Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Integrerat växtskydd i jordgubbar: feromonbaserad övervakning och kontroll av jordgubbsvecklaren

Status: Avslutat
Projektnummer: R-18-25-004
Kategori: Strategic program | IPM / Horticulture
Ansökningsår: 2018
Datum för slutrapport: 30 augusti 2022
Huvudsökande: Glenn Svensson
Organisation: Lunds universitet
E-postadress: glenn.svensson@biol.lu.se
Telefon: 046-2220484
Medsökande: Lene Sigsgaard
Medsökande: Victoria Tönnberg
Beviljade medel: 2 132 092 SEK

Swedish strawberry production suffers from several severe insect pests. When usage of traditional insecticides is phased out and IPM implemented novel green methods for pest control are urgently needed. The strawberry tortricid, Acleris comariana, is a severe pest on strawberries. Its larvae feed on leaves and flower buds of the plant, causing deformed and thus low quality berries. Moths use pheromones for mate finding, and these compounds can be used for monitoring and control of pest populations. In this project we aim to (i) identify the sex pheromone of A. comariana, (ii) develop an efficient pheromone trap for detection of the species, and for estimating its flight phenology and population sizes, and (iii) apply mating disruption to control the pest. The results will serve as a basis for an IPM program, and training courses will be offered to the strawberry growers. The goal is to make traps/dispensers for monitoring/control of this moth commercially available in a near future.

I svensk jordgubbsodling finns flera svåra skadeinsekter och när traditionella bekämpningsmedel fasas ut och IPM implementeras krävs nya metoder för kontroll av dessa. Jordgubbsvecklaren, Acleris comariana, har blivit en viktig skadegörare i odlingen. Larverna äter av blad och blomknoppar och orsakar bl.a. deformerade bär. Fjärilar kommunicerar med feromoner och dessa ämnen kan utnyttjas för övervakning och direkt kontroll av skadegörare. I projektet avser vi att (i) identifiera sexualferomonet för vecklaren, (ii) utveckla en effektiv prognosfälla för detektion av arten i odlingar och analys av dess flygperioder och populationstätheter, samt (iii) försöka att direkt kontrollera arten i odlingar via parningsstörning. Resultaten kommer att fungera som bas för IPM program för skadegöraren i jordgubbsodlingen, och kurser kommer att anordnas för anställda inom näringen. Målet är att inom en snar framtid göra fällor/dispensrar för övervakning/kontroll av vecklaren kommersiellt tillgängliga.

Jordgubbsvecklaren är en svår skadegörare på jordgubbar i Skåne och Danmark. Larverna äter på blomknoppar och orsakar små och deformerade bär och inga tillgängliga växtskyddsmedel fungerar. Nattfjärilar signalerar med feromoner vid parning och sådana ämnen kan identifieras och utnyttjas för övervakning och kontroll. Artens feromon identifierades som (E)-11,13-tetradekadienal. Substansen var mycket attraktivt för hanar i fält. Fällor med feromon användes för att studera artens flygperioder och uppskatta tätheter i skånska och danska odlingar. Försök med parningsstörning utfördes där vi behandlade 1 ha per fält med feromon (14 g eller 1,4 g) och fångsten i dessa ytor minskade med >97% jämfört med fångsten i kontrollytor i samma fält. Tyvärr fann vi ingen skillnad i larvförekomst mellan behandlade och obehandlade ytor i nästa generation vilket vi tror beror på att parade honor kan flyga in i de obehandlade ytorna och lägga ägg. Hela fält måste behandlas med feromon för effektiv kontroll.

När traditionella växtskyddsmedel fasas ut inom jordbruket krävs nya metoder för effektiv och helst miljövänlig kontroll av skadegörare. Jordgubbsvecklaren är en liten fjäril som på senare tid blivit en svår skadegörare i jordgubbsodlingen i Skåne och Danmark. Vecklarens larver äter på blad och blomknoppar och orsakar små och deformerade bär som ratas av konsumenter. Inga tillgängliga växtskyddsmedel fungerar bra för kontroll. När en vecklarhona ska para sig signalerar hon med en doft - feromon – för att attrahera hanar. Sådana feromoner kan identifieras och utnyttjas för övervakning och direkt kontroll av skadegörare. Detta projekt syftade till att identifiera vecklarhonans feromon och utveckla en effektiv prognosfälla för detektion av arten i odlingar och analys av dess flygperioder och populationstätheter i olika fält. Vi ville också testa om det gick att använda feromonet för direkt kontroll av arten via s.k. parningsstörning. Tanken är att sprida betydligt högre doser av syntetiskt feromon i grödan jämfört med vad enskilda vecklarhonor avger och därmed försvåra hanars möjlighet att hitta lockande honor. Färre parningar resulterar i färre larver i nästa generation och därmed lägre nivå på skadorna.

För att identifiera feromonet så samlade vi in larver i fält som vi lät förpuppas i ett klimatrum och de framkläckta vuxna fjärilarna använde vi sedan för kemiska och elektrofysiologiska analyser. Vi studerade vilka ämnen i honans feromonproducerande körtel på bakkroppen som hanars antenner reagerar på och vi fann att endast ett ämne var aktivt och detta identifierades via kemiska analyser. Då vi testade ämnet i fällor i fält visade det sig vara mycket attraktivt för hanar och vi utförde ytterliga experiment för att utröna vilken dos som var optimal att använda i fällor framöver. Året efter använde vi fällor för att studera vecklarens flygperioder och för att uppskatta hur vanlig arten är i skånska och danska odlingar. Vi studerade även artens spridningsförmåga genom att placera fällor vid olika avstånd från en odling och fann att arten kan flyga flera hundra meter och därmed kan den lätt sprida sig till närliggande jordgubbsfält i intensivt odlade områden. Vi fann ingen statistisk relation mellan larvförekomst och fällfångst inom ett fält och fällans höjd över marken verkar inte spela någon roll för hur höga fångsterna blir.

Slutligen utvärderade vi möjligheten att använda parningsstörning mot vecklaren. I två experiment behandlade vi 1 ha per fält med antingen 14 g eller 1,4 g av feromonet och fällfångsten i dessa ytor reducerades med över 97% jämfört med fångsten i kontrollytor i samma fält. Så trots att vi använde mycket låga doser av feromonet var effekten på fällfångst mycket stark. Tyvärr fann vi ingen skillnad i larvförekomster mellan behandlade och obehandlade ytor i nästa generation. Avsaknaden av skillnad i antal larver i behandlade och obehandlade ytor tror vi beror på att de behandlade ytorna var relativt små och endast utgjorde ca 10% av det totala fältet.

Vecklarens feromon är mycket dyrt att köpa och med begränsad projektbudget kunde vi endast behandla 1 ha per fält. Eftersom vecklarhonor inte kan detektera sitt eget feromon påverkas de inte av de höga doserna och kan para sig i resterande delen av fältet och sedan flyga in i den behandlade ytan och lägga ägg där. Våra resultat indikerar att parningsstörning kan vara en effektiv kontrollmetod för jordgubbsvecklaren, men ytterligare experiment behöver utföras för att optimera metoden. I framtiden behöver hela fält feromonbehandlas för att metoden ska fungera effektivt. Även närliggande fält behöver behandlas för att undvika att parade honor flyger in från dessa och lägger ägg. Dessutom behöver dispensersystemet optimeras så att det lätt och tidseffektivt går att sprida feromonet bakom en traktor i jordgubbsfälten. Slutligen måste kostnaden för feromonet reduceras en hel del för att metoden ska bli konkurrenskraftig.

 

Antal träffar i projektbanken: 1722

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Carl Brunius

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Nya hortikulturella substrat från den fasta fraktionen av biogas produktion
Håkan Asp, Sveriges lantbruks universitet

Projektnummer: R-18-25-143 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Fältförutsättningar för lyckad löklagring med minskat svinn
Lars Mogren, SLU

Projektnummer: R-18-25-146 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Consumers appreciate onions in all kinds of cooking. Onions can be grown in Sweden with good results. Onions can be stored for a long period. There is a potential to increase the self-sufficiency in onions. To achieve this, a better knowledge of long-term-storage potential indicator factors that …

Läs mer

Är de för små för att rida? En studie av ridskolornas aktiviteter för förskolebarn från säkerhets- och hästvälfärdsperspektiv
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-18-47-383 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

A few years ago, media reported on a 7 year-old girl who was killed during a riding lesson. The accident evokes questions about children, horses and safety. Children are small and horses big, and the horse is a herd and prey animal whose behaviour is partly controlled by instincts. Today, many …

Läs mer

Finns 'Hopparknä' hos häst?- en studie av patellardesmopati som orsak till knähälta hos sporthästar
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-393 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Soft tissues around the kneecap (patella) as a cause of equine lameness is an area yet to be scientifically investigated but that is often clinically treated with “alternative” methods without an established diagnosis. In human medicine, patellar tendinosis is a common verified diagnosis. …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Marmorerad, mör och miljövänlig - jakten på det perfekta nötköttet
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-20-62-327 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

More and more consumers desire a tasty meat where production have considered the environmental impact and animal welfare. The purpose of this interdisciplinary project is to determine how to produce such a product while still make the production profitable, climate efficient and otherwise …

Läs mer

Mer vall på slätten för klimateffektiv produktion
Håkan Schroeder, SLU

Projektnummer: R-20-62-324 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Agriculture in plain-lands is often specialized in crop production, with no on-farm use of ley as animal fodder, and crop rotations that often includes only annual crops (e.g. oilseed rape, cereals and sugar beets). At the same time, integrating ley in arable cropping systems generates several …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev