Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Integerad bekämpning av åkersnbigel i oljeväxter

Status: Avslutat
Projektnummer: V1060004
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 29 oktober 2013
Huvudsökande: Ulf Axelson
Organisation: Hushållningssällskapet Skaraborg
E-postadress: ulf.axelson@hushallningssallskapet.se
Telefon: 0511-24800
Beviljade medel: 350 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Projektet är ett integrerat grepp för att tackla de problem som angrepp åkersnigel medför i höstoljeväxter.
I Storbritannien har det utvecklats en riskanalysmetod för angrepp av åkersnigel. Under 2010 testades modellen för första gången under svenska förhållanden. Snigelfällor placerades ut med 9 provplatser per fält i form av ett M. Under varje fälla placerades snigelgift. I varje fält placerades även en sensor för att mäta temperatur och luftfuktighet för att se sambandet med klimatdata och snigelförekomst. Avläsningarna startade ca 10 dagar före skörd eller bearbetning och gjordes fram till att oljeväxterna har 3-4 örtblad. Metoden fungerar väl för kartläggning av antalet sniglar och en av slutsatserna är att det är mycket viktigt att räkna antalet sniglar i förfrukten. Projektet har en fortsättning i efterföljande SLF projekt där metoden ytterligare anpassas.
År 2011 anlades även 2 stycken fältförsök för att undersöka om olika jordbearbetningsmetoder påverkar antalet sniglar.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Populärvetenskaplig redovisning, SLF projekt V1060004
Integrerad bekämpning av åkersnigel i oljeväxter
Riskbedömning och anpassning av bekämpningströskel

Ulf Axelson
Hushållningssällskapet Skaraborg

Inför sådd av en gröda krävs en hel del arbete . Det skall funderas och planeras, beställas utsäde och gödning och sist men inte minst , det praktiska arbetet i fält! Att efter all denna möda och kanske se grödan försvinna eller ännu värre inte komma upp är något man kan ligga vaken på nätterna för. Detta kan ske och har i flera fall inträffat de senaste åren vid sådd av höstoljeväxter. Boven i dramat är åkersnigel, en liten glupsk gråbrun varelse, 0,5-1 cm lång.

Nuvarande prognosmodeller
Det saknas i dagsläget bra och tillförlitliga prognosmetoder för att bedöma risken för angrepp av åkersnigel vid etablering av höstoljeväxter. Eftersom insatserna vid etableringen är relativt höga och samtidigt måste ske under en begränsad tidsperiod är det viktigt att arbeta med frågan. Erfarenheter från västra Sverige de senaste årens blöta höstar är att det kanske tillochmed kan vara så att vid höga nivåer av sniglar är det bättre att avstå sådd.
I England har det utvecklats en modell för att göra en prognos på risken för angrepp av åkersnigeln efter sådd. Under 2010 har modellen testats i Sverige. Projektet har finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF
Om bara förutsättningarna är de rätta kan sniglarna snabbt öka i antal. Snigeln övervintrar som vuxen individ och kan befrukta sig själv . Det viktigaste är att det är rätt fuktighet i jorden och även rätt temperatur. Sniglarna trivs bäst i lite kokig jord där det finns hålrum att krypa ned i eller mullrik fuktig jord där det går lätt att gräva. För att sniglarna skall kunna röra sig måste de lägga ut en slemhinna. Det är det som ser ut som ett ”spår” efter snigeln. För att producera detta slem går det åt mycket vatten och är luftfuktigheten under 99% så förlorar snigeln kroppsvikt. Snigeln är också mer känslig för höga än låga temperaturer. Därför kan en torr och varm vår reducera anatalet kraftigt.
Snigeln skadar grödan genom att äta upp frön eller groddplantor, förstöra stjälken eller äta upp bladen. Ofta kommer angreppen i åkerkanter eller i större fläckar på fälten. Förutom att vi haft ett antal blöta höstar så har vi mycket ny teknik och nya maskinsystem som ger mycket växtrester i ytan och lämnar en kokig struktur. Får man sedan en regnig period vid sådd kan populationen explodera.
Kemisk bekämpning har fram till 2012 skett med Mesurol (metiokarb) eller Sluxx eller Ferramol som båda två innehåller järn-III- Fosfat. From 2013 är det endast tillåtet att använda Suxx eller Ferramol.
Eftersom sniglarna trivs bäst i kokig jord så finns det försök och erfarenhet som visar på att en fin såbädd, lite skörderester i ytan och packning i ytan försvårar för snigeln. Våra undersökningar visar på att förfrukten inte är avgörande. Visserligen gynnar växtrester sniglarna, håller fukten bättre och ger skydd men det verkar också som om att finns det sniglar i fältet så spelar förfrukten mindre roll. Slutsatsen är alltså att vi måste veta innan vi sår om det finns sniglar !

Kolla i förfrukten om det finns sniglar i fältet
Ett av resultaten av undersökningen och inventeringen är att det är helt avgörande att veta om det finns sniglar i fältet innan sådd. I den Engelska prognosmodellen ingår just detta moment. Modellen bygger på att man placerar ut fällor i form av ett ”M” på fältet. Fällorna läggs alltså ut i förfrukten ca 10 dagar och helst gör man tre avräkningar före skörd/bearbetning av förfrukten. Avräkningarna görs varannan dag och helst på morgonen. En av anledningarna till att avräkning skall göras på morgonen är att det kan vara viktigt att det inte är helt torrt på markytan när fällan läggs ut.
I England är tröskelvärdet för ”snigelvarning” 4 sniglat per skiva och dygn i förfrukten och en snigel per skiva och dygn i såbädden/den sådda rapsen

Det gäller att vara före snigeln!
Under åren 2010 har prognosfält funnits i Västergötland, Östergötland och Skåne. Som framgår av tabellen så kan antalet sniglar vara betydande. År 2010 var den högsta populationen i ett höstvete fält med relativt kort gröda och dessutom med spannmål som förfrukt. På samma gård fanns ett fält med vall som förfrukt. I spannmålen var det vid första avläsningstillfället knappt 7 sniglar per dag och fälla och i fältet med höstvete som förfrukt 61 sniglar per dag och fälla.

År 2010
Antal fält 16
Antal avläsningar tot. 135
Max sniglar under en fälla vid en avläsning 207
Max sniglar per dag 61
Antal avläsningar med 0 sniglar per dag, 54 av 135 (41%)
Antal fält utan sniglar 1

Det har inte alltid överensstämt med att det varit höga nivåer i förfrukten och sedan höga i den sådda rapsen. I den sådda rapsen finns det erfarenheter från England som visar att det kan vara svårt att få rätt värde i den sådda rapsen och det kan bero på att efter kultivering avtar ytaktiviteten, fällorna värms upp snabbare eftersom det inte finns någon gröda som skuggar, vilket gör att sniglarna lämnar fällan snabbare, och det är också svårare att placera fällan på fuktig jord.
Slutsatsen är alltså att vi måste räkna sniglarna i förfrukten. Om det är möjligt så undvik fält med oroväckande mycket sniglar.

Fortsättning 2011-2013
I efterföljande SLF projekt fortsätter vi med att försöka anpassa tröskelvärdena i förfrukten. Några frågetecken som kommit fram under projektet är: Hur skall fällorna placeras ? Måste vi flytta fällorna efter varje avläsning och i sådana fall hur långt?
Det kommer också att läggas ut prognosrutor som vid eventuell bekämpning förblir obehandlade . Rutorna skall graderas efter uppkomst och målet är att få ett samband mellan antal sniglar i förfrukten och vilken angreppsnivå som rapsen tål.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 december 2019

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 november 2019

Växtodling
Trädgård

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Madeleine Tråvén, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-18-62-990 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 oktober 2019

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Lantbrukaren som vattenförvaltare - rätt diagnos, lämplig plats, effektiv åtgärd!
Faruk Djodjic

Projektnummer: O-15-23-573 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2019

Växtodling
Kött
Mjölk
Socker

In this project, we want to take advantage of the farmers' own experiences, knowledge and visions, and combine them with the best available information about local specific topographic, hydrological, pedologic and agronomic conditions as well as with results from high-resolution modelling to …

Läs mer

Förläng hållbarheten på mjölk och öka därmed lönsamheten
Maria Glantz

Projektnummer: O-15-20-546 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 oktober 2019

Mjölk

To increase the profitability of milk production, it is required that milk and dairy products can be stored for a long time. The shelf-life of milk is controlled by quality parameters, such as enzymatic changes in the milk. These impair the shelf-life by giving rise to taste, odor and product …

Läs mer

Ny havre för livsmedelsindustrin
Olof Olsson,

Projektnummer: O-15-20-346 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 oktober 2019

Växtodling

The long-term goal is to develop oat with new and unique properties that can be used as whole grain or fractionated for use in the food industry. The focus here will be on the pre-breeding and early variety development stages. The final variety will be developed in collaboration with oat breeders. …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev