Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Insektsnät och andra åtgärder för att möta marknadens krav på produktkvalitet vid odling av kålrot när förutsättningar för bekämpning av kålflugan har förändrats.

Status: Avslutat
Projektnummer: V1356006
Kategori: Research program | Horticulture
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 21 november 2014
Huvudsökande: christina Marmolin
Organisation: Hushållningssällskapet Skaraborg
E-postadress: Christina.marmolin@hushallningssallskapet.se
Telefon: ?
Beviljade medel: 455 000 SEK

To enable a sustainable and economic cultivation of turnips from market quality it is of great importance to be able to control the cabbage root fly. Cabbage root fly, Delia radicum, is one of the most serious pests of swede/rutabaga. Second-generation larvae make aisles on the root that leads to it must becut before delivery or discarded if the attacks are powerful. Trimming is a big burden. The project aims to find ways to minimize the infestation of cabbage root fly in order to achieve optimal harvesting with good product quality to meet market demands. Methods must be economically viable for producers. The project will start with a baseline inventory of potential and future control methods / techniques against cabbage root fly in Europe through literature review and study. A large-scale demonstration tr with netting in existing farming with work study performed.

För att möjliggöra en uthållig och ekonomisk odling av kålrötter utifrån marknadens kvalitetskrav är det av stor vikt att kunna bekämpa kålflugan. Kålflugan, Delia radicum, är en av de allvarligaste skadegörarna i kålrötter. Andra generationens larver gnager gångar på kålroten som leder till att den måste putsas före leverans eller kasseras om angreppen är kraftiga. Putsning innebär ett stort merarbete. Projektets syfte är att hitta metoder för att minimera angrepp av kålflugan för att kunna uppnå optimal skörd med god produktkvalitet efter marknadens krav. Metoderna måste vara ekonomiskt hållbara för producenterna. Projektet inleds med nulägesinventering över möjliga och framtida bekämpningsmetoder/tekniker mot kålflugan i Europa genom litteraturstudie och studieresa. Ett storskaligt demonstrationsförsök med insektsväv i befintlig odling med arbetstidsstudie utförs.

I Europa odlas kålrötter främst i Storbritannien, Norge och Sverige. Kålflugan är den allvarligaste skadegöraren i kålrötter. För att möjliggöra en uthållig och lönsam odling av kålrötter utifrån marknadens kvalitetskrav är det viktigt att kunna bekämpa kålflugan. Det finns idag inget kemiskt bekämpningsmedel godkänt mot kålflugan i Sverige eller i Storbritannien. En möjlighet att bekämpa kålflugan är att använda insektsnät. Detta sker storskaligt i Storbritannien. Projektet har innefattat demonstrationsförsök i befintlig kålrotsodling samt studieresa med odlarrepresentanter, rådgivare och forskare. Under resan studerades hantering av insektsnät i Skottland. Deras erfarenheter är att insektsnät vid rätt användning inte ger angrepp av kålflugan. Näten bidrar dessutom till högre kvalité då kålrötterna blir enhetligare i form och storlek samt får bättre färg. Demonstrationsförsöket visade att produktion av kålrötter under nät gav betydligt högre andel salubar vara.

Nättäckning mot kålflugan i kålrot ger större andel salubar vara och höjer kvaliteten på slutprodukten

Anna-Mia Björkholm och Christina Marmolin, Hushållningssällskapet
Detta faktablad är en summering av ett projekt finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning. Projektets syfte har varit att hitta metoder för att minimera angrepp av kålflugan på kålrötter för att kunna uppnå optimal nettoskörd. Projektet har innefattat erfarenhetsutbyte, litteraturstudie, studieresa till Skottland samt demonstrationsförsök.
Höga kvalitetskrav på kålrötter kräver skydd mot kålflugan
Lilla kålflugan, Delia radicum, är en allvarlig skadegörare i kålrötter. I Sverige finns idag inga kemiska växtskyddsmedel godkända mot kålflugan i kålrötter. Kvalitetskraven på salufärdiga kålrötter är höga. Produkterna ska vara praktiskt taget fria från synliga angrepp av skadegörare och det finns regler för hur mycket man får putsa kålrötter.
Nättäckning ger större andel salubar vara, högre kvalité och mindre arbete med putsning
Erfarenheter från Skottland visar att man inte får angrepp av kålflugan vid användning av insektsnät, se bild 1. Nättäckning ger större andel salubar vara samt ökad kvalitet. Kålrötterna blir enhetligare i form och storlek, får bättre färg samt kräver mindre puts då endast rötterna behöver tas bort. Putsning innebär inte bara kvalitetsnedsättning utan även merarbete.
Nättäckning som växtskyddsmetod mot kålflugan fungerar med rätt användningsmetodik
Vid nättäckning som växtskyddsmetod mot kålflugan är följande viktigt:
• Maskstorleken får inte vara större än 1,3x1,3 mm.
• Nätet måste läggas på direkt efter sådd och ligga på fram till skörd eller tills man vet att det inte längre finns risk för en tredje generation.
• Nätkanterna måste vara tätt förankrade mot marken.
• Avtäckning under period då man vet att äggläggningen är liten. Prognos viktig.
• Avtäckning bör ske under förmiddagen.

Hög andel salubar vara under nät i demonstrationsförsöket
I demonstrationsförsöket var den salubara andelen under nät i genomsnitt 91% vilket motsvarar 51,1 ton/ha. Där kålrötterna vuxit utan nät var endast 29% (14,6 ton/ha) saludugliga efter putsning, se figur 1.

Ogräsbekämpning sker över näten i Storbritannien
I Storbritannien används nättäckning mot kålflugan i stor skala. Kemisk ogräsbekämpning sker före utläggning av näten men även under kulturtid genom att man sprutar ogräsmedel över näten. Denna möjlighet finns inte i Sverige och Norge vilket ger risk för angrepp vid avtäckning för mekanisk ogräsbekämpning
Kapacitet vid maskinell och icke maskinell hantering av nät
I Storbritannien har maskinell teknik för att lägga på och ta av nät utvecklats. Vid utläggning maskinellt är kapaciteten 10 ha/dag med 6-8 personer utöver traktorförare. Motsvarande arbetsstyrka tar upp runt 8 ha nät/dag med maskin. Ska arbetet göras för hand kan man räkna med att man klarar att hantera 150 m2/ timme och person. Vid påläggning och avtäckning bör man vara flera personer. Kostnaden för manuell näthantering har beräknats till drygt 1:-/m2.
Framtiden
Det kommer sannolikt att vara svårt att i en nära framtid finna kemiska bekämpningsmedel som kan registreras mot kålflugan i kålrötter. Nättäckning är en intressant metod att arbeta vidare med. Täckning med insektsnät kan även användas i andra kulturer. Maskstorleken har stor betydelse för växtskyddseffekten mot olika skadegörare se tabell 1.
Tabell 1. Maskstorlekens betydelse för att skydda mot skadegörare
Maskstorlek
(mm) Skyddar mot följande skadegörare Skuggnings-
effekt % Kommentar
1,3 x 1,3 kålfluga, morotsfluga 12-13 50 % av jordlopporna och kålgallmyggorna hålls ute
1,3 x 0,8 kålfluga, morotsfluga, morotsbladloppa 12 håller troligen borta jordlopporna
0,8x 0,8 kålfluga, morotsfluga, morotsbladloppa, kålgallmygga jordloppa, minerarfluga 14
0,6 x 0,6 kålfluga, morotsfluga, morotsbladloppa, kålgallmygga, jordloppa, minerarfluga, 90% bladlöss 30 % trips 15 30 % trips troligt mer
0,3 x 0,3 kålfluga, morotsfluga, morotsbladloppa, kålgallmygga, jordloppa, minerarfluga, bladlöss 90% trips Stor skuggningseffekt
2 x 8 fåglar, kaniner, rådjur 4-5 fågelnät

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Förekomst av fotrötebakterien och smittsam digital dermatit (CODD) hos svenska slaktlamm
Sara Frosth

Projektnummer: O-19-20-310 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Meat

Both footrot and contagious ovine digital dermatitis (CODD) can cause extensive damage to the feet of affected sheep, and cause both suffering and financial losses. The aim of the proposed one-year project is to gain new knowledge about these two infectious feet diseases and their respective …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Utvärdering av funktion och ekonomi för alternativa golvlösningar i nötkreatursstall
Christer Bergsten

Projektnummer: O-18-20-161 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Mjölk

We aim to continue an ongoing study to increase knowledge of cattle locomotion on different floors, how they work in practice and what the long term consequences are for welfare and for farmers´ economy. For that purpose advanced biomechanical methods will be used to assess dairy cows´ …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling
Potatis

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Precisionsodlingsmästaren – ett projekt för att fånga in och utvärdera teknik och kunskapsläget inom lantbrukets digitalisering på växtodlingssidan
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-19-62-182 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Digitization in agriculture sweeps like a tsunami over Swedish agriculture. Knowledge of its components and, above all, the profitability of investing in digitization is very low. The purpose of the project is to hold a competition in digitizing plant cultivation. The competition will be carried …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev