Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Integerad bekämpning av åkersnbigel i oljeväxter

Status: Avslutat
Projektnummer: V1060004
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 29 oktober 2013
Huvudsökande: Ulf Axelson
Organisation: Hushållningssällskapet Skaraborg
E-postadress: ulf.axelson@hushallningssallskapet.se
Telefon: 0511-24800
Beviljade medel: 350 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Projektet är ett integrerat grepp för att tackla de problem som angrepp åkersnigel medför i höstoljeväxter.
I Storbritannien har det utvecklats en riskanalysmetod för angrepp av åkersnigel. Under 2010 testades modellen för första gången under svenska förhållanden. Snigelfällor placerades ut med 9 provplatser per fält i form av ett M. Under varje fälla placerades snigelgift. I varje fält placerades även en sensor för att mäta temperatur och luftfuktighet för att se sambandet med klimatdata och snigelförekomst. Avläsningarna startade ca 10 dagar före skörd eller bearbetning och gjordes fram till att oljeväxterna har 3-4 örtblad. Metoden fungerar väl för kartläggning av antalet sniglar och en av slutsatserna är att det är mycket viktigt att räkna antalet sniglar i förfrukten. Projektet har en fortsättning i efterföljande SLF projekt där metoden ytterligare anpassas.
År 2011 anlades även 2 stycken fältförsök för att undersöka om olika jordbearbetningsmetoder påverkar antalet sniglar.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Populärvetenskaplig redovisning, SLF projekt V1060004
Integrerad bekämpning av åkersnigel i oljeväxter
Riskbedömning och anpassning av bekämpningströskel

Ulf Axelson
Hushållningssällskapet Skaraborg

Inför sådd av en gröda krävs en hel del arbete . Det skall funderas och planeras, beställas utsäde och gödning och sist men inte minst , det praktiska arbetet i fält! Att efter all denna möda och kanske se grödan försvinna eller ännu värre inte komma upp är något man kan ligga vaken på nätterna för. Detta kan ske och har i flera fall inträffat de senaste åren vid sådd av höstoljeväxter. Boven i dramat är åkersnigel, en liten glupsk gråbrun varelse, 0,5-1 cm lång.

Nuvarande prognosmodeller
Det saknas i dagsläget bra och tillförlitliga prognosmetoder för att bedöma risken för angrepp av åkersnigel vid etablering av höstoljeväxter. Eftersom insatserna vid etableringen är relativt höga och samtidigt måste ske under en begränsad tidsperiod är det viktigt att arbeta med frågan. Erfarenheter från västra Sverige de senaste årens blöta höstar är att det kanske tillochmed kan vara så att vid höga nivåer av sniglar är det bättre att avstå sådd.
I England har det utvecklats en modell för att göra en prognos på risken för angrepp av åkersnigeln efter sådd. Under 2010 har modellen testats i Sverige. Projektet har finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF
Om bara förutsättningarna är de rätta kan sniglarna snabbt öka i antal. Snigeln övervintrar som vuxen individ och kan befrukta sig själv . Det viktigaste är att det är rätt fuktighet i jorden och även rätt temperatur. Sniglarna trivs bäst i lite kokig jord där det finns hålrum att krypa ned i eller mullrik fuktig jord där det går lätt att gräva. För att sniglarna skall kunna röra sig måste de lägga ut en slemhinna. Det är det som ser ut som ett ”spår” efter snigeln. För att producera detta slem går det åt mycket vatten och är luftfuktigheten under 99% så förlorar snigeln kroppsvikt. Snigeln är också mer känslig för höga än låga temperaturer. Därför kan en torr och varm vår reducera anatalet kraftigt.
Snigeln skadar grödan genom att äta upp frön eller groddplantor, förstöra stjälken eller äta upp bladen. Ofta kommer angreppen i åkerkanter eller i större fläckar på fälten. Förutom att vi haft ett antal blöta höstar så har vi mycket ny teknik och nya maskinsystem som ger mycket växtrester i ytan och lämnar en kokig struktur. Får man sedan en regnig period vid sådd kan populationen explodera.
Kemisk bekämpning har fram till 2012 skett med Mesurol (metiokarb) eller Sluxx eller Ferramol som båda två innehåller järn-III- Fosfat. From 2013 är det endast tillåtet att använda Suxx eller Ferramol.
Eftersom sniglarna trivs bäst i kokig jord så finns det försök och erfarenhet som visar på att en fin såbädd, lite skörderester i ytan och packning i ytan försvårar för snigeln. Våra undersökningar visar på att förfrukten inte är avgörande. Visserligen gynnar växtrester sniglarna, håller fukten bättre och ger skydd men det verkar också som om att finns det sniglar i fältet så spelar förfrukten mindre roll. Slutsatsen är alltså att vi måste veta innan vi sår om det finns sniglar !

Kolla i förfrukten om det finns sniglar i fältet
Ett av resultaten av undersökningen och inventeringen är att det är helt avgörande att veta om det finns sniglar i fältet innan sådd. I den Engelska prognosmodellen ingår just detta moment. Modellen bygger på att man placerar ut fällor i form av ett ”M” på fältet. Fällorna läggs alltså ut i förfrukten ca 10 dagar och helst gör man tre avräkningar före skörd/bearbetning av förfrukten. Avräkningarna görs varannan dag och helst på morgonen. En av anledningarna till att avräkning skall göras på morgonen är att det kan vara viktigt att det inte är helt torrt på markytan när fällan läggs ut.
I England är tröskelvärdet för ”snigelvarning” 4 sniglat per skiva och dygn i förfrukten och en snigel per skiva och dygn i såbädden/den sådda rapsen

Det gäller att vara före snigeln!
Under åren 2010 har prognosfält funnits i Västergötland, Östergötland och Skåne. Som framgår av tabellen så kan antalet sniglar vara betydande. År 2010 var den högsta populationen i ett höstvete fält med relativt kort gröda och dessutom med spannmål som förfrukt. På samma gård fanns ett fält med vall som förfrukt. I spannmålen var det vid första avläsningstillfället knappt 7 sniglar per dag och fälla och i fältet med höstvete som förfrukt 61 sniglar per dag och fälla.

År 2010
Antal fält 16
Antal avläsningar tot. 135
Max sniglar under en fälla vid en avläsning 207
Max sniglar per dag 61
Antal avläsningar med 0 sniglar per dag, 54 av 135 (41%)
Antal fält utan sniglar 1

Det har inte alltid överensstämt med att det varit höga nivåer i förfrukten och sedan höga i den sådda rapsen. I den sådda rapsen finns det erfarenheter från England som visar att det kan vara svårt att få rätt värde i den sådda rapsen och det kan bero på att efter kultivering avtar ytaktiviteten, fällorna värms upp snabbare eftersom det inte finns någon gröda som skuggar, vilket gör att sniglarna lämnar fällan snabbare, och det är också svårare att placera fällan på fuktig jord.
Slutsatsen är alltså att vi måste räkna sniglarna i förfrukten. Om det är möjligt så undvik fält med oroväckande mycket sniglar.

Fortsättning 2011-2013
I efterföljande SLF projekt fortsätter vi med att försöka anpassa tröskelvärdena i förfrukten. Några frågetecken som kommit fram under projektet är: Hur skall fällorna placeras ? Måste vi flytta fällorna efter varje avläsning och i sådana fall hur långt?
Det kommer också att läggas ut prognosrutor som vid eventuell bekämpning förblir obehandlade . Rutorna skall graderas efter uppkomst och målet är att få ett samband mellan antal sniglar i förfrukten och vilken angreppsnivå som rapsen tål.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Carl Brunius

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer

Strongylus vulgaris: Alternativa metoder till läkemedel för kontroll av parasitsmitta
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-18-47-389 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, …

Läs mer

Hestesektoren i Norge og Sverige: Betydning for miljø, økonomi og lokalsamfunnet
Bjørn Egil Flø, Norsk institutt for bioøkonomi

Projektnummer: H-18-47-403 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

This project will study the social, cultural and economic impact of the equine sector on local development. Furthermore, ti will study the land and resource use of the equine sector and how it co-exist and collaborate with other sector and other land use locally. The starting point for social and …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev