Integrerad bekämpning av spansk skogssnigel i slåttervall: Riskbedömning och metoder för att förebygga skador

Sammanfattning av slutrapport
Spansk skogssnigel, populärt mest känd som ”mördarsnigeln”, hade fram tills sommaren 2007 inte medfört några kända problem i jordbruket. Då kom rapporter om problem i vallar med stora mängder sniglar och inblandning i skördat ensilage. Syftet med projektet var att visa på om det är möjligt att minska inblandning av sniglar i grönmassan genom att anpassa skördetekniken. Studien visade att man kan minska iblandning av sniglar av olika arter i ensilaget vid pressning om vallen ligger en dag istället för tre dagar i sträng. Bredspridning av strängen vid slåtter kan minska snigelinblandningen ytterligare jämfört med strängläggning direkt vid slåtter. Tre försök kunde genomföras i projektet. För att säkerställa effekter av skördeteknik på snigelinblandning vid skörd av ensilage behöver fler försök genomföras.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Integrerad bekämpning av spansk skogssnigel i slåttervall - skördeteknik för att förebygga skador

Maria Stenberg1, Eva Mellqvist1, Jan Jansson2, Erik Ekre3, Ted von Proschwitz4 och Janne Hagnell5

1Hushållningssällskapet Skaraborg, 2Rådgivarna/Hushållningssällskapet Sjuhärad, 3Hushållningssällskapet Halland/Växa, 4Göteborgs Naturhistoriska Museum, 5Nolimax HB.

Syfte med studien

Spansk skogssnigel, populärt mest känd som ”mördarsnigeln”, hade fram tills sommaren 2007 inte medfört några kända problem i jordbruket. Då kom rapporter om problem i vallar med stora mängder sniglar och inblandning i skördat ensilage. Syftet med projektet var att visa på om det är möjligt att minska inblandning av sniglar, både spansk skogssnigel men även andra arter, i grönmassan genom att anpassa skördetekniken. Ju kortare tid som det avslagna materialet ligger på marken desto mindre borde risken vara för sniglar ska förorena ensilaget. Bredspridning av strängen vid slåtter samt luftning av sträng under förtorkningstiden är metoder som också skulle kunna minska inblandning av snigel då förhållanden som gynnar sniglarnas aktivitet påverkas av dessa metoder. Försöken utfördes hos lantbrukare med stor förekomst av spansk skogssnigel.

Resultat

Försöket 2009 visade en tendens till att det fanns fler åkersniglar under strängar som legat tre dagar jämfört med de strängar som legat två eller en dag. Om förekomsten varit större kan man tänka sig att ett större antal sniglar skulle ha återfunnits inuti strängarna som legat flera dagar.

Förekomsten av sniglar var betydligt större 2010 jämfört med 2009. Detta år gick det att hitta sniglar även i strängarna vilket inte var fallet det första året. Resultaten från avräkningarna visade på att det fanns färre sniglar i strängen efter förtorkning en dag i tunn sträng (led A) än två dagar i tunn sträng (led B) samt minst sniglar i strängen där förtorkning utförts som bredspridd grönmassa (led E). Flest sniglar hittades på marken under strängen i led C, förtorkning i tre dagar, där antalet sniglar var fler än i alla övriga led förutom led D.

Även 2012 visade avräkningarna på tydliga skillnader mellan leden i antal sniglar under och i strängarna. Tyvärr skedde studien detta år under blöta förhållanden. Det var därmed inte någon större förtorkningseffekt under tiden på sträng vilket kan ses av ts-halterna i grönmassan vid pressning. Minst antal sniglar på marken under strängarna hittades i leden med kortast tid för vallen i sträng. I led D och led E, strängluftning respektive bredspridning, var antalet av antalet sniglar i strängen mindre jämfört med övriga led och då även jämfört led A, enkelsträng med en dags förtorkning.

I medel var det signifikant fler sniglar av alla arter under strängarna i ledet med längst tid i sträng (led C med tre dagar) jämfört med övriga led. Leden med kortast tid i sträng, en dag (led A och E), hade färre sniglar under strängarna än led C och D. I strängarna hittades minst antal sniglar i ledet där vallen bredspridits och sedan strängats vid pressning och färre sniglar där strängen legat en dag jämför med tre dagar.

Metod

Inom projektet genomfördes tre fältförsök 2009-2012. Ursprungligen planerades sex försök men låg snigelförekomst flera av åren och svårt att hitta lämpliga försöksplatser medförde att det istället genomfördes tre försök. Två av försöken genomfördes 2009 och 2010 utanför Horred och ett 2012 i trakten av Lysekil. Fältförsöket 2009 genomfördes med finansiering från Jordbruksverket. Projektet avslutades 2012. Försöken genomfördes med jämförelse av fem olika tekniker för behandling av grönmassan i samband med skörd för att se hur de påverkade snigelförekomsten i och under strängarna:

A. Normal slåtter - tunn sträng, förtorkning 1 dag
B. Normal slåtter - tunn sträng, förtorkning 2 dagar
C. Slåtter med sammanslagning av sträng, förtorkning 3 dagar
D. Slåtter med sammanslagning av sträng, strängluftning, förtorkning 2 dagar
E. Bredspridning vid slåtter, förtorkning 1 dag, räfsning - strängning

Försöken graderades och provtogs vid start och sedan rutvis i och under strängarna inför balpressning efter respektive behandling av grönmassan efter slåtter. Förutom förekomst av spansk skogsnigel räknades och vägdes även andra förekommande arter: åkersnigel (Deroceras reticulatum), svart skogssnigel (Arion ater) och pantersnigel (Limax maximus).

Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier

Studien visade att om man har förekomst av sniglar i vallarna, och vill ha så liten iblandning av sniglar som möjligt i ensilaget vid pressning, bör man låta vallen ligga så kort tid som möjligt i sträng, i projektet jämfördes en dag istället för tre dagar. Bredspridning av strängen vid slåtter och förtorkning under en dag innan strängning före pressning kan minska snigelförekomsten ytterligare jämfört med strängläggning direkt vid slåtter. Avräkningarna av sniglar det tredje försöksåret visade också på en tendens till färre sniglar i strängarna efter luftning av sammanslagna strängar. Tyvärr kunde vi endast genomföra tre försök av de sex som planerades och de tre försöken genomfördes dessutom under väldigt olika förutsättningar och förhållanden. För att säkerställa effekter av skördeteknik på snigelinblandning vid skörd av ensilage behöver fler försök genomföras.