Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Integrerat växtskydd i jordgubbar: feromonbaserad övervakning och kontroll av jordgubbsvecklaren

Status: Avslutat
Projektnummer: R-18-25-004
Kategori: Strategic program | IPM / Horticulture
Ansökningsår: 2018
Datum för slutrapport: 30 augusti 2022
Huvudsökande: Glenn Svensson
Organisation: Lunds universitet
E-postadress: glenn.svensson@biol.lu.se
Telefon: 046-2220484
Medsökande: Lene Sigsgaard
Medsökande: Victoria Tönnberg
Beviljade medel: 2 132 092 SEK

Swedish strawberry production suffers from several severe insect pests. When usage of traditional insecticides is phased out and IPM implemented novel green methods for pest control are urgently needed. The strawberry tortricid, Acleris comariana, is a severe pest on strawberries. Its larvae feed on leaves and flower buds of the plant, causing deformed and thus low quality berries. Moths use pheromones for mate finding, and these compounds can be used for monitoring and control of pest populations. In this project we aim to (i) identify the sex pheromone of A. comariana, (ii) develop an efficient pheromone trap for detection of the species, and for estimating its flight phenology and population sizes, and (iii) apply mating disruption to control the pest. The results will serve as a basis for an IPM program, and training courses will be offered to the strawberry growers. The goal is to make traps/dispensers for monitoring/control of this moth commercially available in a near future.

I svensk jordgubbsodling finns flera svåra skadeinsekter och när traditionella bekämpningsmedel fasas ut och IPM implementeras krävs nya metoder för kontroll av dessa. Jordgubbsvecklaren, Acleris comariana, har blivit en viktig skadegörare i odlingen. Larverna äter av blad och blomknoppar och orsakar bl.a. deformerade bär. Fjärilar kommunicerar med feromoner och dessa ämnen kan utnyttjas för övervakning och direkt kontroll av skadegörare. I projektet avser vi att (i) identifiera sexualferomonet för vecklaren, (ii) utveckla en effektiv prognosfälla för detektion av arten i odlingar och analys av dess flygperioder och populationstätheter, samt (iii) försöka att direkt kontrollera arten i odlingar via parningsstörning. Resultaten kommer att fungera som bas för IPM program för skadegöraren i jordgubbsodlingen, och kurser kommer att anordnas för anställda inom näringen. Målet är att inom en snar framtid göra fällor/dispensrar för övervakning/kontroll av vecklaren kommersiellt tillgängliga.

Jordgubbsvecklaren är en svår skadegörare på jordgubbar i Skåne och Danmark. Larverna äter på blomknoppar och orsakar små och deformerade bär och inga tillgängliga växtskyddsmedel fungerar. Nattfjärilar signalerar med feromoner vid parning och sådana ämnen kan identifieras och utnyttjas för övervakning och kontroll. Artens feromon identifierades som (E)-11,13-tetradekadienal. Substansen var mycket attraktivt för hanar i fält. Fällor med feromon användes för att studera artens flygperioder och uppskatta tätheter i skånska och danska odlingar. Försök med parningsstörning utfördes där vi behandlade 1 ha per fält med feromon (14 g eller 1,4 g) och fångsten i dessa ytor minskade med >97% jämfört med fångsten i kontrollytor i samma fält. Tyvärr fann vi ingen skillnad i larvförekomst mellan behandlade och obehandlade ytor i nästa generation vilket vi tror beror på att parade honor kan flyga in i de obehandlade ytorna och lägga ägg. Hela fält måste behandlas med feromon för effektiv kontroll.

När traditionella växtskyddsmedel fasas ut inom jordbruket krävs nya metoder för effektiv och helst miljövänlig kontroll av skadegörare. Jordgubbsvecklaren är en liten fjäril som på senare tid blivit en svår skadegörare i jordgubbsodlingen i Skåne och Danmark. Vecklarens larver äter på blad och blomknoppar och orsakar små och deformerade bär som ratas av konsumenter. Inga tillgängliga växtskyddsmedel fungerar bra för kontroll. När en vecklarhona ska para sig signalerar hon med en doft - feromon – för att attrahera hanar. Sådana feromoner kan identifieras och utnyttjas för övervakning och direkt kontroll av skadegörare. Detta projekt syftade till att identifiera vecklarhonans feromon och utveckla en effektiv prognosfälla för detektion av arten i odlingar och analys av dess flygperioder och populationstätheter i olika fält. Vi ville också testa om det gick att använda feromonet för direkt kontroll av arten via s.k. parningsstörning. Tanken är att sprida betydligt högre doser av syntetiskt feromon i grödan jämfört med vad enskilda vecklarhonor avger och därmed försvåra hanars möjlighet att hitta lockande honor. Färre parningar resulterar i färre larver i nästa generation och därmed lägre nivå på skadorna.

För att identifiera feromonet så samlade vi in larver i fält som vi lät förpuppas i ett klimatrum och de framkläckta vuxna fjärilarna använde vi sedan för kemiska och elektrofysiologiska analyser. Vi studerade vilka ämnen i honans feromonproducerande körtel på bakkroppen som hanars antenner reagerar på och vi fann att endast ett ämne var aktivt och detta identifierades via kemiska analyser. Då vi testade ämnet i fällor i fält visade det sig vara mycket attraktivt för hanar och vi utförde ytterliga experiment för att utröna vilken dos som var optimal att använda i fällor framöver. Året efter använde vi fällor för att studera vecklarens flygperioder och för att uppskatta hur vanlig arten är i skånska och danska odlingar. Vi studerade även artens spridningsförmåga genom att placera fällor vid olika avstånd från en odling och fann att arten kan flyga flera hundra meter och därmed kan den lätt sprida sig till närliggande jordgubbsfält i intensivt odlade områden. Vi fann ingen statistisk relation mellan larvförekomst och fällfångst inom ett fält och fällans höjd över marken verkar inte spela någon roll för hur höga fångsterna blir.

Slutligen utvärderade vi möjligheten att använda parningsstörning mot vecklaren. I två experiment behandlade vi 1 ha per fält med antingen 14 g eller 1,4 g av feromonet och fällfångsten i dessa ytor reducerades med över 97% jämfört med fångsten i kontrollytor i samma fält. Så trots att vi använde mycket låga doser av feromonet var effekten på fällfångst mycket stark. Tyvärr fann vi ingen skillnad i larvförekomster mellan behandlade och obehandlade ytor i nästa generation. Avsaknaden av skillnad i antal larver i behandlade och obehandlade ytor tror vi beror på att de behandlade ytorna var relativt små och endast utgjorde ca 10% av det totala fältet.

Vecklarens feromon är mycket dyrt att köpa och med begränsad projektbudget kunde vi endast behandla 1 ha per fält. Eftersom vecklarhonor inte kan detektera sitt eget feromon påverkas de inte av de höga doserna och kan para sig i resterande delen av fältet och sedan flyga in i den behandlade ytan och lägga ägg där. Våra resultat indikerar att parningsstörning kan vara en effektiv kontrollmetod för jordgubbsvecklaren, men ytterligare experiment behöver utföras för att optimera metoden. I framtiden behöver hela fält feromonbehandlas för att metoden ska fungera effektivt. Även närliggande fält behöver behandlas för att undvika att parade honor flyger in från dessa och lägger ägg. Dessutom behöver dispensersystemet optimeras så att det lätt och tidseffektivt går att sprida feromonet bakom en traktor i jordgubbsfälten. Slutligen måste kostnaden för feromonet reduceras en hel del för att metoden ska bli konkurrenskraftig.

 

Antal träffar i projektbanken: 1722

På samma våglängd - LED-ljusets effekt på aktivitet och produktion hos mjölkkor
Sigrid Agenäs

Projektnummer: O-17-20-970 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to study effects of LED-light on milk production and activity in dairy cows. The main hypotheses are that LED light allows maintained cow activity and milk production with less energy used for illumination, and that LED-light makes it possible to apply a dark period during …

Läs mer

Integrerat växtskydd i jordgubbar: feromonbaserad övervakning och kontroll av jordgubbsvecklaren
Glenn Svensson, Lunds universitet

Projektnummer: R-18-25-004 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2022

Swedish strawberry production suffers from several severe insect pests. When usage of traditional insecticides is phased out and IPM implemented novel green methods for pest control are urgently needed. The strawberry tortricid, Acleris comariana, is a severe pest on strawberries. Its larvae feed …

Läs mer

Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion - Lantbruksföretagarnas perspektiv
Peter Lundqvist

Projektnummer: O-18-21-139 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 augusti 2022

Kött
Matfågel
Mjölk

Farmers with animal production can experience different types of criticisms directed against their activities from consumers, the media and inspecting government agencies. On another level, criminal acts are directed against the farm's activities and people on the farm, The main goal is to …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 augusti 2022

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Hestesektoren i Norge og Sverige: Betydning for miljø, økonomi og lokalsamfunnet
Bjørn Egil Flø, Norsk institutt for bioøkonomi

Projektnummer: H-18-47-403 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

This project will study the social, cultural and economic impact of the equine sector on local development. Furthermore, ti will study the land and resource use of the equine sector and how it co-exist and collaborate with other sector and other land use locally. The starting point for social and …

Läs mer

Växtskydd mot sniglar och rapsjordloppor vid etablering av höstraps
Ola Lundin

Projektnummer: O-18-20-165 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2022

Växtodling

Insufficient crop protection is an increasingly limiting factor for crop production. Damage by slugs and cabbage stem flea beetles in winter oilseed rape are timely examples of increasing crop protection problems in Sweden. We will test whether companion cropping winter oilseed rape with frost …

Läs mer

Åtgärder för att minska andelen kycklingar med Campylobacter i Sverige
Ingrid Hansson

Projektnummer: O-18-20-158 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2022

Matfågel
Kött

The purpose of this project is to identify the transmission routes for Campylobacter to broiler flocks and recommend actions at farm level to reduce the number of chickens with Campylobacter. Furthermore, to analyse routines at slaughter including cleaning of slaughterhouses and transport crates to …

Läs mer

Analys av rotgallnematod i jord med ny DNA-metod
Zahra Omer, HS Konsult AB

Projektnummer: R-18-25-022 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2022

The root-knot nematode, Meloidogyne hapla, is an increasing problem in carrot cultivation in Sweden and Europe. Soil analysis is extremely important to plan sustainable crop rotations, reduce nematode multiplication in soil and eventually minimize yield loss. Traditional soil analyses are time …

Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev