Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Integrerad bekämpning av åkersnigel i oljeväxter

Status: Avslutat
Projektnummer: V1160041
Kategori: Forskningsprogram | Fältförsök & metodutveckling
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 18 december 2013
Huvudsökande: Ulf Axelson
Organisation: Hushållningssällskapet Skaraborg
E-postadress: ulf.axelson@hushallningssallskapet.se
Telefon: 0511-24800
Beviljade medel: 450 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Ett antal blöta höstar de senaste åren har i Sverige gett allvarliga skador av åkersnigel i oljeväxter. Då insatserna
vid oljeväxtodling är höga tar många lantbrukare ingen risk utan sprider ut bekämpningsmedel i förebyggande syfte.
Detta medför en extra kostnad för lantbrukaren och är negativt för miljön. För att förebygga angrepp är det helt avgörande
att hitta fält med hög risk.
Slutsatser av projektet är:
•För att bedöma bekämpningsbehovet är det nödvändigt att räkna sniglarna i förfrukten
•Fällor skall placeras ut 7-10 dagar före skörd/bearbetning med 2-3 avräkningar i förfrukten
•Är snigelpopulationen stor är det bättre att avstå från att så höstraps
•Det är inte förfrukten som avgör snigelbeståndet, finns det sniglar i fältet är förfrukten mindre betydelsefull
•Fällorna måste flyttas efter varje avläsning
•De engelska tröskelvärden på fyra sniglar per dygn och fälla före sådd och en snigel i den etablerade rapsen verkar
vara för höga för svenska förhållanden

Populärvetenskaplig sammanfattning
Integrerad bekämpning av åkersnigel i höstoljeväxter , SLF projekt V1160041
Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skaraborg

Engelsk modell testad
Det saknas i dagsläget bra och tillförlitliga prognosmetoder för att bedöma risken för angrepp av åkersnigel vid etablering
av höstoljeväxter. Eftersom insatserna vid etableringen är relativt höga och samtidigt måste ske under en begränsad
tidsperiod är det viktigt att arbeta med frågan. Erfarenheter från västra Sverige de senaste årens blöta höstar är att det
kanske till och med kan vara bättre att avstå från sådd vid höga nivåer av sniglar. Men då gäller det att veta om man har
höga nivåer eller inte.
I England har det utvecklats en modell för att göra en prognos på risken för angrepp av åkersnigeln efter sådd.
Under åren 2010, 2011 och 2012 har modellen testats i Sverige.

Fuktälskande slemproducent
Snigeln övervintrar som vuxen individ och kan befrukta sig själv. Om bara förutsättningarna är de rätta kan sniglarna
snabbt öka i antal.
Det viktigaste för sniglarna är att det är rätt fuktighet i jorden och även rätt temperatur. Sniglarna trivs bäst i lite
kokig jord där det finns hålrum att krypa ned i eller i mullrik fuktig jord där det går lätt att gräva. För att sniglarna ska
kunna röra sig måste de lägga ut en slemhinna som de producerar själva. Det är det som ser ut som ett ”spår” efter
snigeln. För att producera detta slem går det åt mycket vatten och är luftfuktigheten under 99 % relativ luftfuktighet (RH)
så förlorar snigeln kroppsvikt. Snigeln är också mer känslig för höga än låga temperaturer. Därför kan en torr och varm vår
och sommar begränsa antalet sniglar kraftigt.

Äter rubbet
Snigeln skadar grödan genom att äta upp frön eller groddplantor, förstöra stjälken eller äta upp bladen. Ofta kommer
angreppen i åkerkanter eller i större fläckar på fälten. Förutom att vi haft ett antal blöta höstar så har vi mycket ny teknik
och nya maskinsystem som ger mycket växtrester i ytan och lämnar en kokig struktur. Får man sedan en regnig period vid
sådd kan populationen explodera.

Räkna i förfrukten
Det finns försök och erfarenhet sedan tidigare som visar att en fin såbädd, lite skörderester i ytan och packning i ytan
försvårar för snigeln. Visserligen gynnar växtrester sniglarna, håller fukten bättre och ger skydd, men det verkar också
som om förfrukten spelar mindre roll för om det finns sniglar i fältet. Slutsatsen är alltså att vi måste veta innan vi sår om
det finns sniglar. Det är en mycket viktig punkt för att kunna kontrollera angreppen.
I den engelska prognosmodellen ingår just detta moment. Modellen bygger på att man placerar ut 9 st fällor i form av
ett ”M” på fältet. Fällorna med ett lockbete läggs ut i förfrukten ca 10 dagar före tröskning/bearbetning .
Helst gör man 3 avräkningar före skörd/bearbetning av förfrukten. Avräkningarna görs varannan dag och helst på
morgonen efter att fällan försetts med lockbete eller snigelmedel. En enkel snigelfälla tillverkar man själv enklast genom
att lägga ut en skiva av en träfiberplatta, ca 30 x 30 cm, på marken. Efter varje avräkning flyttas fällan ca 2 meter.
I England är tröskelvärdet för ”snigelvarning” 4 sniglar per skiva och dygn i förfrukten och därefter 1 snigel per skiva och
dygn i såbädden eller i den nysådda rapsen

Förfrukt inte avgörande
Även om sniglarna gynnas av en gröda som kan behålla fukt och ge skydd , som en slåttervall, är det inte helt avgörande
vad det är för gröda för snigelpopulationen. Hösten år 2010 fanns den högsta populationen i ett rapsfält där förfrukten var
höstvete med relativt kort gröda. På samma gård fanns ett fält med vall som förfrukt. I fältet med vall som förfrukt var det
vid första avläsningstillfället knappt 7 sniglar per dag och i fältet med höstvete som förfrukt 61 sniglar per dag.
Under projektet har vi också lärt oss att fällan måste flyttas efter varje avläsning. Även om inte snigeln är så snabb så
verkar det som om området närmas fällan dräneras på sniglar.

Osäkert värde i höstraps
Det har alltså inte alltid stämt överens att vi har funnit höga nivåer i förfrukten och sedan höga i den sådda rapsen. Från
England finns det erfarenheter som visar att det kan vara svårt att få rätt värde i den sådda rapsen. Det kan bero på att
efter kultivering avtar ytaktiviteten, fällorna värms upp snabbare eftersom det inte finns någon gröda som skuggar vilket
gör att sniglarna lämnar fällan snabbare och det är också svårare att placera fällan på fuktig jord.
Slutsatsen är återigen att vi måste räkna sniglarna i förfrukten. Om det är möjligt så undvik att etablera höstraps i
fält där förfrukten har oroväckande höga nivåer av sniglar.

Slutsatser
• För att bedöma bekämpningsbehovet är det nödvändigt att räkna sniglarna i förfrukten
• Fällor skall placeras ut 7-10 dagar före skörd/bearbetning med 2-3 avräkningar i förfrukten
• Är snigelpopulationen stor är det bättre att avstå från att så höstraps
• Det är inte förfrukten som avgör snigelbeståndet, finns det sniglar i fältet är förfrukten mindre betydelsefull
• Fällorna måste flyttas efter varje avläsning
• De engelska tröskelvärden på fyra sniglar per dygn och fälla före sådd och en snigel i den etablerade rapsen verkar
vara för höga för svenska förhållanden

 

Antal träffar i projektbanken: 1612

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård
Växtodling

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress