Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Insektsnät och andra åtgärder för att möta marknadens krav på produktkvalitet vid odling av kålrot när förutsättningar för bekämpning av kålflugan har förändrats.

Status: Avslutat
Projektnummer: V1356006
Kategori: Research program | Horticulture
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 21 november 2014
Huvudsökande: christina Marmolin
Organisation: Hushållningssällskapet Skaraborg
E-postadress: Christina.marmolin@hushallningssallskapet.se
Telefon: ?
Beviljade medel: 455 000 SEK

To enable a sustainable and economic cultivation of turnips from market quality it is of great importance to be able to control the cabbage root fly. Cabbage root fly, Delia radicum, is one of the most serious pests of swede/rutabaga. Second-generation larvae make aisles on the root that leads to it must becut before delivery or discarded if the attacks are powerful. Trimming is a big burden. The project aims to find ways to minimize the infestation of cabbage root fly in order to achieve optimal harvesting with good product quality to meet market demands. Methods must be economically viable for producers. The project will start with a baseline inventory of potential and future control methods / techniques against cabbage root fly in Europe through literature review and study. A large-scale demonstration tr with netting in existing farming with work study performed.

För att möjliggöra en uthållig och ekonomisk odling av kålrötter utifrån marknadens kvalitetskrav är det av stor vikt att kunna bekämpa kålflugan. Kålflugan, Delia radicum, är en av de allvarligaste skadegörarna i kålrötter. Andra generationens larver gnager gångar på kålroten som leder till att den måste putsas före leverans eller kasseras om angreppen är kraftiga. Putsning innebär ett stort merarbete. Projektets syfte är att hitta metoder för att minimera angrepp av kålflugan för att kunna uppnå optimal skörd med god produktkvalitet efter marknadens krav. Metoderna måste vara ekonomiskt hållbara för producenterna. Projektet inleds med nulägesinventering över möjliga och framtida bekämpningsmetoder/tekniker mot kålflugan i Europa genom litteraturstudie och studieresa. Ett storskaligt demonstrationsförsök med insektsväv i befintlig odling med arbetstidsstudie utförs.

I Europa odlas kålrötter främst i Storbritannien, Norge och Sverige. Kålflugan är den allvarligaste skadegöraren i kålrötter. För att möjliggöra en uthållig och lönsam odling av kålrötter utifrån marknadens kvalitetskrav är det viktigt att kunna bekämpa kålflugan. Det finns idag inget kemiskt bekämpningsmedel godkänt mot kålflugan i Sverige eller i Storbritannien. En möjlighet att bekämpa kålflugan är att använda insektsnät. Detta sker storskaligt i Storbritannien. Projektet har innefattat demonstrationsförsök i befintlig kålrotsodling samt studieresa med odlarrepresentanter, rådgivare och forskare. Under resan studerades hantering av insektsnät i Skottland. Deras erfarenheter är att insektsnät vid rätt användning inte ger angrepp av kålflugan. Näten bidrar dessutom till högre kvalité då kålrötterna blir enhetligare i form och storlek samt får bättre färg. Demonstrationsförsöket visade att produktion av kålrötter under nät gav betydligt högre andel salubar vara.

Nättäckning mot kålflugan i kålrot ger större andel salubar vara och höjer kvaliteten på slutprodukten

Anna-Mia Björkholm och Christina Marmolin, Hushållningssällskapet
Detta faktablad är en summering av ett projekt finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning. Projektets syfte har varit att hitta metoder för att minimera angrepp av kålflugan på kålrötter för att kunna uppnå optimal nettoskörd. Projektet har innefattat erfarenhetsutbyte, litteraturstudie, studieresa till Skottland samt demonstrationsförsök.
Höga kvalitetskrav på kålrötter kräver skydd mot kålflugan
Lilla kålflugan, Delia radicum, är en allvarlig skadegörare i kålrötter. I Sverige finns idag inga kemiska växtskyddsmedel godkända mot kålflugan i kålrötter. Kvalitetskraven på salufärdiga kålrötter är höga. Produkterna ska vara praktiskt taget fria från synliga angrepp av skadegörare och det finns regler för hur mycket man får putsa kålrötter.
Nättäckning ger större andel salubar vara, högre kvalité och mindre arbete med putsning
Erfarenheter från Skottland visar att man inte får angrepp av kålflugan vid användning av insektsnät, se bild 1. Nättäckning ger större andel salubar vara samt ökad kvalitet. Kålrötterna blir enhetligare i form och storlek, får bättre färg samt kräver mindre puts då endast rötterna behöver tas bort. Putsning innebär inte bara kvalitetsnedsättning utan även merarbete.
Nättäckning som växtskyddsmetod mot kålflugan fungerar med rätt användningsmetodik
Vid nättäckning som växtskyddsmetod mot kålflugan är följande viktigt:
• Maskstorleken får inte vara större än 1,3x1,3 mm.
• Nätet måste läggas på direkt efter sådd och ligga på fram till skörd eller tills man vet att det inte längre finns risk för en tredje generation.
• Nätkanterna måste vara tätt förankrade mot marken.
• Avtäckning under period då man vet att äggläggningen är liten. Prognos viktig.
• Avtäckning bör ske under förmiddagen.

Hög andel salubar vara under nät i demonstrationsförsöket
I demonstrationsförsöket var den salubara andelen under nät i genomsnitt 91% vilket motsvarar 51,1 ton/ha. Där kålrötterna vuxit utan nät var endast 29% (14,6 ton/ha) saludugliga efter putsning, se figur 1.

Ogräsbekämpning sker över näten i Storbritannien
I Storbritannien används nättäckning mot kålflugan i stor skala. Kemisk ogräsbekämpning sker före utläggning av näten men även under kulturtid genom att man sprutar ogräsmedel över näten. Denna möjlighet finns inte i Sverige och Norge vilket ger risk för angrepp vid avtäckning för mekanisk ogräsbekämpning
Kapacitet vid maskinell och icke maskinell hantering av nät
I Storbritannien har maskinell teknik för att lägga på och ta av nät utvecklats. Vid utläggning maskinellt är kapaciteten 10 ha/dag med 6-8 personer utöver traktorförare. Motsvarande arbetsstyrka tar upp runt 8 ha nät/dag med maskin. Ska arbetet göras för hand kan man räkna med att man klarar att hantera 150 m2/ timme och person. Vid påläggning och avtäckning bör man vara flera personer. Kostnaden för manuell näthantering har beräknats till drygt 1:-/m2.
Framtiden
Det kommer sannolikt att vara svårt att i en nära framtid finna kemiska bekämpningsmedel som kan registreras mot kålflugan i kålrötter. Nättäckning är en intressant metod att arbeta vidare med. Täckning med insektsnät kan även användas i andra kulturer. Maskstorleken har stor betydelse för växtskyddseffekten mot olika skadegörare se tabell 1.
Tabell 1. Maskstorlekens betydelse för att skydda mot skadegörare
Maskstorlek
(mm) Skyddar mot följande skadegörare Skuggnings-
effekt % Kommentar
1,3 x 1,3 kålfluga, morotsfluga 12-13 50 % av jordlopporna och kålgallmyggorna hålls ute
1,3 x 0,8 kålfluga, morotsfluga, morotsbladloppa 12 håller troligen borta jordlopporna
0,8x 0,8 kålfluga, morotsfluga, morotsbladloppa, kålgallmygga jordloppa, minerarfluga 14
0,6 x 0,6 kålfluga, morotsfluga, morotsbladloppa, kålgallmygga, jordloppa, minerarfluga, 90% bladlöss 30 % trips 15 30 % trips troligt mer
0,3 x 0,3 kålfluga, morotsfluga, morotsbladloppa, kålgallmygga, jordloppa, minerarfluga, bladlöss 90% trips Stor skuggningseffekt
2 x 8 fåglar, kaniner, rådjur 4-5 fågelnät

 

Antal träffar i projektbanken: 1745

Hållbarhet & strukturomvandling i svensk mjölkproduktion
Ruben Hoffmann

Projektnummer: O-20-20-475 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Milk

This interdisciplinary project examines how Swedish dairy farmers, given different types of policy instruments, are affected by the ongoing structural transformation in the primary production. The study will improve our understanding about how the ongoing structural change affects profitability in …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Ridskolan som framtida lärandecenter för en miljömässigt hållbar hästsektor och för samhället i stort
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-21-47-631 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

While the equine sector in Sweden and Norway provides leisure activities, entertainment and employment for many people of all ages, these come with associated negative effects. Studies of the environmental impacts caused by the sector show that nutrient leakage from manure piles, paddocks and …

Läs mer

LÅGT SMITTRYCK -EN FÖRUTSÄTTNING FÖR FRISKA GRISAR OCH LÅG ANTIBIOTIKAFÖRBRUKNING
Magdalena Jacobson

Projektnummer: O-21-20-626 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Meat

In modern large-scale pig production, first-rate hygienic conditions are necessary to avoid outbreaks of diseases and promote and maintain a good biosecurity, However, evaluation of pen hygiene is highly subjective. The project aims to adapt and evaluate a new method for the standardised measure of …

Läs mer

Genomisk kartläggning som redskap för hållbart avelsarbete i inhemska nordiska hästraser
Susanne Eriksson, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-21-47-653 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The aim of the project is to characterize genomic diversity and inbreeding, within and between Nordic native horse breeds, with special focus on the Norwegian and Swedish breeds. For this we will use whole genome sequencing of individual and pooled DNA samples. Genomic characterization is an …

Läs mer

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Verktyg för beslutsfattande och behandlingsoptimering för ammoniak-hygieniserings teknik - säker och uthållig återföring av resurser från decentraliserade sanitetssystem
Annika Nordin, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-21-83-613 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

For a sustainable food production, the plant nutrients in the food we consume need to be redirected back to agricultural land. Ammonia sanitization is rather new but simple and scalable technology to sanitize waste fractions and have been implemented for decentralized reuse of source separated …

Läs mer

FeNomen: Fertilitet hos nasjonale norske hesteraser.
Ingrid H Holmøy, Norwegian University of Life Sciences, Veterinary Faculty

Projektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Nya rotsjukdomar i korn och vete- okända hot mot svensk spannmålsodling
Lars Persson

Projektnummer: O-20-20-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production

Cereal production is limited by many different factors. Leaf diseases are often well known, while diseases on roots are more difficult to identify. Root diseases are often caused by oomycetes, fungus-like microorganisms that live for years in soil and on old root debris, parasitizing the roots of …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev