Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Integerad bekämpning av åkersnbigel i oljeväxter

Status: Avslutat
Projektnummer: V1060004
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 29 oktober 2013
Huvudsökande: Ulf Axelson
Organisation: Hushållningssällskapet Skaraborg
E-postadress: ulf.axelson@hushallningssallskapet.se
Telefon: 0511-24800
Beviljade medel: 350 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Projektet är ett integrerat grepp för att tackla de problem som angrepp åkersnigel medför i höstoljeväxter.
I Storbritannien har det utvecklats en riskanalysmetod för angrepp av åkersnigel. Under 2010 testades modellen för första gången under svenska förhållanden. Snigelfällor placerades ut med 9 provplatser per fält i form av ett M. Under varje fälla placerades snigelgift. I varje fält placerades även en sensor för att mäta temperatur och luftfuktighet för att se sambandet med klimatdata och snigelförekomst. Avläsningarna startade ca 10 dagar före skörd eller bearbetning och gjordes fram till att oljeväxterna har 3-4 örtblad. Metoden fungerar väl för kartläggning av antalet sniglar och en av slutsatserna är att det är mycket viktigt att räkna antalet sniglar i förfrukten. Projektet har en fortsättning i efterföljande SLF projekt där metoden ytterligare anpassas.
År 2011 anlades även 2 stycken fältförsök för att undersöka om olika jordbearbetningsmetoder påverkar antalet sniglar.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Populärvetenskaplig redovisning, SLF projekt V1060004
Integrerad bekämpning av åkersnigel i oljeväxter
Riskbedömning och anpassning av bekämpningströskel

Ulf Axelson
Hushållningssällskapet Skaraborg

Inför sådd av en gröda krävs en hel del arbete . Det skall funderas och planeras, beställas utsäde och gödning och sist men inte minst , det praktiska arbetet i fält! Att efter all denna möda och kanske se grödan försvinna eller ännu värre inte komma upp är något man kan ligga vaken på nätterna för. Detta kan ske och har i flera fall inträffat de senaste åren vid sådd av höstoljeväxter. Boven i dramat är åkersnigel, en liten glupsk gråbrun varelse, 0,5-1 cm lång.

Nuvarande prognosmodeller
Det saknas i dagsläget bra och tillförlitliga prognosmetoder för att bedöma risken för angrepp av åkersnigel vid etablering av höstoljeväxter. Eftersom insatserna vid etableringen är relativt höga och samtidigt måste ske under en begränsad tidsperiod är det viktigt att arbeta med frågan. Erfarenheter från västra Sverige de senaste årens blöta höstar är att det kanske tillochmed kan vara så att vid höga nivåer av sniglar är det bättre att avstå sådd.
I England har det utvecklats en modell för att göra en prognos på risken för angrepp av åkersnigeln efter sådd. Under 2010 har modellen testats i Sverige. Projektet har finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF
Om bara förutsättningarna är de rätta kan sniglarna snabbt öka i antal. Snigeln övervintrar som vuxen individ och kan befrukta sig själv . Det viktigaste är att det är rätt fuktighet i jorden och även rätt temperatur. Sniglarna trivs bäst i lite kokig jord där det finns hålrum att krypa ned i eller mullrik fuktig jord där det går lätt att gräva. För att sniglarna skall kunna röra sig måste de lägga ut en slemhinna. Det är det som ser ut som ett ”spår” efter snigeln. För att producera detta slem går det åt mycket vatten och är luftfuktigheten under 99% så förlorar snigeln kroppsvikt. Snigeln är också mer känslig för höga än låga temperaturer. Därför kan en torr och varm vår reducera anatalet kraftigt.
Snigeln skadar grödan genom att äta upp frön eller groddplantor, förstöra stjälken eller äta upp bladen. Ofta kommer angreppen i åkerkanter eller i större fläckar på fälten. Förutom att vi haft ett antal blöta höstar så har vi mycket ny teknik och nya maskinsystem som ger mycket växtrester i ytan och lämnar en kokig struktur. Får man sedan en regnig period vid sådd kan populationen explodera.
Kemisk bekämpning har fram till 2012 skett med Mesurol (metiokarb) eller Sluxx eller Ferramol som båda två innehåller järn-III- Fosfat. From 2013 är det endast tillåtet att använda Suxx eller Ferramol.
Eftersom sniglarna trivs bäst i kokig jord så finns det försök och erfarenhet som visar på att en fin såbädd, lite skörderester i ytan och packning i ytan försvårar för snigeln. Våra undersökningar visar på att förfrukten inte är avgörande. Visserligen gynnar växtrester sniglarna, håller fukten bättre och ger skydd men det verkar också som om att finns det sniglar i fältet så spelar förfrukten mindre roll. Slutsatsen är alltså att vi måste veta innan vi sår om det finns sniglar !

Kolla i förfrukten om det finns sniglar i fältet
Ett av resultaten av undersökningen och inventeringen är att det är helt avgörande att veta om det finns sniglar i fältet innan sådd. I den Engelska prognosmodellen ingår just detta moment. Modellen bygger på att man placerar ut fällor i form av ett ”M” på fältet. Fällorna läggs alltså ut i förfrukten ca 10 dagar och helst gör man tre avräkningar före skörd/bearbetning av förfrukten. Avräkningarna görs varannan dag och helst på morgonen. En av anledningarna till att avräkning skall göras på morgonen är att det kan vara viktigt att det inte är helt torrt på markytan när fällan läggs ut.
I England är tröskelvärdet för ”snigelvarning” 4 sniglat per skiva och dygn i förfrukten och en snigel per skiva och dygn i såbädden/den sådda rapsen

Det gäller att vara före snigeln!
Under åren 2010 har prognosfält funnits i Västergötland, Östergötland och Skåne. Som framgår av tabellen så kan antalet sniglar vara betydande. År 2010 var den högsta populationen i ett höstvete fält med relativt kort gröda och dessutom med spannmål som förfrukt. På samma gård fanns ett fält med vall som förfrukt. I spannmålen var det vid första avläsningstillfället knappt 7 sniglar per dag och fälla och i fältet med höstvete som förfrukt 61 sniglar per dag och fälla.

År 2010
Antal fält 16
Antal avläsningar tot. 135
Max sniglar under en fälla vid en avläsning 207
Max sniglar per dag 61
Antal avläsningar med 0 sniglar per dag, 54 av 135 (41%)
Antal fält utan sniglar 1

Det har inte alltid överensstämt med att det varit höga nivåer i förfrukten och sedan höga i den sådda rapsen. I den sådda rapsen finns det erfarenheter från England som visar att det kan vara svårt att få rätt värde i den sådda rapsen och det kan bero på att efter kultivering avtar ytaktiviteten, fällorna värms upp snabbare eftersom det inte finns någon gröda som skuggar, vilket gör att sniglarna lämnar fällan snabbare, och det är också svårare att placera fällan på fuktig jord.
Slutsatsen är alltså att vi måste räkna sniglarna i förfrukten. Om det är möjligt så undvik fält med oroväckande mycket sniglar.

Fortsättning 2011-2013
I efterföljande SLF projekt fortsätter vi med att försöka anpassa tröskelvärdena i förfrukten. Några frågetecken som kommit fram under projektet är: Hur skall fällorna placeras ? Måste vi flytta fällorna efter varje avläsning och i sådana fall hur långt?
Det kommer också att läggas ut prognosrutor som vid eventuell bekämpning förblir obehandlade . Rutorna skall graderas efter uppkomst och målet är att få ett samband mellan antal sniglar i förfrukten och vilken angreppsnivå som rapsen tål.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vatten 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-18-60-999 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 januari 2020

Water has a central role for all processes in and on the ground. During dry years and inferior stands during springtime, irrigation is vital for optimizing grain production. Knowledge about water-maintenance and water-economy are vital to develop long-term sustainable solutions for culture systems. …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vall och grovfoder 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-000 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

The ley has a significantly greater impact on livestock production efficiency than any other crop in Swedish agriculture. In ley and maize forage production trial funds from Stiftelsen lantbruksforskning (the Foundation for agricultural research) are sought to the core funding of the field trials …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtskydd 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapets Service AB

Projektnummer: S-18-60-001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

In order to achieve high yield with high quality a controlled effort with plant protection products is required, an important tool for keeping the crop free from diseases that both decrease yield and lower the payment-based level of the harvest at delivery as well as improves quality storage of the …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) ogräs 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Weed competes with the crop for light, water and nutrients. Competition for resources can cause crop losses which in some cases can be significant, as well as provide a crop of poorer quality. It is therefore important to develop strategies that keep weeds at a reasonable level. Not keeping the …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) odlingsmaterial 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Choosing the right variety (ies) for your soils, places, crop sequences, cultivation goals, etc., etc. are fundamental to being able to achieve success with your cultivation. It is also necessary to know which cultivation measures individual varieties requires to achieve the desired results under …

Läs mer

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 januari 2020

Kött
Mjölk

This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the …

Läs mer

Test av belastningsfördelning på underlag med olika mjukhetsgrad och spaltöppningar för nötkreatur
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-16-20-781 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Kött
Mjölk

The purpose of the project is to measure pressure distribution of cattle claws on solid and slatted floors with varying softness and slot openings. The aim is to produce recommendations for the design of floors for cattle that better meet animal welfare requirements. Floor tests will be made using …

Läs mer

Lönsamheten för odling på marginalmarker
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-16-21-775 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Energi & biomassa
Växtodling

In Sweden, thousands of hectares of agricultural land are not being actively used for agricultural production. Some
reasons are small and irregular-shaped fields, low soil fertility, distant fields, etc. These so-called marginal fields are
often non-profitable and they may be abandoned in the …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2019

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Utvärdering av differentierade somatiska celler som verktyg för förbättrad juverhälsoutvärdering.
Fredrik Westerberg, Eurofins Steins Laboratorium

Projektnummer: R-18-26-012 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 december 2019

Swedish milk needs to be more internationally competitive. To achieve this objective costs related to production need to decrease at the same time as customer perceived values are strengthened and more clearly communicated. Lowering the incidence of mastitis reduces the production cost for farmers. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress