Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps

Status: Avslutat
Projektnummer: V1433001
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2014
Datum för slutrapport: 2 oktober 2017
Huvudsökande: Riccardo Bommarco
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: Riccardo.Bommarco@slu.se
Telefon: 018672423
Medsökande: Ola Lundin
Beviljade medel: 2 388 000 SEK

Attacks by flee beetles is a major threat to the cultivation of spring oilseed rape in Sweden. The situation is especially problematic since seed treatments with neonicotinoid insecticides has been banned, and this has been the main control method against flee beetles in spring oilseed rape. We will investigate and economically evaluate reduced tillage and increased sowing density as potential alternative control methods of flee beetle in spring oilseed rape. A main objective is to develop sustainable control methods that can be applied in Swedish cultivation of oilseeds. The trials will increase our understanding of integrated pest management options and provide a basis for a long term and sustainable control strategy of flee beetles in oilseed crops. The project is performed in dialogue with a reference group with representatives from Swedish seed and oilseed growers association, the Swedish board of agriculture, Syngenta, and the Swedish Rural Economy and Agricultural Societies.

Angrepp av jordloppor utgör ett allvarligt hot mot odlingen av vårraps i Sverige. Betning med neonikotinoider har nyligen förbjudits och detta har varit den kontrollmetod som odlingen främst förlitat sig på. Behovet av att utveckla alternativa bekämpningsmetoder är alltså stort. Vi kommer att undersöka och värdera ekonomisk hur reducerad markbearbetning och ökad utsädesmängd kan utgöra alternativa kontrollmetoder för att minska skadorna av jordloppsangrepp i vårraps. Ett viktigt mål är att utveckla hållbara kontrollmetoder som kan omsättas till praktiska åtgärder i svensk vårrapsodling. Försöken kommer bidra till utökad kunskap om integrerat växtskyddsalterantiv och en mer långsiktigt och hållbar kontrollstrategi av jordloppor i oljeväxter. Projektet utförs i dialog med en referensgrupp med representanter från Svenska Frö- och Oljeväxtodlarna, Jordbruksverkets växtskyddscentraler, Syngenta och Hushållningssällskapet.

Jordloppor (Phyllotreta spp.) är allvarliga skadegörare i vårraps som tidigare kontrollerats med betning, men sedan 2014 finns inga betningsmedel tillgängliga mot jordloppor i Sverige. Genom fältförsök undersökte vi hur angrepp av jordloppor varierar mellan platser och år samt hur betning, utsädesmängd, markbearbetning och sådatum påverkar angreppen. Vi fann att angreppen av jordloppor varierade kraftigt och att under år med låga angrepp (två av de tre studerade åren) var betning inte nödvändig. Högre utsädesmängder minskade angreppen med ett par procentenheter, men höjde bara skörden vid kraftiga angrepp och är inte ekonomiskt motiverade på grund av höga utsädespriser. Direktsådd som lämnar mycket växtrester i markytan minskade angreppen med 75-90% i ett pilotförsök, medan effekten av reducerad bearbetning som lämnar mindre växtrester i markytan var svag. Tidig sådd minskade angreppen av jordloppor och höjde skörden.

Oljeväxter är en viktig avbrottsgröda för svenska lantbrukare som ofta har en stor andel spannmål i sina växtföljder. I Mellansverige har vårraps traditionellt varit den viktigaste oljeväxtgrödan, eftersom en kortare odlingssäsong och strängare vintrar jämfört med i södra Sverige gör det svårare att odla höstraps. Jordloppor är en grupp skalbaggar som är allvarliga skadegörare i vårraps. De äter av den spirande groddplantan. Vid allvarliga angrepp kan plantan dö och i värsta fall förstörs hela grödan. Tidigare har man kontrollerat angreppen genom att tillsätta insektsmedel runt fröet (betning), men de betningsmedel som använts är nu inte tillåtna längre eftersom man funnit att bin och humlor kan ta skada när de samlar pollen och nektar från betade plantor. Det behövs därför forskning om hur man kan skydda vårraps mot angrepp av jordloppor med alternativa växtskyddsmetoder. Vi undersökte hur utsädesmängd, sådatum och markbearbetning påverkade angrepp av jordloppor i jämförelse med betning i ett 30-tal fältförsök.

Undvik jordloppor med tidig sådd

Jordloppornas aktivitet och skadorna på plantorna var lägre och skörden var högre i försök som såddes tidigare på säsongen. Vid alltför tidig sådd bör man dock beakta att risken för utdragen och ojämn uppkomst samt frostskador ökar. För att hantera jordloppor rekommenderar vi därför att så vårraps tidigt på säsongen, men inte förrän marktemperaturen uppnått cirka 6 grader.

Mer utsäde är kostsamt

Dubbla och tredubbla utsädesmängder jämfört med den rekommenderade utsädesmängden för hybridvårraps, 150 grobara frön per kvadratmeter, minskade angreppen med ett par procentenheter, vilket förmodligen beror på att skadorna fördelas på ett större antal plantor. Dock ledde ökad utsädesmängd endast till en högre skörd när angreppen var kraftiga och inte ens då var skördeökningen tillräcklig för att täcka de ökade kostnaderna för de högre utsädesmängderna. Vid höga utsädesmängder utan angrepp minskade skörden. Vi drar därför slutsatsen att kraftigt ökade utsädesmängder inte är motiverade i nuläget, men att en något högre utsädesmängd, någonstans mellan 150 och 300 frön, skulle kunna vara motiverat om angreppen skulle gå att förutsäga och utsädespriset är lägre.

Växtrester tycks störa jordloppor

Preliminära resultat visade att direktsådd som lämnar mycket växtrester i markytan tycktes minska angreppen av jordloppor, men detta behöver bekräftas i ytterligare försök. Effekten av reducerad bearbetning med tallriksredskap som bara lämnar lite växtrester i markytan var däremot svag. Växtresterna missgynnar troligtvis jordlopporna genom att skapa ett fuktigare och svalare mikroklimat och genom att göra det svårare för jordloppornas att hitta rapsplantorna och förflytta sig mellan dem. Stora mängder växtrester i fältet kan dock äventyra rapsplantans uppkomst och etablering. Det behövs ytterligare utveckling av etableringsmetoder för vårraps med växtrester i markytan som hindrar jordlopporna utan att äventyra grödans uppkomst.

Skadorna varierar

Vi fann att angreppen av jordloppor varierade kraftigt mellan år och platser. Jordloppornas aktivitet och skadan på rapsplantorna var högst 2014 och sjönk sedan gradvis år för år. Skillnaderna mellan år kunde inte helt förklaras av vädret eftersom det var relativt varmt och torrt under rapsens uppkomst 2016, vilket borde ha gynnat jordlopporna. Under 2015-2016 kunde vårraps odlas utan att någon betning eller annan kemisk bekämpning mot jordloppor var nödvändig. Angreppen varierade också kraftigt mellan fältplatser. En slutsats man kan dra från de här resultaten är att det behövs mer forskning kring orsakerna till att angreppen varierar kraftigt mellan år och platser, så att man kan förutsäga och informera odlare om det förväntade skadegörartrycket inför sådden.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Jonas Wensman, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Förbättrad kotrafik i automatiska mjölkningssystem (AMS) genom positiv motivering och inlärning
Eva Spörndly, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Ultraljudsmätningar av fettansättningen under laktationens gång hos tre genetiskt olika mjölkkogrupper - en orienterande studie.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 9830006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Effekten av gruppstorlek för hälsa och tillväxt hos kalv i storbox med kalvamma
Catarina Svensson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130042 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Hitta de grovfodereffektiva korna och öka lönsamheten
Kjell Holtenius,

Projektnummer: O-15-20-337 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2020

Mjölk

HYPOTHESIS:
Cows with higher breeding value for forage intake capacity (FIC) are more profitable in terms of milk income minus feed cost than those with lower such FIC value. The hypothesis will be tested both in experimental research and demonstrated in commercial herds.

Dairy cows consume large …

Läs mer

Forskning och Innovation Vreta Kluster
Helene Oscarsson, Sankt Kors Fastighetsaktiebolag

Projektnummer: R-16-62-607 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 februari 2020

Vreta Kluster aims at supporting projects of the newly developed research- and innovation (R&I) -agenda. During autumn 2015, we have developed project ideas that both meet SLF criteria and are in line with the R&I agenda. The priority projects are:
1. Knowledge compilation and dissemination …

Läs mer

Basfinansiering av fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtnäring 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-998 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Plan nutrition is an important input in Swedish crop production, both from a cost effectiveness point of view and from a crop value point of view regarding both quality and yield. To optimize the usage of plant nutrition is therefore of great importance for a profitable crop production. …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-18-62-992 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev