Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps

Status: Avslutat
Projektnummer: V1433001
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2014
Datum för slutrapport: 2 oktober 2017
Huvudsökande: Riccardo Bommarco
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: Riccardo.Bommarco@slu.se
Telefon: 018672423
Medsökande: Ola Lundin
Beviljade medel: 2 388 000 SEK

Attacks by flee beetles is a major threat to the cultivation of spring oilseed rape in Sweden. The situation is especially problematic since seed treatments with neonicotinoid insecticides has been banned, and this has been the main control method against flee beetles in spring oilseed rape. We will investigate and economically evaluate reduced tillage and increased sowing density as potential alternative control methods of flee beetle in spring oilseed rape. A main objective is to develop sustainable control methods that can be applied in Swedish cultivation of oilseeds. The trials will increase our understanding of integrated pest management options and provide a basis for a long term and sustainable control strategy of flee beetles in oilseed crops. The project is performed in dialogue with a reference group with representatives from Swedish seed and oilseed growers association, the Swedish board of agriculture, Syngenta, and the Swedish Rural Economy and Agricultural Societies.

Angrepp av jordloppor utgör ett allvarligt hot mot odlingen av vårraps i Sverige. Betning med neonikotinoider har nyligen förbjudits och detta har varit den kontrollmetod som odlingen främst förlitat sig på. Behovet av att utveckla alternativa bekämpningsmetoder är alltså stort. Vi kommer att undersöka och värdera ekonomisk hur reducerad markbearbetning och ökad utsädesmängd kan utgöra alternativa kontrollmetoder för att minska skadorna av jordloppsangrepp i vårraps. Ett viktigt mål är att utveckla hållbara kontrollmetoder som kan omsättas till praktiska åtgärder i svensk vårrapsodling. Försöken kommer bidra till utökad kunskap om integrerat växtskyddsalterantiv och en mer långsiktigt och hållbar kontrollstrategi av jordloppor i oljeväxter. Projektet utförs i dialog med en referensgrupp med representanter från Svenska Frö- och Oljeväxtodlarna, Jordbruksverkets växtskyddscentraler, Syngenta och Hushållningssällskapet.

Jordloppor (Phyllotreta spp.) är allvarliga skadegörare i vårraps som tidigare kontrollerats med betning, men sedan 2014 finns inga betningsmedel tillgängliga mot jordloppor i Sverige. Genom fältförsök undersökte vi hur angrepp av jordloppor varierar mellan platser och år samt hur betning, utsädesmängd, markbearbetning och sådatum påverkar angreppen. Vi fann att angreppen av jordloppor varierade kraftigt och att under år med låga angrepp (två av de tre studerade åren) var betning inte nödvändig. Högre utsädesmängder minskade angreppen med ett par procentenheter, men höjde bara skörden vid kraftiga angrepp och är inte ekonomiskt motiverade på grund av höga utsädespriser. Direktsådd som lämnar mycket växtrester i markytan minskade angreppen med 75-90% i ett pilotförsök, medan effekten av reducerad bearbetning som lämnar mindre växtrester i markytan var svag. Tidig sådd minskade angreppen av jordloppor och höjde skörden.

Oljeväxter är en viktig avbrottsgröda för svenska lantbrukare som ofta har en stor andel spannmål i sina växtföljder. I Mellansverige har vårraps traditionellt varit den viktigaste oljeväxtgrödan, eftersom en kortare odlingssäsong och strängare vintrar jämfört med i södra Sverige gör det svårare att odla höstraps. Jordloppor är en grupp skalbaggar som är allvarliga skadegörare i vårraps. De äter av den spirande groddplantan. Vid allvarliga angrepp kan plantan dö och i värsta fall förstörs hela grödan. Tidigare har man kontrollerat angreppen genom att tillsätta insektsmedel runt fröet (betning), men de betningsmedel som använts är nu inte tillåtna längre eftersom man funnit att bin och humlor kan ta skada när de samlar pollen och nektar från betade plantor. Det behövs därför forskning om hur man kan skydda vårraps mot angrepp av jordloppor med alternativa växtskyddsmetoder. Vi undersökte hur utsädesmängd, sådatum och markbearbetning påverkade angrepp av jordloppor i jämförelse med betning i ett 30-tal fältförsök.

Undvik jordloppor med tidig sådd

Jordloppornas aktivitet och skadorna på plantorna var lägre och skörden var högre i försök som såddes tidigare på säsongen. Vid alltför tidig sådd bör man dock beakta att risken för utdragen och ojämn uppkomst samt frostskador ökar. För att hantera jordloppor rekommenderar vi därför att så vårraps tidigt på säsongen, men inte förrän marktemperaturen uppnått cirka 6 grader.

Mer utsäde är kostsamt

Dubbla och tredubbla utsädesmängder jämfört med den rekommenderade utsädesmängden för hybridvårraps, 150 grobara frön per kvadratmeter, minskade angreppen med ett par procentenheter, vilket förmodligen beror på att skadorna fördelas på ett större antal plantor. Dock ledde ökad utsädesmängd endast till en högre skörd när angreppen var kraftiga och inte ens då var skördeökningen tillräcklig för att täcka de ökade kostnaderna för de högre utsädesmängderna. Vid höga utsädesmängder utan angrepp minskade skörden. Vi drar därför slutsatsen att kraftigt ökade utsädesmängder inte är motiverade i nuläget, men att en något högre utsädesmängd, någonstans mellan 150 och 300 frön, skulle kunna vara motiverat om angreppen skulle gå att förutsäga och utsädespriset är lägre.

Växtrester tycks störa jordloppor

Preliminära resultat visade att direktsådd som lämnar mycket växtrester i markytan tycktes minska angreppen av jordloppor, men detta behöver bekräftas i ytterligare försök. Effekten av reducerad bearbetning med tallriksredskap som bara lämnar lite växtrester i markytan var däremot svag. Växtresterna missgynnar troligtvis jordlopporna genom att skapa ett fuktigare och svalare mikroklimat och genom att göra det svårare för jordloppornas att hitta rapsplantorna och förflytta sig mellan dem. Stora mängder växtrester i fältet kan dock äventyra rapsplantans uppkomst och etablering. Det behövs ytterligare utveckling av etableringsmetoder för vårraps med växtrester i markytan som hindrar jordlopporna utan att äventyra grödans uppkomst.

Skadorna varierar

Vi fann att angreppen av jordloppor varierade kraftigt mellan år och platser. Jordloppornas aktivitet och skadan på rapsplantorna var högst 2014 och sjönk sedan gradvis år för år. Skillnaderna mellan år kunde inte helt förklaras av vädret eftersom det var relativt varmt och torrt under rapsens uppkomst 2016, vilket borde ha gynnat jordlopporna. Under 2015-2016 kunde vårraps odlas utan att någon betning eller annan kemisk bekämpning mot jordloppor var nödvändig. Angreppen varierade också kraftigt mellan fältplatser. En slutsats man kan dra från de här resultaten är att det behövs mer forskning kring orsakerna till att angreppen varierar kraftigt mellan år och platser, så att man kan förutsäga och informera odlare om det förväntade skadegörartrycket inför sådden.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Ny teknik för grobarhetsbedömning av spannmål
Thomas Börjesson

Projektnummer: O-15-20-576 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In this project we intend to study different methods to objectively monitor the germination of seeds. In the project we will both study cereal seeds and malting barley. The methods that we intend to compare are isothermal calorimetry and two image analysis systems. One of the systems is well …

Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 november 2019

Växtodling
Trädgård

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Madeleine Tråvén, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-18-62-990 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 oktober 2019

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Lantbrukaren som vattenförvaltare - rätt diagnos, lämplig plats, effektiv åtgärd!
Faruk Djodjic

Projektnummer: O-15-23-573 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2019

Växtodling
Kött
Mjölk
Socker

In this project, we want to take advantage of the farmers' own experiences, knowledge and visions, and combine them with the best available information about local specific topographic, hydrological, pedologic and agronomic conditions as well as with results from high-resolution modelling to …

Läs mer

Förläng hållbarheten på mjölk och öka därmed lönsamheten
Maria Glantz

Projektnummer: O-15-20-546 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 oktober 2019

Mjölk

To increase the profitability of milk production, it is required that milk and dairy products can be stored for a long time. The shelf-life of milk is controlled by quality parameters, such as enzymatic changes in the milk. These impair the shelf-life by giving rise to taste, odor and product …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev