Integrerad bekämpning av åkersnigel i oljeväxter. Riskbedömning och anpassning av bekämpningströskel

Problems with slugs in winter oilseed rape have increased during the last year. In some parts of Sweden many farmers use chemical products to prevent damages from slugs since the inputs in oilseed rape is high. The treatment gives the farmers higher costs and are negative for the environment.
It is important to find a method for risk analysis and a prognosis for damages by slugs. For that reason we want to investigate and adjust a Brittish risk assessement method to Swedish conditions and to find thresholds for Swedish conditions for slugs in pre-crops to winter oilseed rape. The projekt is an integrared approach to the problems with damages of slugs in oil seed rape.

Det saknas idag en bra och tillförlitlig prognosmetod för att bedöma risken för angrepp av åkersnigel i höstoljeväxter . Eftersom insatserna vid oljeväxtodling är höga med dyra insatsmedel använder många lantbrukare bekämpningsmedel i förebyggande syfte. Detta medför en extra kostnad för lantbrukaren och är negativt för miljön.

I England har det utvecklats en prognosmetod för angrepp av åkersnigel i höstraps. Metoden har under tre år testats under svenska förhållanden i SLF projekten ”Integrerad bekämpning av åkersnigel i oljeväxter”. Erfarenheter från projekten visar att det är avgörande att räkna antalet sniglar i förfrukten för att få en säker prognos. Målet med projektet är att fastställa ett gränsvärde för hur många sniglar som får finnas i förfrukten och hur mycket skada de åstadkommer i höstrapsen och som följd av det en prognos för eventuell bekämpning.
Projektet är ett integrerat grepp för att tackla de problem som angrepp av åkersnigel medför i höstoljeväxter.

Arbete med att ta fram en prognosmetod för bedömning av risken för angrepp av åkersnigel i höstrapsen har pågått 2013 och 2014. Hypotesen är att antalet sniglar i grödan innan rapsen korrelerar väl mot angreppet i den följande rapsen. Sniglarna har räknats från ca en vecka före sådd fram till 2-3 örtblad. Med hänsyn till hela avräkningsperioden ger ett gränsvärde på 1 snigel per fälla en reduktion av rapsbeståndet med ca 50 % eller gav ett bestånd på 20 plantor per m2. I materialet finns inget tydligt samband mellan förfrukt, jordbearbetning, såmetod och antal sniglar. En tendens finns till att vissa gårdar och vissa fält, alltid fick starkare angrepp oavsett förfrukt. Under hösten 2014 räknades sniglar i 9 nyetablerade höstvete fält. I åtta av nio förekom sniglar. Slutsatsen är att skadorna av sniglar också kan vara avsevärda i h-vete.

Integrerad bekämpning och riskbedömning av åkersnigel i höstraps
Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skaraborg
Höstrapsarealen och snigelangreppen ökar
Arealen höstraps har de senare åren ökat något. Ett antal blöta höstar och fler etableringsmetoder där minimerad jordbearbetning tillämpas har i Sverige medfört allvarliga skador av åkersnigel i oljeväxter. Det saknas idag en bra och tillförlitlig prognosmetod för att kunna bedöma risken för angrepp av åkersnigel i oljeväxter. För att förebygga skador är det helt avgörande att hitta metoder för att upptäcka eventuella kommande angrepp tidigt och helst få en uppfattning om risken för angrepp före sådd av rapsen.
Fuktälskande gnagare
I begreppet åkersnigel ingår flera olika arter av släktet Deroceras. Sniglar är hermafroditer, befruktar sig själva, och det är en av förklaringarna till att snigelfrekvensen kan fluktuera så starkt år från år och snabbt öka då utvecklingsbetingelserna blir gynnsamma för djuren. De övervintrar som vuxna individer och äggläggning sker under hela vegetationsperioden. Vid gynnsamma förutsättningar med fuktigt väder och god tillgång på föda kan populationen byggas upp väldigt fort.
Åkersniglar trivs bäst i mullrika och något fuktiga jordar där de har lätt för att gräva. De trivs även bra på kokiga lerjordar där de lätt kan finna hålrum att krypa ner. Håligheterna ger sniglarna fuktighet och skydd mot uttorkning. De ger också möjligheter att komma åt frön och groddar.
Till sist betyder jordbearbetning en del för förekomsten av sniglar. Det är därför viktigt att minimera håligheter och eftersträva en torr och finfördelad såbädd, som försvårar sniglarnas förflyttning mellan deras skydd och grödan.
Åkersniglar skadar grödorna genom att äta frön eller groddplantor, förstöra stjälken eller genom att äta av bladen. Oljeväxter är mest känsliga för angrepp från uppkomst fram till dess att grödan har ett par örtblad. I höstsäd gör sniglarna störst skada om de angriper groende utsäde vilket leder till dålig uppkomst/glesa bestånd. Angrepp på bladen är sällan allvarliga i spannmål.
Den kemiska bekämpningen sker genom att granulat av Ferramol Snigel Effekt eller Sluxx (innehåller järn-III-fosfat) sprids ut på åkerytor som angrips av sniglar. Granulaten består av dels ett för snigeln attraherande ämne, dels en ätbar del som är uppblandad med en giftig substans..
Viktigt med koll på sniglarna i förfrukten
I Sverige saknas än så länge gränsvärden för sniglarna i förfrukten. Syftet med projektet var att försöka fastställa relevanta gränsvärden för vad som kan tolereras av snigelpopulation i förfrukten till höstrapsen. I projektet har det testats en prognosmodell där et placeras ut ett antal snigelfällor i fält och förekomsten av sniglar räknats i förfrukten till rapsen. Om fältet bekämpats med snigelgift har det i obehandlade rutor räknats antal skadade plantor och beståndet har då jämförts med den behandlade delen av fältet
Jämförelse behandlade och obehandlade fält
Under 2013 och 2014 graderades fält i Väster och Östergötland före sådd av höstrapsen. Obehandlade delar i fältet jämfördes med delar som var behandlade med medel mot sniglarna.
Avräkningarna pågick 7-10 dagar före sådd till det att rapsen hade 2 örtblad.
Vid förekomst av mer än 1 snigel per platta och dag under hela avräkningsperioden innebar det att beståndet blev 50 % jämfört med beståndet i behandlad del av fältet och att antal plantor hamnade på ca 20 per m2. Om de fält tas med där maxantal sniglar uppträdde i förfrukten före sådd ger en snigel per platta och dag även det ett bestånd på ca 50 %, men ett något sämre samband. Det är svårt att se någon tydlig trend i detta material på någon påverkan på snigelpopulationen av bearbetning eller förfrukt. Det verkar istället vara så att vissa gårdar/fält har mer sniglar än andra. Flera gårdar har under åren återkommit och de har alltid flera sniglar oberoende av förfrukt eller bearbetning.
Under hösten 2014 räknades sniglar i 9 nyetablerade höstvete fält. I åtta av nio förekom sniglar. Slutsatsen är att skadorna av sniglar också kan vara avsevärda i h-vete.
Slutsatser och erfarenheter från projektet
Räkna alltid sniglarna i förfrukten
 Lägg ut snigelfällor, 8-9 st jämt fördelade över fältet
 ”Ladda” fällan på kvällen och räkna av morgonen efter
En snigel per platta och avräkning visar att det finns risk för skador
Vid fuktig väderlek
 Bekämpa i samband med sådd
 Bredsprid bekämpningsmedlet på ytan efter sådd
Vid torr väderlek
 Fortsätt med avräkningarna efter sådd
 Bekämpa om tröskelvärdet på en snigel uppnås
Var extra noga vid grovt bruk och mycket skörderester
Förfrukten spelar roll men är inte avgörande. Vissa fält har alltid mer sniglar