Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Integrerad bekämpning av spansk skogssnigel i slåttervall: Riskbedömning och metoder för att förebygga skador

Status: Avslutat
Projektnummer: H0841016
Kategori: Research program | Pasture and forage crops
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 4 november 2012
Huvudsökande: Maria Stenberg
Organisation: Hushållningssällskapet Skaraborg
E-postadress: maria.stenberg@hushallningssallskapet.se
Telefon: 0511-24819
Beviljade medel: 500 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Spansk skogssnigel, populärt mest känd som ”mördarsnigeln”, hade fram tills sommaren 2007 inte medfört några kända problem i jordbruket. Då kom rapporter om problem i vallar med stora mängder sniglar och inblandning i skördat ensilage. Syftet med projektet var att visa på om det är möjligt att minska inblandning av sniglar i grönmassan genom att anpassa skördetekniken. Studien visade att man kan minska iblandning av sniglar av olika arter i ensilaget vid pressning om vallen ligger en dag istället för tre dagar i sträng. Bredspridning av strängen vid slåtter kan minska snigelinblandningen ytterligare jämfört med strängläggning direkt vid slåtter. Tre försök kunde genomföras i projektet. För att säkerställa effekter av skördeteknik på snigelinblandning vid skörd av ensilage behöver fler försök genomföras.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Integrerad bekämpning av spansk skogssnigel i slåttervall - skördeteknik för att förebygga skador

Maria Stenberg1, Eva Mellqvist1, Jan Jansson2, Erik Ekre3, Ted von Proschwitz4 och Janne Hagnell5

1Hushållningssällskapet Skaraborg, 2Rådgivarna/Hushållningssällskapet Sjuhärad, 3Hushållningssällskapet Halland/Växa, 4Göteborgs Naturhistoriska Museum, 5Nolimax HB.

Syfte med studien

Spansk skogssnigel, populärt mest känd som ”mördarsnigeln”, hade fram tills sommaren 2007 inte medfört några kända problem i jordbruket. Då kom rapporter om problem i vallar med stora mängder sniglar och inblandning i skördat ensilage. Syftet med projektet var att visa på om det är möjligt att minska inblandning av sniglar, både spansk skogssnigel men även andra arter, i grönmassan genom att anpassa skördetekniken. Ju kortare tid som det avslagna materialet ligger på marken desto mindre borde risken vara för sniglar ska förorena ensilaget. Bredspridning av strängen vid slåtter samt luftning av sträng under förtorkningstiden är metoder som också skulle kunna minska inblandning av snigel då förhållanden som gynnar sniglarnas aktivitet påverkas av dessa metoder. Försöken utfördes hos lantbrukare med stor förekomst av spansk skogssnigel.

Resultat

Försöket 2009 visade en tendens till att det fanns fler åkersniglar under strängar som legat tre dagar jämfört med de strängar som legat två eller en dag. Om förekomsten varit större kan man tänka sig att ett större antal sniglar skulle ha återfunnits inuti strängarna som legat flera dagar.

Förekomsten av sniglar var betydligt större 2010 jämfört med 2009. Detta år gick det att hitta sniglar även i strängarna vilket inte var fallet det första året. Resultaten från avräkningarna visade på att det fanns färre sniglar i strängen efter förtorkning en dag i tunn sträng (led A) än två dagar i tunn sträng (led B) samt minst sniglar i strängen där förtorkning utförts som bredspridd grönmassa (led E). Flest sniglar hittades på marken under strängen i led C, förtorkning i tre dagar, där antalet sniglar var fler än i alla övriga led förutom led D.

Även 2012 visade avräkningarna på tydliga skillnader mellan leden i antal sniglar under och i strängarna. Tyvärr skedde studien detta år under blöta förhållanden. Det var därmed inte någon större förtorkningseffekt under tiden på sträng vilket kan ses av ts-halterna i grönmassan vid pressning. Minst antal sniglar på marken under strängarna hittades i leden med kortast tid för vallen i sträng. I led D och led E, strängluftning respektive bredspridning, var antalet av antalet sniglar i strängen mindre jämfört med övriga led och då även jämfört led A, enkelsträng med en dags förtorkning.

I medel var det signifikant fler sniglar av alla arter under strängarna i ledet med längst tid i sträng (led C med tre dagar) jämfört med övriga led. Leden med kortast tid i sträng, en dag (led A och E), hade färre sniglar under strängarna än led C och D. I strängarna hittades minst antal sniglar i ledet där vallen bredspridits och sedan strängats vid pressning och färre sniglar där strängen legat en dag jämför med tre dagar.

Metod

Inom projektet genomfördes tre fältförsök 2009-2012. Ursprungligen planerades sex försök men låg snigelförekomst flera av åren och svårt att hitta lämpliga försöksplatser medförde att det istället genomfördes tre försök. Två av försöken genomfördes 2009 och 2010 utanför Horred och ett 2012 i trakten av Lysekil. Fältförsöket 2009 genomfördes med finansiering från Jordbruksverket. Projektet avslutades 2012. Försöken genomfördes med jämförelse av fem olika tekniker för behandling av grönmassan i samband med skörd för att se hur de påverkade snigelförekomsten i och under strängarna:

A. Normal slåtter - tunn sträng, förtorkning 1 dag
B. Normal slåtter - tunn sträng, förtorkning 2 dagar
C. Slåtter med sammanslagning av sträng, förtorkning 3 dagar
D. Slåtter med sammanslagning av sträng, strängluftning, förtorkning 2 dagar
E. Bredspridning vid slåtter, förtorkning 1 dag, räfsning - strängning

Försöken graderades och provtogs vid start och sedan rutvis i och under strängarna inför balpressning efter respektive behandling av grönmassan efter slåtter. Förutom förekomst av spansk skogsnigel räknades och vägdes även andra förekommande arter: åkersnigel (Deroceras reticulatum), svart skogssnigel (Arion ater) och pantersnigel (Limax maximus).

Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier

Studien visade att om man har förekomst av sniglar i vallarna, och vill ha så liten iblandning av sniglar som möjligt i ensilaget vid pressning, bör man låta vallen ligga så kort tid som möjligt i sträng, i projektet jämfördes en dag istället för tre dagar. Bredspridning av strängen vid slåtter och förtorkning under en dag innan strängning före pressning kan minska snigelförekomsten ytterligare jämfört med strängläggning direkt vid slåtter. Avräkningarna av sniglar det tredje försöksåret visade också på en tendens till färre sniglar i strängarna efter luftning av sammanslagna strängar. Tyvärr kunde vi endast genomföra tre försök av de sex som planerades och de tre försöken genomfördes dessutom under väldigt olika förutsättningar och förhållanden. För att säkerställa effekter av skördeteknik på snigelinblandning vid skörd av ensilage behöver fler försök genomföras.

 

Antal träffar i projektbanken: 1745

Mjölkproteiners betydelse för icke-koagulerande mjölk
Maria Glantz

Projektnummer: O-20-20-444 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Milk

The ability of milk to coagulate is crucial for cheese production. We have previously shown high occurrence of non-coagulating milk from Swedish Red Dairy cattle and identified milk proteins as potential markers for this undesirable trait. In this project we will increase the understanding of the …

Läs mer

Ryttarkänsla i praktiken - hur man undervisar ryttare
Anna Byström, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-20-47-567 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Instructing riders is a complex task because the riding teacher needs to pay attention to both the horse and the rider. This is particularly challenging in the riding school situation. The aim of this project is to investigate riding teachers’ instructions of aids and their timing. The study will …

Läs mer

Vallfoder för hästar ur ett utfodringsperspektiv
Cecilia Müller, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-21-47-656 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

This project aims to create a popular scientific review of the knowledge of using leys for horses, with focus on feeding, and based on existing research within the area. The target group is the horse industry in Sweden and the project comprise Nordic conditions. The project consists of three parts; …

Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 april 2023

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer

Vägen mot klimatneutral och miljösmart nöt-och lammproduktion- uppdaterade miljöavtryck och kvantifierade förbättringsåtgärder
Serina Ahlgren

Projektnummer: O-20-23-473 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 mars 2023

Meat

The carbon footprint for ruminants is high compared to other food products of animal origin but grazing animals such
as beef and lamb have other positive effects on the environment such as increased biodiversity and carbon
sequestration. Beef- and lamb producers need clear guidelines on how to …

Läs mer

Genomisk selektion för effektivare avel i nötköttsraserna
Susanne Eriksson

Projektnummer: O-18-20-175 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 mars 2023

Kött

The project aims to lay the foundation for genomic selection in Swedish beef cattle populations. Genomic selection has revolutionized animal breeding and much increased genetic progress in e.g. dairy cattle. Improved animal breeding increases production efficiency and genomic selection enables …

Läs mer

Karbohydrater i gres og grovfôr til hest - Den gode, den onde og den grusomme
Rasmus Bovbjerg Jensen, NMBU - Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-287 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 7 mars 2023

Grass for grazing or forage production contains variable amounts of carbohydrates, which often are described as the good (fiber), the bad (sugar) and the ugly (fructans) in relation to prevention, and development of diseases like insulin resistance and laminitis. There is a large variation in …

Läs mer

Target-N: Sentinel-2-baserad kväveoptimering i höstvete och maltkorn
Kristin Piikki

Projektnummer: O-18-20-162 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 mars 2023

Växtodling

The goal is models for translating satellite data from the time of supplementary fertilisation directly to nitrogen (N) recommendation maps. The crops are winter wheat (Triticum aestivum L.) and malting barley (Hordeum vulgare L.). A new multispectral camera for drones, with nine bands of the same …

Läs mer

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 mars 2023

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 februari 2023

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev