resources, and the need for accessible water resources becomes stronger under exceptionally dry …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev