Integerad bekämpning av åkersnbigel i oljeväxter

Sammanfattning av slutrapport
Projektet är ett integrerat grepp för att tackla de problem som angrepp åkersnigel medför i höstoljeväxter.
I Storbritannien har det utvecklats en riskanalysmetod för angrepp av åkersnigel. Under 2010 testades modellen för första gången under svenska förhållanden. Snigelfällor placerades ut med 9 provplatser per fält i form av ett M. Under varje fälla placerades snigelgift. I varje fält placerades även en sensor för att mäta temperatur och luftfuktighet för att se sambandet med klimatdata och snigelförekomst. Avläsningarna startade ca 10 dagar före skörd eller bearbetning och gjordes fram till att oljeväxterna har 3-4 örtblad. Metoden fungerar väl för kartläggning av antalet sniglar och en av slutsatserna är att det är mycket viktigt att räkna antalet sniglar i förfrukten. Projektet har en fortsättning i efterföljande SLF projekt där metoden ytterligare anpassas.
År 2011 anlades även 2 stycken fältförsök för att undersöka om olika jordbearbetningsmetoder påverkar antalet sniglar.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Populärvetenskaplig redovisning, SLF projekt V1060004
Integrerad bekämpning av åkersnigel i oljeväxter
Riskbedömning och anpassning av bekämpningströskel

Ulf Axelson
Hushållningssällskapet Skaraborg

Inför sådd av en gröda krävs en hel del arbete . Det skall funderas och planeras, beställas utsäde och gödning och sist men inte minst , det praktiska arbetet i fält! Att efter all denna möda och kanske se grödan försvinna eller ännu värre inte komma upp är något man kan ligga vaken på nätterna för. Detta kan ske och har i flera fall inträffat de senaste åren vid sådd av höstoljeväxter. Boven i dramat är åkersnigel, en liten glupsk gråbrun varelse, 0,5-1 cm lång.

Nuvarande prognosmodeller
Det saknas i dagsläget bra och tillförlitliga prognosmetoder för att bedöma risken för angrepp av åkersnigel vid etablering av höstoljeväxter. Eftersom insatserna vid etableringen är relativt höga och samtidigt måste ske under en begränsad tidsperiod är det viktigt att arbeta med frågan. Erfarenheter från västra Sverige de senaste årens blöta höstar är att det kanske tillochmed kan vara så att vid höga nivåer av sniglar är det bättre att avstå sådd.
I England har det utvecklats en modell för att göra en prognos på risken för angrepp av åkersnigeln efter sådd. Under 2010 har modellen testats i Sverige. Projektet har finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF
Om bara förutsättningarna är de rätta kan sniglarna snabbt öka i antal. Snigeln övervintrar som vuxen individ och kan befrukta sig själv . Det viktigaste är att det är rätt fuktighet i jorden och även rätt temperatur. Sniglarna trivs bäst i lite kokig jord där det finns hålrum att krypa ned i eller mullrik fuktig jord där det går lätt att gräva. För att sniglarna skall kunna röra sig måste de lägga ut en slemhinna. Det är det som ser ut som ett ”spår” efter snigeln. För att producera detta slem går det åt mycket vatten och är luftfuktigheten under 99% så förlorar snigeln kroppsvikt. Snigeln är också mer känslig för höga än låga temperaturer. Därför kan en torr och varm vår reducera anatalet kraftigt.
Snigeln skadar grödan genom att äta upp frön eller groddplantor, förstöra stjälken eller äta upp bladen. Ofta kommer angreppen i åkerkanter eller i större fläckar på fälten. Förutom att vi haft ett antal blöta höstar så har vi mycket ny teknik och nya maskinsystem som ger mycket växtrester i ytan och lämnar en kokig struktur. Får man sedan en regnig period vid sådd kan populationen explodera.
Kemisk bekämpning har fram till 2012 skett med Mesurol (metiokarb) eller Sluxx eller Ferramol som båda två innehåller järn-III- Fosfat. From 2013 är det endast tillåtet att använda Suxx eller Ferramol.
Eftersom sniglarna trivs bäst i kokig jord så finns det försök och erfarenhet som visar på att en fin såbädd, lite skörderester i ytan och packning i ytan försvårar för snigeln. Våra undersökningar visar på att förfrukten inte är avgörande. Visserligen gynnar växtrester sniglarna, håller fukten bättre och ger skydd men det verkar också som om att finns det sniglar i fältet så spelar förfrukten mindre roll. Slutsatsen är alltså att vi måste veta innan vi sår om det finns sniglar !

Kolla i förfrukten om det finns sniglar i fältet
Ett av resultaten av undersökningen och inventeringen är att det är helt avgörande att veta om det finns sniglar i fältet innan sådd. I den Engelska prognosmodellen ingår just detta moment. Modellen bygger på att man placerar ut fällor i form av ett ”M” på fältet. Fällorna läggs alltså ut i förfrukten ca 10 dagar och helst gör man tre avräkningar före skörd/bearbetning av förfrukten. Avräkningarna görs varannan dag och helst på morgonen. En av anledningarna till att avräkning skall göras på morgonen är att det kan vara viktigt att det inte är helt torrt på markytan när fällan läggs ut.
I England är tröskelvärdet för ”snigelvarning” 4 sniglat per skiva och dygn i förfrukten och en snigel per skiva och dygn i såbädden/den sådda rapsen

Det gäller att vara före snigeln!
Under åren 2010 har prognosfält funnits i Västergötland, Östergötland och Skåne. Som framgår av tabellen så kan antalet sniglar vara betydande. År 2010 var den högsta populationen i ett höstvete fält med relativt kort gröda och dessutom med spannmål som förfrukt. På samma gård fanns ett fält med vall som förfrukt. I spannmålen var det vid första avläsningstillfället knappt 7 sniglar per dag och fälla och i fältet med höstvete som förfrukt 61 sniglar per dag och fälla.

År 2010
Antal fält 16
Antal avläsningar tot. 135
Max sniglar under en fälla vid en avläsning 207
Max sniglar per dag 61
Antal avläsningar med 0 sniglar per dag, 54 av 135 (41%)
Antal fält utan sniglar 1

Det har inte alltid överensstämt med att det varit höga nivåer i förfrukten och sedan höga i den sådda rapsen. I den sådda rapsen finns det erfarenheter från England som visar att det kan vara svårt att få rätt värde i den sådda rapsen och det kan bero på att efter kultivering avtar ytaktiviteten, fällorna värms upp snabbare eftersom det inte finns någon gröda som skuggar, vilket gör att sniglarna lämnar fällan snabbare, och det är också svårare att placera fällan på fuktig jord.
Slutsatsen är alltså att vi måste räkna sniglarna i förfrukten. Om det är möjligt så undvik fält med oroväckande mycket sniglar.

Fortsättning 2011-2013
I efterföljande SLF projekt fortsätter vi med att försöka anpassa tröskelvärdena i förfrukten. Några frågetecken som kommit fram under projektet är: Hur skall fällorna placeras ? Måste vi flytta fällorna efter varje avläsning och i sådana fall hur långt?
Det kommer också att läggas ut prognosrutor som vid eventuell bekämpning förblir obehandlade . Rutorna skall graderas efter uppkomst och målet är att få ett samband mellan antal sniglar i förfrukten och vilken angreppsnivå som rapsen tål.