Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Integerad bekämpning av åkersnbigel i oljeväxter

Status: Avslutat
Projektnummer: V1060004
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 29 oktober 2013
Huvudsökande: Ulf Axelson
Organisation: Hushållningssällskapet Skaraborg
E-postadress: ulf.axelson@hushallningssallskapet.se
Telefon: 0511-24800
Beviljade medel: 350 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Projektet är ett integrerat grepp för att tackla de problem som angrepp åkersnigel medför i höstoljeväxter.
I Storbritannien har det utvecklats en riskanalysmetod för angrepp av åkersnigel. Under 2010 testades modellen för första gången under svenska förhållanden. Snigelfällor placerades ut med 9 provplatser per fält i form av ett M. Under varje fälla placerades snigelgift. I varje fält placerades även en sensor för att mäta temperatur och luftfuktighet för att se sambandet med klimatdata och snigelförekomst. Avläsningarna startade ca 10 dagar före skörd eller bearbetning och gjordes fram till att oljeväxterna har 3-4 örtblad. Metoden fungerar väl för kartläggning av antalet sniglar och en av slutsatserna är att det är mycket viktigt att räkna antalet sniglar i förfrukten. Projektet har en fortsättning i efterföljande SLF projekt där metoden ytterligare anpassas.
År 2011 anlades även 2 stycken fältförsök för att undersöka om olika jordbearbetningsmetoder påverkar antalet sniglar.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Populärvetenskaplig redovisning, SLF projekt V1060004
Integrerad bekämpning av åkersnigel i oljeväxter
Riskbedömning och anpassning av bekämpningströskel

Ulf Axelson
Hushållningssällskapet Skaraborg

Inför sådd av en gröda krävs en hel del arbete . Det skall funderas och planeras, beställas utsäde och gödning och sist men inte minst , det praktiska arbetet i fält! Att efter all denna möda och kanske se grödan försvinna eller ännu värre inte komma upp är något man kan ligga vaken på nätterna för. Detta kan ske och har i flera fall inträffat de senaste åren vid sådd av höstoljeväxter. Boven i dramat är åkersnigel, en liten glupsk gråbrun varelse, 0,5-1 cm lång.

Nuvarande prognosmodeller
Det saknas i dagsläget bra och tillförlitliga prognosmetoder för att bedöma risken för angrepp av åkersnigel vid etablering av höstoljeväxter. Eftersom insatserna vid etableringen är relativt höga och samtidigt måste ske under en begränsad tidsperiod är det viktigt att arbeta med frågan. Erfarenheter från västra Sverige de senaste årens blöta höstar är att det kanske tillochmed kan vara så att vid höga nivåer av sniglar är det bättre att avstå sådd.
I England har det utvecklats en modell för att göra en prognos på risken för angrepp av åkersnigeln efter sådd. Under 2010 har modellen testats i Sverige. Projektet har finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF
Om bara förutsättningarna är de rätta kan sniglarna snabbt öka i antal. Snigeln övervintrar som vuxen individ och kan befrukta sig själv . Det viktigaste är att det är rätt fuktighet i jorden och även rätt temperatur. Sniglarna trivs bäst i lite kokig jord där det finns hålrum att krypa ned i eller mullrik fuktig jord där det går lätt att gräva. För att sniglarna skall kunna röra sig måste de lägga ut en slemhinna. Det är det som ser ut som ett ”spår” efter snigeln. För att producera detta slem går det åt mycket vatten och är luftfuktigheten under 99% så förlorar snigeln kroppsvikt. Snigeln är också mer känslig för höga än låga temperaturer. Därför kan en torr och varm vår reducera anatalet kraftigt.
Snigeln skadar grödan genom att äta upp frön eller groddplantor, förstöra stjälken eller äta upp bladen. Ofta kommer angreppen i åkerkanter eller i större fläckar på fälten. Förutom att vi haft ett antal blöta höstar så har vi mycket ny teknik och nya maskinsystem som ger mycket växtrester i ytan och lämnar en kokig struktur. Får man sedan en regnig period vid sådd kan populationen explodera.
Kemisk bekämpning har fram till 2012 skett med Mesurol (metiokarb) eller Sluxx eller Ferramol som båda två innehåller järn-III- Fosfat. From 2013 är det endast tillåtet att använda Suxx eller Ferramol.
Eftersom sniglarna trivs bäst i kokig jord så finns det försök och erfarenhet som visar på att en fin såbädd, lite skörderester i ytan och packning i ytan försvårar för snigeln. Våra undersökningar visar på att förfrukten inte är avgörande. Visserligen gynnar växtrester sniglarna, håller fukten bättre och ger skydd men det verkar också som om att finns det sniglar i fältet så spelar förfrukten mindre roll. Slutsatsen är alltså att vi måste veta innan vi sår om det finns sniglar !

Kolla i förfrukten om det finns sniglar i fältet
Ett av resultaten av undersökningen och inventeringen är att det är helt avgörande att veta om det finns sniglar i fältet innan sådd. I den Engelska prognosmodellen ingår just detta moment. Modellen bygger på att man placerar ut fällor i form av ett ”M” på fältet. Fällorna läggs alltså ut i förfrukten ca 10 dagar och helst gör man tre avräkningar före skörd/bearbetning av förfrukten. Avräkningarna görs varannan dag och helst på morgonen. En av anledningarna till att avräkning skall göras på morgonen är att det kan vara viktigt att det inte är helt torrt på markytan när fällan läggs ut.
I England är tröskelvärdet för ”snigelvarning” 4 sniglat per skiva och dygn i förfrukten och en snigel per skiva och dygn i såbädden/den sådda rapsen

Det gäller att vara före snigeln!
Under åren 2010 har prognosfält funnits i Västergötland, Östergötland och Skåne. Som framgår av tabellen så kan antalet sniglar vara betydande. År 2010 var den högsta populationen i ett höstvete fält med relativt kort gröda och dessutom med spannmål som förfrukt. På samma gård fanns ett fält med vall som förfrukt. I spannmålen var det vid första avläsningstillfället knappt 7 sniglar per dag och fälla och i fältet med höstvete som förfrukt 61 sniglar per dag och fälla.

År 2010
Antal fält 16
Antal avläsningar tot. 135
Max sniglar under en fälla vid en avläsning 207
Max sniglar per dag 61
Antal avläsningar med 0 sniglar per dag, 54 av 135 (41%)
Antal fält utan sniglar 1

Det har inte alltid överensstämt med att det varit höga nivåer i förfrukten och sedan höga i den sådda rapsen. I den sådda rapsen finns det erfarenheter från England som visar att det kan vara svårt att få rätt värde i den sådda rapsen och det kan bero på att efter kultivering avtar ytaktiviteten, fällorna värms upp snabbare eftersom det inte finns någon gröda som skuggar, vilket gör att sniglarna lämnar fällan snabbare, och det är också svårare att placera fällan på fuktig jord.
Slutsatsen är alltså att vi måste räkna sniglarna i förfrukten. Om det är möjligt så undvik fält med oroväckande mycket sniglar.

Fortsättning 2011-2013
I efterföljande SLF projekt fortsätter vi med att försöka anpassa tröskelvärdena i förfrukten. Några frågetecken som kommit fram under projektet är: Hur skall fällorna placeras ? Måste vi flytta fällorna efter varje avläsning och i sådana fall hur långt?
Det kommer också att läggas ut prognosrutor som vid eventuell bekämpning förblir obehandlade . Rutorna skall graderas efter uppkomst och målet är att få ett samband mellan antal sniglar i förfrukten och vilken angreppsnivå som rapsen tål.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Ingen hov ingen häst? - En studie om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar.
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …

Läs mer

Strongylus vulgaris: Alternativa metoder till läkemedel för kontroll av parasitsmitta
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-18-47-389 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, …

Läs mer

Hestesektoren i Norge og Sverige: Betydning for miljø, økonomi og lokalsamfunnet
Bjørn Egil Flø, Norsk institutt for bioøkonomi

Projektnummer: H-18-47-403 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

This project will study the social, cultural and economic impact of the equine sector on local development. Furthermore, ti will study the land and resource use of the equine sector and how it co-exist and collaborate with other sector and other land use locally. The starting point for social and …

Läs mer

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion - Lantbruksföretagarnas perspektiv
Peter Lundqvist

Projektnummer: O-18-21-139 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött
Mjölk

Farmers with animal production can experience different types of criticisms directed against their activities from consumers, the media and inspecting government agencies. On another level, criminal acts are directed against the farm's activities and people on the farm, The main goal is to …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Alastair Ross

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Förekomst av fotrötebakterien och smittsam digital dermatit (CODD) hos svenska slaktlamm
Sara Frosth

Projektnummer: O-19-20-310 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Meat

Both footrot and contagious ovine digital dermatitis (CODD) can cause extensive damage to the feet of affected sheep, and cause both suffering and financial losses. The aim of the proposed one-year project is to gain new knowledge about these two infectious feet diseases and their respective …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev