Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Insektsnät och andra åtgärder för att möta marknadens krav på produktkvalitet vid odling av kålrot när förutsättningar för bekämpning av kålflugan har förändrats.

Status: Avslutat
Projektnummer: V1356006
Kategori: Research program | Horticulture
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 21 november 2014
Huvudsökande: christina Marmolin
Organisation: Hushållningssällskapet Skaraborg
E-postadress: Christina.marmolin@hushallningssallskapet.se
Telefon: ?
Beviljade medel: 455 000 SEK

To enable a sustainable and economic cultivation of turnips from market quality it is of great importance to be able to control the cabbage root fly. Cabbage root fly, Delia radicum, is one of the most serious pests of swede/rutabaga. Second-generation larvae make aisles on the root that leads to it must becut before delivery or discarded if the attacks are powerful. Trimming is a big burden. The project aims to find ways to minimize the infestation of cabbage root fly in order to achieve optimal harvesting with good product quality to meet market demands. Methods must be economically viable for producers. The project will start with a baseline inventory of potential and future control methods / techniques against cabbage root fly in Europe through literature review and study. A large-scale demonstration tr with netting in existing farming with work study performed.

För att möjliggöra en uthållig och ekonomisk odling av kålrötter utifrån marknadens kvalitetskrav är det av stor vikt att kunna bekämpa kålflugan. Kålflugan, Delia radicum, är en av de allvarligaste skadegörarna i kålrötter. Andra generationens larver gnager gångar på kålroten som leder till att den måste putsas före leverans eller kasseras om angreppen är kraftiga. Putsning innebär ett stort merarbete. Projektets syfte är att hitta metoder för att minimera angrepp av kålflugan för att kunna uppnå optimal skörd med god produktkvalitet efter marknadens krav. Metoderna måste vara ekonomiskt hållbara för producenterna. Projektet inleds med nulägesinventering över möjliga och framtida bekämpningsmetoder/tekniker mot kålflugan i Europa genom litteraturstudie och studieresa. Ett storskaligt demonstrationsförsök med insektsväv i befintlig odling med arbetstidsstudie utförs.

I Europa odlas kålrötter främst i Storbritannien, Norge och Sverige. Kålflugan är den allvarligaste skadegöraren i kålrötter. För att möjliggöra en uthållig och lönsam odling av kålrötter utifrån marknadens kvalitetskrav är det viktigt att kunna bekämpa kålflugan. Det finns idag inget kemiskt bekämpningsmedel godkänt mot kålflugan i Sverige eller i Storbritannien. En möjlighet att bekämpa kålflugan är att använda insektsnät. Detta sker storskaligt i Storbritannien. Projektet har innefattat demonstrationsförsök i befintlig kålrotsodling samt studieresa med odlarrepresentanter, rådgivare och forskare. Under resan studerades hantering av insektsnät i Skottland. Deras erfarenheter är att insektsnät vid rätt användning inte ger angrepp av kålflugan. Näten bidrar dessutom till högre kvalité då kålrötterna blir enhetligare i form och storlek samt får bättre färg. Demonstrationsförsöket visade att produktion av kålrötter under nät gav betydligt högre andel salubar vara.

Nättäckning mot kålflugan i kålrot ger större andel salubar vara och höjer kvaliteten på slutprodukten

Anna-Mia Björkholm och Christina Marmolin, Hushållningssällskapet
Detta faktablad är en summering av ett projekt finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning. Projektets syfte har varit att hitta metoder för att minimera angrepp av kålflugan på kålrötter för att kunna uppnå optimal nettoskörd. Projektet har innefattat erfarenhetsutbyte, litteraturstudie, studieresa till Skottland samt demonstrationsförsök.
Höga kvalitetskrav på kålrötter kräver skydd mot kålflugan
Lilla kålflugan, Delia radicum, är en allvarlig skadegörare i kålrötter. I Sverige finns idag inga kemiska växtskyddsmedel godkända mot kålflugan i kålrötter. Kvalitetskraven på salufärdiga kålrötter är höga. Produkterna ska vara praktiskt taget fria från synliga angrepp av skadegörare och det finns regler för hur mycket man får putsa kålrötter.
Nättäckning ger större andel salubar vara, högre kvalité och mindre arbete med putsning
Erfarenheter från Skottland visar att man inte får angrepp av kålflugan vid användning av insektsnät, se bild 1. Nättäckning ger större andel salubar vara samt ökad kvalitet. Kålrötterna blir enhetligare i form och storlek, får bättre färg samt kräver mindre puts då endast rötterna behöver tas bort. Putsning innebär inte bara kvalitetsnedsättning utan även merarbete.
Nättäckning som växtskyddsmetod mot kålflugan fungerar med rätt användningsmetodik
Vid nättäckning som växtskyddsmetod mot kålflugan är följande viktigt:
• Maskstorleken får inte vara större än 1,3x1,3 mm.
• Nätet måste läggas på direkt efter sådd och ligga på fram till skörd eller tills man vet att det inte längre finns risk för en tredje generation.
• Nätkanterna måste vara tätt förankrade mot marken.
• Avtäckning under period då man vet att äggläggningen är liten. Prognos viktig.
• Avtäckning bör ske under förmiddagen.

Hög andel salubar vara under nät i demonstrationsförsöket
I demonstrationsförsöket var den salubara andelen under nät i genomsnitt 91% vilket motsvarar 51,1 ton/ha. Där kålrötterna vuxit utan nät var endast 29% (14,6 ton/ha) saludugliga efter putsning, se figur 1.

Ogräsbekämpning sker över näten i Storbritannien
I Storbritannien används nättäckning mot kålflugan i stor skala. Kemisk ogräsbekämpning sker före utläggning av näten men även under kulturtid genom att man sprutar ogräsmedel över näten. Denna möjlighet finns inte i Sverige och Norge vilket ger risk för angrepp vid avtäckning för mekanisk ogräsbekämpning
Kapacitet vid maskinell och icke maskinell hantering av nät
I Storbritannien har maskinell teknik för att lägga på och ta av nät utvecklats. Vid utläggning maskinellt är kapaciteten 10 ha/dag med 6-8 personer utöver traktorförare. Motsvarande arbetsstyrka tar upp runt 8 ha nät/dag med maskin. Ska arbetet göras för hand kan man räkna med att man klarar att hantera 150 m2/ timme och person. Vid påläggning och avtäckning bör man vara flera personer. Kostnaden för manuell näthantering har beräknats till drygt 1:-/m2.
Framtiden
Det kommer sannolikt att vara svårt att i en nära framtid finna kemiska bekämpningsmedel som kan registreras mot kålflugan i kålrötter. Nättäckning är en intressant metod att arbeta vidare med. Täckning med insektsnät kan även användas i andra kulturer. Maskstorleken har stor betydelse för växtskyddseffekten mot olika skadegörare se tabell 1.
Tabell 1. Maskstorlekens betydelse för att skydda mot skadegörare
Maskstorlek
(mm) Skyddar mot följande skadegörare Skuggnings-
effekt % Kommentar
1,3 x 1,3 kålfluga, morotsfluga 12-13 50 % av jordlopporna och kålgallmyggorna hålls ute
1,3 x 0,8 kålfluga, morotsfluga, morotsbladloppa 12 håller troligen borta jordlopporna
0,8x 0,8 kålfluga, morotsfluga, morotsbladloppa, kålgallmygga jordloppa, minerarfluga 14
0,6 x 0,6 kålfluga, morotsfluga, morotsbladloppa, kålgallmygga, jordloppa, minerarfluga, 90% bladlöss 30 % trips 15 30 % trips troligt mer
0,3 x 0,3 kålfluga, morotsfluga, morotsbladloppa, kålgallmygga, jordloppa, minerarfluga, bladlöss 90% trips Stor skuggningseffekt
2 x 8 fåglar, kaniner, rådjur 4-5 fågelnät

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Ny teknik och regional strategi för recirkulering av växtnäring i stallgödsel
Helena Aronsson

Projektnummer: O-20-23-457 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass
Milk

A main challenge for regions with intensive livestock production is phosphorus (P) surplus on farms, resulting in low P use efficiency and losses to waters. The project will provide solutions to increase P recycling from animal manure. This will decrease our dependency on imported P fertilizers, …

Läs mer

Från negativ till positiv - Ny diagnostik för identifiering av etiologi vid okända virusinfektioner hos häst
Anne-Lie Blomström, Swedish university of agricultural sciences

Projektnummer: H-20-47-555 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Viral infections of horses have significant impact on animal welfare and can lead to huge economic losses. One of the first early signs of a viral infection is the development of fever and to at this early step be able to identify the agent behind the infection would lead to rapid and correct …

Läs mer

Anatomisk besrkivelse av den nevro-sentrale synchondrosen: strukturen som kan forklare cervical vertebral stenotisk myelopati ("wobbler") på unge hester
Kristin Olstad, Norwegian University of Life Sciences, Faculty of Veterinary Medicine

Projektnummer: H-20-47-553 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Young horses can develop cervical vertebral stenotic myelopathy and ataxia, known as "wobbler syndrome" and associated with loss of breeding value, reduced athletic potential and euthanasia. Some wobblers have osteochondrosis of their vertebral facet joints, but it is now known how this relates to …

Läs mer

Läkemedelsresistenta spolmaskar - nya metoder för kontroll och övervakning av resistenta parasiter
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-20-47-556 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

The alarming development of triple resistant Parascaris spp. is an increasing threat to foal health and the equine industry, due to the risk of increasing veterinary costs and loss of foals. A continued development of triple resistant roundworms in Sweden would be devastating for foals and …

Läs mer

Ryttarkänsla i praktiken - hur man undervisar ryttare
Anna Byström, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-20-47-567 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Instructing riders is a complex task because the riding teacher needs to pay attention to both the horse and the rider. This is particularly challenging in the riding school situation. The aim of this project is to investigate riding teachers’ instructions of aids and their timing. The study will …

Läs mer

Möjlig formulering av ett vaccin mot Strongylus vulgaris
Caroline Fossum, SLU

Projektnummer: H-20-47-568 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

The proposed project aims to continue research for development of a vaccine protective against the pathogenic equine parasite Strongylus vulgaris. The ongoing work to establish appropriate in vitro models to screen the effect of candidate vaccine antigens/adjuvants will be continued. Cytokine …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev