Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Insektsnät och andra åtgärder för att möta marknadens krav på produktkvalitet vid odling av kålrot när förutsättningar för bekämpning av kålflugan har förändrats.

Status: Avslutat
Projektnummer: V1356006
Kategori: Research program | Horticulture
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 21 november 2014
Huvudsökande: christina Marmolin
Organisation: Hushållningssällskapet Skaraborg
E-postadress: Christina.marmolin@hushallningssallskapet.se
Telefon: ?
Beviljade medel: 455 000 SEK

To enable a sustainable and economic cultivation of turnips from market quality it is of great importance to be able to control the cabbage root fly. Cabbage root fly, Delia radicum, is one of the most serious pests of swede/rutabaga. Second-generation larvae make aisles on the root that leads to it must becut before delivery or discarded if the attacks are powerful. Trimming is a big burden. The project aims to find ways to minimize the infestation of cabbage root fly in order to achieve optimal harvesting with good product quality to meet market demands. Methods must be economically viable for producers. The project will start with a baseline inventory of potential and future control methods / techniques against cabbage root fly in Europe through literature review and study. A large-scale demonstration tr with netting in existing farming with work study performed.

För att möjliggöra en uthållig och ekonomisk odling av kålrötter utifrån marknadens kvalitetskrav är det av stor vikt att kunna bekämpa kålflugan. Kålflugan, Delia radicum, är en av de allvarligaste skadegörarna i kålrötter. Andra generationens larver gnager gångar på kålroten som leder till att den måste putsas före leverans eller kasseras om angreppen är kraftiga. Putsning innebär ett stort merarbete. Projektets syfte är att hitta metoder för att minimera angrepp av kålflugan för att kunna uppnå optimal skörd med god produktkvalitet efter marknadens krav. Metoderna måste vara ekonomiskt hållbara för producenterna. Projektet inleds med nulägesinventering över möjliga och framtida bekämpningsmetoder/tekniker mot kålflugan i Europa genom litteraturstudie och studieresa. Ett storskaligt demonstrationsförsök med insektsväv i befintlig odling med arbetstidsstudie utförs.

I Europa odlas kålrötter främst i Storbritannien, Norge och Sverige. Kålflugan är den allvarligaste skadegöraren i kålrötter. För att möjliggöra en uthållig och lönsam odling av kålrötter utifrån marknadens kvalitetskrav är det viktigt att kunna bekämpa kålflugan. Det finns idag inget kemiskt bekämpningsmedel godkänt mot kålflugan i Sverige eller i Storbritannien. En möjlighet att bekämpa kålflugan är att använda insektsnät. Detta sker storskaligt i Storbritannien. Projektet har innefattat demonstrationsförsök i befintlig kålrotsodling samt studieresa med odlarrepresentanter, rådgivare och forskare. Under resan studerades hantering av insektsnät i Skottland. Deras erfarenheter är att insektsnät vid rätt användning inte ger angrepp av kålflugan. Näten bidrar dessutom till högre kvalité då kålrötterna blir enhetligare i form och storlek samt får bättre färg. Demonstrationsförsöket visade att produktion av kålrötter under nät gav betydligt högre andel salubar vara.

Nättäckning mot kålflugan i kålrot ger större andel salubar vara och höjer kvaliteten på slutprodukten

Anna-Mia Björkholm och Christina Marmolin, Hushållningssällskapet
Detta faktablad är en summering av ett projekt finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning. Projektets syfte har varit att hitta metoder för att minimera angrepp av kålflugan på kålrötter för att kunna uppnå optimal nettoskörd. Projektet har innefattat erfarenhetsutbyte, litteraturstudie, studieresa till Skottland samt demonstrationsförsök.
Höga kvalitetskrav på kålrötter kräver skydd mot kålflugan
Lilla kålflugan, Delia radicum, är en allvarlig skadegörare i kålrötter. I Sverige finns idag inga kemiska växtskyddsmedel godkända mot kålflugan i kålrötter. Kvalitetskraven på salufärdiga kålrötter är höga. Produkterna ska vara praktiskt taget fria från synliga angrepp av skadegörare och det finns regler för hur mycket man får putsa kålrötter.
Nättäckning ger större andel salubar vara, högre kvalité och mindre arbete med putsning
Erfarenheter från Skottland visar att man inte får angrepp av kålflugan vid användning av insektsnät, se bild 1. Nättäckning ger större andel salubar vara samt ökad kvalitet. Kålrötterna blir enhetligare i form och storlek, får bättre färg samt kräver mindre puts då endast rötterna behöver tas bort. Putsning innebär inte bara kvalitetsnedsättning utan även merarbete.
Nättäckning som växtskyddsmetod mot kålflugan fungerar med rätt användningsmetodik
Vid nättäckning som växtskyddsmetod mot kålflugan är följande viktigt:
• Maskstorleken får inte vara större än 1,3x1,3 mm.
• Nätet måste läggas på direkt efter sådd och ligga på fram till skörd eller tills man vet att det inte längre finns risk för en tredje generation.
• Nätkanterna måste vara tätt förankrade mot marken.
• Avtäckning under period då man vet att äggläggningen är liten. Prognos viktig.
• Avtäckning bör ske under förmiddagen.

Hög andel salubar vara under nät i demonstrationsförsöket
I demonstrationsförsöket var den salubara andelen under nät i genomsnitt 91% vilket motsvarar 51,1 ton/ha. Där kålrötterna vuxit utan nät var endast 29% (14,6 ton/ha) saludugliga efter putsning, se figur 1.

Ogräsbekämpning sker över näten i Storbritannien
I Storbritannien används nättäckning mot kålflugan i stor skala. Kemisk ogräsbekämpning sker före utläggning av näten men även under kulturtid genom att man sprutar ogräsmedel över näten. Denna möjlighet finns inte i Sverige och Norge vilket ger risk för angrepp vid avtäckning för mekanisk ogräsbekämpning
Kapacitet vid maskinell och icke maskinell hantering av nät
I Storbritannien har maskinell teknik för att lägga på och ta av nät utvecklats. Vid utläggning maskinellt är kapaciteten 10 ha/dag med 6-8 personer utöver traktorförare. Motsvarande arbetsstyrka tar upp runt 8 ha nät/dag med maskin. Ska arbetet göras för hand kan man räkna med att man klarar att hantera 150 m2/ timme och person. Vid påläggning och avtäckning bör man vara flera personer. Kostnaden för manuell näthantering har beräknats till drygt 1:-/m2.
Framtiden
Det kommer sannolikt att vara svårt att i en nära framtid finna kemiska bekämpningsmedel som kan registreras mot kålflugan i kålrötter. Nättäckning är en intressant metod att arbeta vidare med. Täckning med insektsnät kan även användas i andra kulturer. Maskstorleken har stor betydelse för växtskyddseffekten mot olika skadegörare se tabell 1.
Tabell 1. Maskstorlekens betydelse för att skydda mot skadegörare
Maskstorlek
(mm) Skyddar mot följande skadegörare Skuggnings-
effekt % Kommentar
1,3 x 1,3 kålfluga, morotsfluga 12-13 50 % av jordlopporna och kålgallmyggorna hålls ute
1,3 x 0,8 kålfluga, morotsfluga, morotsbladloppa 12 håller troligen borta jordlopporna
0,8x 0,8 kålfluga, morotsfluga, morotsbladloppa, kålgallmygga jordloppa, minerarfluga 14
0,6 x 0,6 kålfluga, morotsfluga, morotsbladloppa, kålgallmygga, jordloppa, minerarfluga, 90% bladlöss 30 % trips 15 30 % trips troligt mer
0,3 x 0,3 kålfluga, morotsfluga, morotsbladloppa, kålgallmygga, jordloppa, minerarfluga, bladlöss 90% trips Stor skuggningseffekt
2 x 8 fåglar, kaniner, rådjur 4-5 fågelnät

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Effekten av gruppstorlek för hälsa och tillväxt hos kalv i storbox med kalvamma
Catarina Svensson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130042 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Ultraljudsmätningar av fettansättningen under laktationens gång hos tre genetiskt olika mjölkkogrupper - en orienterande studie.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 9830006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Förbättrad kotrafik i automatiska mjölkningssystem (AMS) genom positiv motivering och inlärning
Eva Spörndly, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Hitta de grovfodereffektiva korna och öka lönsamheten
Kjell Holtenius,

Projektnummer: O-15-20-337 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2020

Mjölk

HYPOTHESIS:
Cows with higher breeding value for forage intake capacity (FIC) are more profitable in terms of milk income minus feed cost than those with lower such FIC value. The hypothesis will be tested both in experimental research and demonstrated in commercial herds.

Dairy cows consume large …

Läs mer

Forskning och Innovation Vreta Kluster
Helene Oscarsson, Sankt Kors Fastighetsaktiebolag

Projektnummer: R-16-62-607 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 februari 2020

Vreta Kluster aims at supporting projects of the newly developed research- and innovation (R&I) -agenda. During autumn 2015, we have developed project ideas that both meet SLF criteria and are in line with the R&I agenda. The priority projects are:
1. Knowledge compilation and dissemination …

Läs mer

Basfinansiering av fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtnäring 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-998 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Plan nutrition is an important input in Swedish crop production, both from a cost effectiveness point of view and from a crop value point of view regarding both quality and yield. To optimize the usage of plant nutrition is therefore of great importance for a profitable crop production. …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) jordbearbetning och odlingssystem 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

The aim for the committee of soil management is to find systems of tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. To reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase fertility are further …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-18-62-992 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vatten 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-18-60-999 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 januari 2020

Water has a central role for all processes in and on the ground. During dry years and inferior stands during springtime, irrigation is vital for optimizing grain production. Knowledge about water-maintenance and water-economy are vital to develop long-term sustainable solutions for culture systems. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress