Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Inhysningens betydelse för hästvälfärd, arbete, säkerhet och pedagogik på svenska ridskolor

Status: Avslutat
Projektnummer: H-15-47-078
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 28 september 2018
Huvudsökande: Jenny Yngvesson
Organisation: SLU
E-postadress: Jenny.yngvesson@slu.se
Telefon: +46(0)511-67229
Beviljade medel: 1 510 000 SEK

This three year project will investigate how ridinschools choose and ethically motivate their choices of horse housing system. The project will compare two groups of riding schools - group A with loose housing and group B with traditional housing, concerning horse welfare and working environment. Earlier research show that our basic values strongly affect the choices we make in life and how we view different things, e.g. horses. With an increased knowlege about horses our attitude towards them is slowly changing, which should reflect the choices of housing system. Riding schools have a large inpact on young people, mainly girls, both positively and possibly also negatively, depending on the quality of the riding schools. Loose housing of horses has a large potential to provide good horse welfare, but it has also been critisised regarding horse welfare and human safety and these factors need to be evaluated since the knowlegde is lacking to a large extent.

Detta treåriga projekt syftar till att undersöka hur ridskolor väljer och etiskt motiverar sitt val av inhysningssystem för hästarna. Projektet jämför två grupper av ridskolor - de med lösdriftssystem och de med traditionell inhysning avseende hästvälfärd och arbetsmiljö. Tidigare forskning visar att våra grundläggande värderingar starkt påverkar de val vi gör i livet och hur vi ser på olika företeelser, till exempel hästar. Med ökad kunskap om hästar håller attityden till dem på att sakta förändras och detta borde avspeglas i valen av inhysning. Ridskolor påverkar en stor mängd ungdomar, främst flickor, både positivt och möjligen även negativt beroende på ridskolornas kvalitet. Lösdrift som inhysningssystem har visserligen stor potential för att medge en god hästvälfärd, men kritiseras också på en rad punkter, exempelvis hästarnas välfärd och människornas säkerhet, och dessa faktorer behöver undersökas eftersom kunskapsläget här i viss mån är lågt.

Projektet syftade till att undersöka hur ridskolor väljer och etiskt motiverar sitt val av inhysningssystem för hästarna. Projektet jämförde två grupper av ridskolor - de med lösdriftssystem och de med traditionell inhysning avseende hästvälfärd och arbetsmiljö. Lösdrift som inhysningssystem har stor potential att ge en god hästvälfärd, men har kritiserats på en rad punkter, exempelvis hästarnas välfärd och människornas säkerhet. Vi har besökt och studerat 16 ridskolor, hälften med lösdrift och hälften med box/spilta. Våra huvudfynd är att ridskolehästar generellt har en god välfärd, om än högt hull. Välfärden är något bättre för hästarna i lösdrift. För eleverna verkar ridskolemiljön vara säker, men något säkrare på ridskolor med hästarna i lösdrift. Arbetsmiljön är något bättre vid lösdrift och preliminära data tyder på att kostnaderna är betydligt lägre.

I Sverige finns ca 500 ridskolor och ridning är den näst största sporten. Ridskolorna är viktiga lärandemiljöer för många barn och ungdomar och en trend nu är att fler ridskolor håller sina hästar i lösdrift i stället för traditionell inhysning av hästarna i box/spilta med hagvistelse dagtid.
I den här studien ville vi undersöka de etiska argumenten för det ena eller andra inhysningssystemet. Vi undersökte även hästvälfärden, elevernas säkerhet, personalens arbetsmiljö och ridskolornas kunskapssyn och pedagogik.
Metod
Metoderna vi använde var en kombination mellan kvalitativa och kvantitativa metoder. Vi besökte 16 ridskolor, 8 med lösdrift och 8 med box/spilta. De verksamhetsansvariga djupintervjuades. Hästarnas beteende studerades vid vistelse i lösdrift/hage, när de gjordes iordning inför lektion samt under ridlektionerna. De veterinärundersöktes, skaderisker, hull och utfodring kartlades.
Resultat
Etiska argument kring hästvälfärden vägde tyngst på de ridskolor som höll hästarna i lösdrift, medan elevernas säkerhet och hästarnas hull var de starkaste argumenten för box/spilta. Samtidigt visade våra kvantitativa data att riskerna för elever snarast var lägre på ridskolor med lösdrift. Det var till exempel större risk att bli biten vid sadling på ridskolor med box/spilta jämfört med lösdrift. Hästarna som hölls i box/spilta sprang, bockade och stegrade betydligt mer i hagen, vilket kan vara en säkerhetsrisk när de ska tas in och släppas ut av personal eller elever.
Även om skillnaderna i aggressivitet inte skiljde sig statistiskt mellan inhysningssystemen var det genomgående vanligare med aggressiva beteenden hos hästarna som hölls i box/spilta än hos hästarna i lösdrift. Samtidigt var positiva beteenden, som frustande, lika vanliga oavsett inhysningssystem.
Hästvälfärden var generellt god, men något bättre på ridskolorna med lösdrift där hästarna hade mindre kolik och tenderade att ha färre skador. Hästarnas hull var något högre än vad som är hälsosamt.
Diskussion
Kombinationen av kvalitativa och kvantitativa metoder var mycket lyckad. Vi vet både hur man tänker kring hästhållning och undervisning och hur man faktiskt gör i praktiken.
Farhågorna kring riskerna för elever och kanske även personal när hästarna hålls i lösdrift verkar inte vara verkliga risker, snarare tvärt om. Det fanns också farhågor kring att hästarna skulle bli tjocka om de hölls i lösdrift. Denna farhåga stämde inte men tyvärr var det så att hästarna var ganska tjocka oavsett inhysningssystem, vilket dels är en hälsorisk men även är kopplad en onödig ekonomisk utgift.
Arbetsmiljön på ridskolor är sedan tidigare känd för att vara mycket krävande, för att inte säga skadlig. I vår studie fann vi att arbetsmiljön underlättades av att hästarna hölls i lösdrift samtidigt som kostnaderna för ridskolorna minskade. Här krävs en viss mekanisering, ex. traktorer eller lastmaskiner, uppvärmt vatten och andra tekniska lösningar för att arbetet ska fungera.
Ett bifynd var att ridskolornas relation till kommunerna varierade. Ridskolorna gör en viktig samhällsinsats och kommunernas satsning på verksamheten är etisk fråga. Kommunernas satsning måste vara tillräcklig så att en god hästvälfärd och en god arbetsmiljö kan uppnås och inte som i vissa fall begränsad till mindre bidrag som gör verksamheten beroende av gamla undermåliga lokaler och huvudsakligen ideellt, men samtidigt fysiskt mycket krävande, arbete.
Slutsatser
• Hästvälfärd anges som det starkaste argumentet för lösdrift och elevernas säkerhet är det starkaste argumentet som ges för box/spilta.
• Den pedagogiska grundsynen verkar inte ha något samband med inhysningssystem
• Ridskolor säkra för eleverna och lösdriftridskolor är något säkrare
• Hästarna har en god välfärd generellt men hästarna i lösdrift har en bättre välfärd på grund av mindre kolik och en tendens till färre skador och mindre aggressivitet.
• Hästarna är ofta i överhull – en oberoende foderrådgivare som hjälper till med hullbedömning och foderstat vore önskvärt

 

Antal träffar i projektbanken: 1617

Genomisk selektion mot icke-koagulerande mjölk
Maria Glantz,

Projektnummer: O-15-20-274 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 december 2018

Mjölk

The ability of milk to coagulate is crucial for cheese production. We have previously shown that 31% of milk from SR cows has problem to coagulate: 13% is poorly coagulating and as much as 18% is non-coagulating, which are alarming high figures. The problem with non-coagulating milk at national …

Läs mer

Kamp mot tramp - funkar bra i början men hur länge?
Eva Salomon,

Projektnummer: O-15-20-321 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 december 2018

Mjölk
Växtodling

Grazing systems for dairy cattle has the potential to be resource efficient for the farmer. However, increasing herd size can cause increasing problems with trampling damages on soil leading to claw problems and dirty udder, which costs working time for cleaning and risk of deteriorated animal …

Läs mer

Digitalt hjälpmedel för att identifiera och lokalisera bladmögel i ekologisk potatisodling
Lisa Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-17-20-002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 november 2018

One of the most difficult disease problems to handle in organic farming is potato late blight. Late blight is a very aggressive disease and an established infestation can result in interrupted cultivation. This means greatly reduced or even completely lost harvest. Because chemical control is not …

Läs mer

Electrical Weed Destroyer (EWD) – ny teknik för mekanisk ogräskontroll
Lars Andersson

Projektnummer: O-16-23-776 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 november 2018

Trädgård
Växtodling

In this one-year project we plan to test the effect of an existing equipment, based on electrostatics, on both annual and perennial weeds. The aim is to evaluate the potential for using the equipment in commercial agricultural and horticultural production. Results will be used as a base for …

Läs mer

Underlag för nya kaliumrekommendationer till svensk potatisproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342093 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 november 2018

The aim of this research proposal is to support well-founded potassium recommendations for Swedish table potatoes. The main issue today is that the recommendations are based on a few old experiments which were carried out with old management practices. There is a general practice among Swedish …

Läs mer

Appliceringsteknik med fokus på biologiska växtskyddsmedel
Klara Löfkvist, Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI

Projektnummer: H1356063 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 oktober 2018

A crucial factor for the success of plant protection is the application of plant protection product in the right place. This is particularly important for the biological plant protection products as they are usually contact acting. The project aims to find solutions for application technology to …

Läs mer

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 oktober 2018

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

Sykdomskontroll og forbedret dyrevelferd ved hjelp av genetiske markører: En pilotstudie av osteochondrose og Birkelandfraktur hos hest
Gunnar Klemetsdal, Universitetet for miljø og biovitenskap (UMB)

Projektnummer: H1247154 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2018

The project aims to verify our current findings of QTLs with effect on osteochondrosis and Birkelandfracture in the Standarbred trotter. The project triples the sizes of the groups in the genome-wise association studies. The project will serve a basis for international involvement, either to …

Läs mer

Inhysningens betydelse för hästvälfärd, arbete, säkerhet och pedagogik på svenska ridskolor
Jenny Yngvesson, SLU

Projektnummer: H-15-47-078 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 september 2018

This three year project will investigate how ridinschools choose and ethically motivate their choices of horse housing system. The project will compare two groups of riding schools - group A with loose housing and group B with traditional housing, concerning horse welfare and working environment. …

Läs mer

Lönsam produktion och användning av proteinfoder till mjölkkor i norra Sverige- RJN ansökan
Margareta Emanuelson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-17-21-001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 september 2018

Regional Agricultural Research for Northern Sweden (RJN) is applying for co-financing of a project for 2017. In the current project, a review is made of protein crops that can be produced in northern Sweden. A compilation of dairy cows responses to various protein feeds will be conducted and an …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress