Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps

Status: Avslutat
Projektnummer: V1433001
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2014
Datum för slutrapport: 2 oktober 2017
Huvudsökande: Riccardo Bommarco
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: Riccardo.Bommarco@slu.se
Telefon: 018672423
Medsökande: Ola Lundin
Beviljade medel: 2 388 000 SEK

Attacks by flee beetles is a major threat to the cultivation of spring oilseed rape in Sweden. The situation is especially problematic since seed treatments with neonicotinoid insecticides has been banned, and this has been the main control method against flee beetles in spring oilseed rape. We will investigate and economically evaluate reduced tillage and increased sowing density as potential alternative control methods of flee beetle in spring oilseed rape. A main objective is to develop sustainable control methods that can be applied in Swedish cultivation of oilseeds. The trials will increase our understanding of integrated pest management options and provide a basis for a long term and sustainable control strategy of flee beetles in oilseed crops. The project is performed in dialogue with a reference group with representatives from Swedish seed and oilseed growers association, the Swedish board of agriculture, Syngenta, and the Swedish Rural Economy and Agricultural Societies.

Angrepp av jordloppor utgör ett allvarligt hot mot odlingen av vårraps i Sverige. Betning med neonikotinoider har nyligen förbjudits och detta har varit den kontrollmetod som odlingen främst förlitat sig på. Behovet av att utveckla alternativa bekämpningsmetoder är alltså stort. Vi kommer att undersöka och värdera ekonomisk hur reducerad markbearbetning och ökad utsädesmängd kan utgöra alternativa kontrollmetoder för att minska skadorna av jordloppsangrepp i vårraps. Ett viktigt mål är att utveckla hållbara kontrollmetoder som kan omsättas till praktiska åtgärder i svensk vårrapsodling. Försöken kommer bidra till utökad kunskap om integrerat växtskyddsalterantiv och en mer långsiktigt och hållbar kontrollstrategi av jordloppor i oljeväxter. Projektet utförs i dialog med en referensgrupp med representanter från Svenska Frö- och Oljeväxtodlarna, Jordbruksverkets växtskyddscentraler, Syngenta och Hushållningssällskapet.

Jordloppor (Phyllotreta spp.) är allvarliga skadegörare i vårraps som tidigare kontrollerats med betning, men sedan 2014 finns inga betningsmedel tillgängliga mot jordloppor i Sverige. Genom fältförsök undersökte vi hur angrepp av jordloppor varierar mellan platser och år samt hur betning, utsädesmängd, markbearbetning och sådatum påverkar angreppen. Vi fann att angreppen av jordloppor varierade kraftigt och att under år med låga angrepp (två av de tre studerade åren) var betning inte nödvändig. Högre utsädesmängder minskade angreppen med ett par procentenheter, men höjde bara skörden vid kraftiga angrepp och är inte ekonomiskt motiverade på grund av höga utsädespriser. Direktsådd som lämnar mycket växtrester i markytan minskade angreppen med 75-90% i ett pilotförsök, medan effekten av reducerad bearbetning som lämnar mindre växtrester i markytan var svag. Tidig sådd minskade angreppen av jordloppor och höjde skörden.

Oljeväxter är en viktig avbrottsgröda för svenska lantbrukare som ofta har en stor andel spannmål i sina växtföljder. I Mellansverige har vårraps traditionellt varit den viktigaste oljeväxtgrödan, eftersom en kortare odlingssäsong och strängare vintrar jämfört med i södra Sverige gör det svårare att odla höstraps. Jordloppor är en grupp skalbaggar som är allvarliga skadegörare i vårraps. De äter av den spirande groddplantan. Vid allvarliga angrepp kan plantan dö och i värsta fall förstörs hela grödan. Tidigare har man kontrollerat angreppen genom att tillsätta insektsmedel runt fröet (betning), men de betningsmedel som använts är nu inte tillåtna längre eftersom man funnit att bin och humlor kan ta skada när de samlar pollen och nektar från betade plantor. Det behövs därför forskning om hur man kan skydda vårraps mot angrepp av jordloppor med alternativa växtskyddsmetoder. Vi undersökte hur utsädesmängd, sådatum och markbearbetning påverkade angrepp av jordloppor i jämförelse med betning i ett 30-tal fältförsök.

Undvik jordloppor med tidig sådd

Jordloppornas aktivitet och skadorna på plantorna var lägre och skörden var högre i försök som såddes tidigare på säsongen. Vid alltför tidig sådd bör man dock beakta att risken för utdragen och ojämn uppkomst samt frostskador ökar. För att hantera jordloppor rekommenderar vi därför att så vårraps tidigt på säsongen, men inte förrän marktemperaturen uppnått cirka 6 grader.

Mer utsäde är kostsamt

Dubbla och tredubbla utsädesmängder jämfört med den rekommenderade utsädesmängden för hybridvårraps, 150 grobara frön per kvadratmeter, minskade angreppen med ett par procentenheter, vilket förmodligen beror på att skadorna fördelas på ett större antal plantor. Dock ledde ökad utsädesmängd endast till en högre skörd när angreppen var kraftiga och inte ens då var skördeökningen tillräcklig för att täcka de ökade kostnaderna för de högre utsädesmängderna. Vid höga utsädesmängder utan angrepp minskade skörden. Vi drar därför slutsatsen att kraftigt ökade utsädesmängder inte är motiverade i nuläget, men att en något högre utsädesmängd, någonstans mellan 150 och 300 frön, skulle kunna vara motiverat om angreppen skulle gå att förutsäga och utsädespriset är lägre.

Växtrester tycks störa jordloppor

Preliminära resultat visade att direktsådd som lämnar mycket växtrester i markytan tycktes minska angreppen av jordloppor, men detta behöver bekräftas i ytterligare försök. Effekten av reducerad bearbetning med tallriksredskap som bara lämnar lite växtrester i markytan var däremot svag. Växtresterna missgynnar troligtvis jordlopporna genom att skapa ett fuktigare och svalare mikroklimat och genom att göra det svårare för jordloppornas att hitta rapsplantorna och förflytta sig mellan dem. Stora mängder växtrester i fältet kan dock äventyra rapsplantans uppkomst och etablering. Det behövs ytterligare utveckling av etableringsmetoder för vårraps med växtrester i markytan som hindrar jordlopporna utan att äventyra grödans uppkomst.

Skadorna varierar

Vi fann att angreppen av jordloppor varierade kraftigt mellan år och platser. Jordloppornas aktivitet och skadan på rapsplantorna var högst 2014 och sjönk sedan gradvis år för år. Skillnaderna mellan år kunde inte helt förklaras av vädret eftersom det var relativt varmt och torrt under rapsens uppkomst 2016, vilket borde ha gynnat jordlopporna. Under 2015-2016 kunde vårraps odlas utan att någon betning eller annan kemisk bekämpning mot jordloppor var nödvändig. Angreppen varierade också kraftigt mellan fältplatser. En slutsats man kan dra från de här resultaten är att det behövs mer forskning kring orsakerna till att angreppen varierar kraftigt mellan år och platser, så att man kan förutsäga och informera odlare om det förväntade skadegörartrycket inför sådden.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion - Lantbruksföretagarnas perspektiv
Peter Lundqvist

Projektnummer: O-18-21-139 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött
Mjölk

Farmers with animal production can experience different types of criticisms directed against their activities from consumers, the media and inspecting government agencies. On another level, criminal acts are directed against the farm's activities and people on the farm, The main goal is to …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Molekylära verktyg för detektion av mag- och tarmparasiter och läkemedelsresistens hos får
Lars Johan Höglund

Projektnummer: O-16-20-742 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Kött

The project aims to develop and evaluate molecular tests for the detection of gastrointestinal parasites in sheep and their resistance status to anthelmintics. The genetic markers will then be tested in two major sheep flocks to provide an evidence base for a monitoring program that, ultimately, …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling
Potatis

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Utvärdering av funktion och ekonomi för alternativa golvlösningar i nötkreatursstall
Christer Bergsten

Projektnummer: O-18-20-161 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Mjölk

We aim to continue an ongoing study to increase knowledge of cattle locomotion on different floors, how they work in practice and what the long term consequences are for welfare and for farmers´ economy. For that purpose advanced biomechanical methods will be used to assess dairy cows´ …

Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev