Integrerat växtskydd i jordgubbar

Sammanfattning av slutrapport
Projektets syfte var att utvärdera strategier för integrerat växtskydd i produktion av jordgubbar med vikt på förekomst av skadegörare och aktuellt klimat, 2011-2013. Tidpunkt för bekämpning mot jordgubbvivel med en icke-pyretroid, Calypso, samt effekter på trips av fysikaliskt verkande produkter har undersökts. Resultatet visar att en tidig behandling med Calypso, och om det är mycket vivlar, även en upprepad behandling i slutet av blomningen, ger den bästa kontrollen med färre avbitna blomknoppar och högst avkastning. Förekomst av vivlar i doftfällor och/eller i fältet under tidig blomning är viktigast för beslut om bekämpning. Effekterna på trips har i försöket varit relativt begränsade även vid behandling med dubbel dos av fysikaliskt verkande medel. Kontroll av blommorna ger en första indikation på om det förekommer inflygning av vuxna trips men det är på karten skadan sker. Det vore önskvärt med en kartläggning av vilka tripsarter som förekommer på mognande kart.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Integrerat växtskydd i jordgubbar, 2011-2013
Proj.nr H1056116
Birgitta Svensson, Institutionen för Biosystem och teknologi, SLU, Alnarp

Syfte och mål
Syftet med projektet är att utvärdera strategier för integrerat växtskydd i produktion av jordgubbar med tydlig vikt på förekomst av skadegörare och aktuellt klimat. Mål är att:
• Utvärdera tröskelvärden och bekämpningsbehov av jordgubbsvivel och trips relevanta för integrerat växtskydd i produktion av jordgubbar
• Ta reda på effekt och skaderisker med fysikaliskt verkande produkter mot mjukhudade insekter i jordgubbar
• Utvärdera användning av prognoser för kontroll av gråmögel i jordgubbar

Bakgrund
Utveckling och införande av integrerat växtskydd i jordgubbar är en angelägen fråga för den svenska produktionen då EU direktivet (2009/128/EG) angående hållbar användning av bekämpningsmedel innebär att integrerat växtskydd ska tillämpas från och med 2014. De krav som ställs på odlaren innebär behov av mer och tillgänglig kunskap om en behovsanpassad bekämpning där tröskelvärden, prognoser och alternativa bekämpningsåtgärder utgör väsentliga delar. Några av de viktigaste skadegörarna i modern jordgubbsproduktion och som kräver upprepade insatser av kemisk bekämpning är jordgubbsvivel, Anthonomus rubi, trips av flera arter samt gråmögel, Botrytis cinerea. Dessa skadegörare kan orsaka mycket stora skördebortfall och ekonomiska förluster vid uteblivna kontrollåtgärder.

Metod
Projektet har genomförts som ett fältförsök vid SLU, Rånna försöksstation, Skövde, 2011-2013. Jordgubbssorten Sonata planterades i maj 2011. Två parallella försök har utförts.
1. Behandlingar mot jordgubbsvivel med Calypso, vid olika tidpunkt, anpassat till förekomst av vivlar i fältet.
2. Behandlingar mot trips med fysikaliskt verkande produkter, Zence och Eradicoat i normal och dubbel dos samt Bioglans och Calypso. De fysikaliskt verkande produkterna har sprutats en gång i veckan under blomningen och Calypso en gång i början av blomningen 2012 och 2013 samt en gång i slutet av blomningen 2013.
3. Behandlingar mot gråmögel har utförts i båda försöken efter prognosmodellen BOTEM.
4. Fällor. Doftfällor för jordgubbsvivel var utplacerade i fält både 2012 och 2013. Klisterskivor, blå, gula och vita var uppsatta för trips 2012 och 2013.

Resultat
Övervintring 2011-2012 var god och samtliga plantor var i bra växt under säsongen 2012. Under vintern 2012-2013 var utfallet större och plantorna tog en del skada av den långa och kalla vintern vilket också resulterade i en skördereduktion 2013.
En tidig behandling med Calypso, strax före eller i början av blomning, när det förekom vivlar i fällor och i plantorna, ger statistiskt säkert lägre andel avbitna blomknoppar jämfört med en sen behandling 2012. Det var dock en relativt låg frekvens av skador 2012. Det återspeglas också i avkastningen 2012 där de tidiga behandlingarna endast visar en tendens till högre skörd jämfört med kontroll och sen behandling. Plantorna kan till en del kompensera för ett bortfall av blomknoppar. Under 2013 fanns fler jordgubbsvivlar i fältet och under längre tid. Då är det tidig behandling med Calypso, i kombination med sen behandling, som ger högre skörd än övriga behandlingar. Förekomst av vivlar i fällor och eller i fältet under tidig blomning är viktigast för beslut om bekämpning.
Inga skador har observerats på varken blommor, kart eller blad med de doseringar av fysikaliskt verkande produkter som använts mot trips under blomning. Effekterna på trips har varit relativt begränsade trots dubbel dos av Zence och Eradicoat. Räkning av trips i blommor och på kart visade en stor variation mellan år. Det första skördeåret, 2012 var det låg frekvens av vuxna trips i blommorna medan det fanns en hel del tripslarver på kart. Behandlingar då med den högre dosen av Zence och Eradicoat gav liksom Calypso, mindre antal larver på kart än det obehandlade ledet. Däremot blev det ingen skillnad i skörd som berodde på behandling. Skörden av klass 1-bär 2013 är högst i behandlingen med Calypso men eftersom det inte förekom särskilt mycket tripslarver på kart det året är det inte relevant att koppla resultatet till angrepp av trips.
Gråmögel-angrepp på gröna kart var 2-8 procent vid provtagning i juni 2012. Det var inga säkra skillnader mellan obehandlade (prover tagna från blindrader) och försöket. Prover för gråmögel togs även 2013 under tre veckor i juni och det var låg frekvens av gråmögel på kart även det året.
Fällor. Det var endast före och i början av blomningen i jordgubbsfältet som jordgubbsvivlar återfanns i fällorna. I slutet av skördeperioden fanns åter vivlar (av den andra generationen) i fällorna från mitten av juli till början av augusti. Klisterskivor för trips visade högst förekomst av trips på blå skivor jämfört med vita och gula där det också fanns många andra insekter. Det har inte gjorts någon artbestämning av trips på klisterskivor.

Slutsatser
Bästa verktyg för bestämning av bekämpningsbehov av jordgubbsvivel är manuell räkning av vivlar i fält. Det går bra både att håva och att banka plantorna över ett kärl. När vivlar förekommer i fält finns ett bekämpningsbehov om det är i början av blomningen. Kommer vivlarna först i slutet av blomningen har bekämpningen mindre betydelse. Doftfällor för fångst av jordgubbsvivel fungerar bra före blom, men när fältet väl börjat blomma är konkurrensen från plantorna för stor och inga vivlar bryr sig om fällorna. När det gäller bedömning av bekämpningsbehov för trips ger kontroll av blommorna en första indikation på om det förekommer inflygning av trips. Vad som sedan gör att en del av larver från dessa stannar på karten är inte helt klarlagt. Varmt och torrt väder är gynnsamt. Tyvärr har vi idag inte kunskap om vilka tripsarter som är mest förekommande på karten av jordgubbar. Utifrån resultaten i detta försök kan vi inte rekommendera fysikaliskt verkande produkter för kontroll av trips i jordgubbar. Säkra prognosverktyg för gråmögel är inte tillgängligt för kommersiellt bruk och därmed måste odlarna fortsätta att förlita sig på egna erfarenheter och den aktuella vädersituationen. Stor risk för gråmögelinfektion föreligger vid hög luftfuktighet och nattemperatur över 15°C. Projektets syfte, att utvärdera strategier för integrerat växtskydd i produktion av jordgubbar med tydlig vikt på förekomst av skadegörare och aktuellt klimat, är uppfyllt men verkligheten kräver fortsatta insatser för att effektivisera integrerat växtskydd i jordgubbar.