Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Innehåll av fytoöstrogen i rödklöver

Status: Avslutat
Projektnummer: H1250090
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 29 april 2015
Huvudsökande: Gun Bernes
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: gun.bernes@slu.se
Telefon: 090-7868744
Medsökande: Annika Höjer
Beviljade medel: 260 000 SEK

Legumes can contain phytoestrogens, which can have a hormone-like function in mammals. Red clover thereby can disturb the reproduction in sheep. Red clover is however an important source of protein in Swedish lamb production and is included in many seed mixtures for ley. The content of phytoestrogens can differ between varieties. There are however no data on the content in varieties sold on the Swedish market.
Samples will be taken in an existing variety test in Uppsala, comprising 13 varieties. Two samples are cut of each variety in silage stage of the first, second and third harvest. The content of phytoestrogens, energy and protein are analysed on all samples. Six varieties are also analysed on development stage and leaf/stem ratio, to be related to the content of phytoestrogens. Yield data are coming from the variety test. The purpose is to get a picture of the content of phytoestrogens in red clover on the Swedish market, thereby to be able to use the clover in the best way.

Fytoöstrogener är ämnen som finns i vissa baljväxter, bl a rödklöver. De kan fungera som hormoner hos däggdjur. Rödklöver kan därmed störa fruktsamheten hos får. Rödklöver är dock en viktig proteinkälla i svensk lammproduktion och utgör en viktig del i många vallfröblandningar. Halten av fytoöstrogen kan skilja mellan olika sorter. Det finns dock inga uppgifter på innehållet i de rödklöversorter som säljs i Sverige.
Prover tas i befintligt sortförsök i Uppsala, omfattande 13 sorter. Av varje sort klipps 2 prov i ensilagestadium vid första, andra resp. tredje skörd. Varje prov analyseras på fytoöstrogen- och näringsinnehåll. Materialet från 6 av sorterna delas i utvecklingsstadier samt i blad/stjälk/blom för att relatera detta till innehållet av fytoöstrogen. Skördedata mm tas från ordinarie registreringar i sortförsöken. Syftet är att få en bild av vilka halter av fytoöstrogen som finns i rödklöversorter på den svenska marknaden, med slutligt mål att utnyttja rödklövern på bästa sätt.

Fytoöstrogener (FÖ) i växter kan fungera som könshormon hos får och kan därigenom ge fruktsamhetsproblem. I detta projekt har vi undersökt FÖ-innehållet i rödklöver odlad under svenska förhållanden. Vi jämförde tolv sorter av olika typ, ursprung och ploiditet. Rödklövern samodlades med gräs. Prover klipptes i begynnande blomning i återväxten. Analys gjordes av andel skott i olika utvecklingsstadier, bladandel, näringsinnehåll samt koncentration av olika FÖ. Jämfört med tidigare studier var FÖ-halterna oväntat höga, vilket visar att årsmånen kan ha stor betydelse. Vi fann också betydande sortskillnader i halten av flera av de mer verksamma FÖ. Om ensilaget innehåller en sort med hög halt kan påverkan på tackors fruktsamhet uppstå redan vid en rödklöverandel på 9 %. Det innebär att det vore värdefullt framförallt för lammproducenter om det i beskrivningen av olika rödklöversorter fanns en indikation om sorten innehåller höga eller låga halter av FÖ.

Det finns betydande skillnader i halten av fytoöstrogen mellan rödklöversorter och när man ska välja sort vore det bra att veta om den innehåller låga eller höga halter. En alltför rödklöverrik vall bör inte användas till tackor under tiden för betäckning eller lamning. Om ensilaget innehåller en sort med hög koncentration av fytoöstrogen kan påverkan på tackors fruktsamhet uppstå redan vid en rödklöverandel på 9 %.

Fytoöstrogener är ämnen i växter som kan fungera som könshormon hos däggdjur eftersom de har en liknande kemisk struktur. Fytoöstrogener kan ge olika slags fruktsamhetsproblem hos får. Hos nötkreatur har man inte funnit samma effekter. Fytoöstrogenerna finns framför allt i baljväxter, i Sverige mest i rödklöver. Den mest förekommande typen är formononetin. Andra verksamma substanser är exempelvis daidzein och coumestrol. Den sistnämnda finns framför allt i lusern och har tidigare inte ansetts vara vanligt förekommande i rödklöver. I våra tidigare studier har vi dock uppmärksammat förekomsten. Svenska Djurhälsovården anger i sina rekommendationer att man till tackor kring betäckning och lamning bör ha maximalt 20 % rödklöver i bete och ensilage. På den svenska marknaden finns dock inga uppgifter rörande innehållet i de sorter som säljs och endast ett fåtal studier har gjorts. Detta projekt visar på nivån och variationen i förekomst av fytoöstrogener i olika rödklöversorter odlade under svenska förhållanden.

I studien jämfördes tolv rödklöversorter som varierade i typ (tidig/sen), ursprung (olika länder) och ploiditet (diploid/tetraploid). De samodlades med gräs i ett försök placerat vid SLU i Umeå. Av varje sort klipptes två prov à 0,5 m2 i begynnande blomning i återväxten. Analyser gjordes av andel skott i olika utvecklingsstadier, bladandel, näringsinnehåll samt koncentration av olika fytoöstrogener.

Jämfört med våra och andras tidigare studier hade de flesta sorter en oväntat hög nivå av framför allt formononetin. Flera sorter hade omkring 15 g formononetin per kg ts, vilket är nästan dubbelt så mycket jämfört med tidigare analyser gjorda vid institutionen. Detta visar att årsmånen kan ha stor betydelse. Resultaten visar att det finns betydande sortskillnader i koncentrationen av flera av de mer verksamma fytoöstrogenerna i rödklöver. Därför vore det värdefullt för framför allt lammproducenter om det i beskrivningen av olika rödklöversorter fanns en indikation om sorten innehåller jämförelsevis höga eller låga halter av fytoöstrogen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Jonas Wensman, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Ultraljudsmätningar av fettansättningen under laktationens gång hos tre genetiskt olika mjölkkogrupper - en orienterande studie.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 9830006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Effekten av gruppstorlek för hälsa och tillväxt hos kalv i storbox med kalvamma
Catarina Svensson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130042 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Förbättrad kotrafik i automatiska mjölkningssystem (AMS) genom positiv motivering och inlärning
Eva Spörndly, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Hitta de grovfodereffektiva korna och öka lönsamheten
Kjell Holtenius,

Projektnummer: O-15-20-337 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2020

Mjölk

HYPOTHESIS:
Cows with higher breeding value for forage intake capacity (FIC) are more profitable in terms of milk income minus feed cost than those with lower such FIC value. The hypothesis will be tested both in experimental research and demonstrated in commercial herds.

Dairy cows consume large …

Läs mer

Forskning och Innovation Vreta Kluster
Helene Oscarsson, Sankt Kors Fastighetsaktiebolag

Projektnummer: R-16-62-607 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 februari 2020

Vreta Kluster aims at supporting projects of the newly developed research- and innovation (R&I) -agenda. During autumn 2015, we have developed project ideas that both meet SLF criteria and are in line with the R&I agenda. The priority projects are:
1. Knowledge compilation and dissemination …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-18-62-992 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) jordbearbetning och odlingssystem 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

The aim for the committee of soil management is to find systems of tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. To reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase fertility are further …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev