Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Integrerat växtskydd- vad kan vi lära av 20 års integrerad växtodling?

Status: Avslutat
Projektnummer: V1160064
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 25 augusti 2016
Huvudsökande: Maria Stenberg
Organisation: Hushållningssällskapet Skaraborg
E-postadress: maria.stenberg@hushallningssallskapet.se
Telefon: 0511-24819
Beviljade medel: 210 000 SEK

Omkring år 1990 var det stora förändringar i jordbrukspolitiken och miljökraven ökade. Stor överproduktion pressade priserna på produkterna. Det var svårt att få ekonomi i odlingen. Samtidigt utvecklades tankar på nya odlingssystem. Vid denna tid startades ett Europeiskt samarbetsprojekt där man tog fram kriterier för utveckling av odlingssystem. Integrerad odling var ett av odlingssystemen som arbetades fram. På Logården valdes att anlägga tre olika odlingssystem. Utöver det integrerade systemet anlades också ett ekologiskt system och ett konventionellt. Den integrerade växtodlingen på Logården har följts upp kontinuerligt sedan starten 1991. Varje år har odlingsåtgärder och skördenivåer dokumenterats. Den integrerade odlingen på Logården har i många fall lyst fram de problem som den konventionella odlingen ger. Detta visar sig bland annat i att många delar av grundtankarna också finns med i de nu accepterade tankegångarna i IPM.

Vad kan vi lära av 20 års integrerad växtodling?
Integrerad odling definieras som ett resurshushållande konventionellt odlingssystem där alla insatser är strikt behovsanpassade och minsta möjliga insats eftersträvas En väl planerad växtföljd i kombination med reducerad jordbearbetning, sänkta kvävegivor och reducerad kemisk bekämpning skall gynna miljön, samtidigt som en långsiktigt hög produktion säkras. Integrerad odling var därför under början av 1990-talet tänkt som ett odlingssystem för framtiden. En bättre växtföljd skulle göra det möjligt att reducera såväl jordbearbetning som användning av mineralgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Minskade kostnader var tänkta att mer än väl kompensera eventuella skördeminskningar.
På Logården valde man att anlägga tre olika odlingssystem. Utöver det integrerade systemet anlades också ett ekologiskt system och ett konventionellt.
För att uppnå målen med systemen valde man i det integrerade systemet att inkludera ett antal åtgärder där de viktigaste är reducerad jordbearbetning för att stabilisera markstrukturen och för en ökad mullhalt i ytskiktet, strikt behovsanpassad kemisk bekämpning med låga doser och upprepade bekämpningar vid behov, samt att vall ingick i växtföljden för att bygga upp och stabilisera markstrukturen.
Centralt i det integrerade systemet var jordbearbetningen som fram till 2002 var helt plöjningsfritt. Efter 2004 har tillämpats en behovsanpassad jordbearbetning förutom på två skiften som inte är plöjda sedan starten 1991.
Markstruktur och infiltration
Bra grödor är en viktig förutsättning för att utnyttja tillfört kväve väl och för att undvika restkvävemängder som ger ökad kväveutlakning. Det är en tydlig slutsats i projektet på Logården. Bra grödor från etablering till skörd är dock inte alltid en given förutsättning på en struktursvag lerjord. De flesta år går det bra men blöta perioder ger betydligt mindre utrymme för optimal jordbearbetning och andra åtgärder än på lerjordar med stabil struktur och på lätta jordar.
Resultaten från undersökningar av infiltrationen visar tydligt att infiltrationen i markytan var betydligt sämre i det integrerade systemet än i de andra systemen. Den bearbetningssula som skapats under det djup som luckrats med kultivator eller diskharv har mycket låg genomsläpplighet trots flera år med vall och en i övrigt omväxlande växtföljd som hypotetiskt skulle stabilisera och skapa makroporer genom detta kompakta markskikt. Observationer i fält har också visat att de fält som fortsatt brukas med reducerad bearbetning har problem med stående ytvatten vid tillfällen med höga nederbördsmängder under en kort tid vilket inte är fallet med de fält som numera plöjs vid behov.
En av de viktigaste förutsättningarna för hållbarhet är markvård. På Logården är jordarten mellanlera med höga mjälahalt, Den höga mjälahalten gör att jorden är struktursvag och därför känslig för bearbetning vid ogynnsamma fuktighetsförhållanden.
Återkommande problem med dåligt etablerade grödor vilka har behövts sås om har missgynnat systemet. Dessutom har omsådd krävt förnyad bearbetning, inte sällan under ogynnsamma förhållanden som försämrat markstrukturen i sig, men den ökade trafikmängden pga. omsådd har sannolikt ökat packningen i den del av matjorden som inte luckrats av kultivator. Detta har säkert bidragit till en ackumulerad markpackning som inte kunnat uppvägas av de åtgärder som ingått i systemet för att förbättra markstrukturen.
Ett problem som är väldokumenterat i plöjningsfria system är ökad förekomst av gräsogräs, vilket ger en ökad användning av glyfosat och gräsogräsherbicider. Erfarenheterna på Logården visar på ökade problem med kärrgröe och renkavle i de plöjningsfria fälten.
Vallen har inte heller visat sig ge de positiva effekter som förväntats. Möjligheten att etablera en kraftig vallgröda är begränsad på den typ av lerjord som finns på Logården. Det har också visat sig att kväveutlakningen har ökat med vall i växtföljden.
Slutsatser
Den integrerade odlingen på Logården har i många fall lyst fram de problem som den konventionella odlingen ger. Utveckling av dagens konventionella odling har med åren närmat sig de grundtankar som ställdes upp för den integrerade odlingen på Logården i början av 1990 talet. Sedan 2014 tillämpas inom EU IPM (Integreated Pest Management). Direktiven för IPM bygger mycket på att anpassa växtföljd, grödval, odlingssystem med samma grundtanke som vad som gäller för det integrerade systemet på Logården, nämligen att skapa ett uthålligt odlingssystem och gynna den biologiska mångfalden.

 

Antal träffar i projektbanken: 1745

Hållbarhet & strukturomvandling i svensk mjölkproduktion
Ruben Hoffmann

Projektnummer: O-20-20-475 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Milk

This interdisciplinary project examines how Swedish dairy farmers, given different types of policy instruments, are affected by the ongoing structural transformation in the primary production. The study will improve our understanding about how the ongoing structural change affects profitability in …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

LÅGT SMITTRYCK -EN FÖRUTSÄTTNING FÖR FRISKA GRISAR OCH LÅG ANTIBIOTIKAFÖRBRUKNING
Magdalena Jacobson

Projektnummer: O-21-20-626 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Meat

In modern large-scale pig production, first-rate hygienic conditions are necessary to avoid outbreaks of diseases and promote and maintain a good biosecurity, However, evaluation of pen hygiene is highly subjective. The project aims to adapt and evaluate a new method for the standardised measure of …

Läs mer

Ridskolan som framtida lärandecenter för en miljömässigt hållbar hästsektor och för samhället i stort
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-21-47-631 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

While the equine sector in Sweden and Norway provides leisure activities, entertainment and employment for many people of all ages, these come with associated negative effects. Studies of the environmental impacts caused by the sector show that nutrient leakage from manure piles, paddocks and …

Läs mer

Genomisk kartläggning som redskap för hållbart avelsarbete i inhemska nordiska hästraser
Susanne Eriksson, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-21-47-653 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The aim of the project is to characterize genomic diversity and inbreeding, within and between Nordic native horse breeds, with special focus on the Norwegian and Swedish breeds. For this we will use whole genome sequencing of individual and pooled DNA samples. Genomic characterization is an …

Läs mer

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Verktyg för beslutsfattande och behandlingsoptimering för ammoniak-hygieniserings teknik - säker och uthållig återföring av resurser från decentraliserade sanitetssystem
Annika Nordin, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-21-83-613 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

For a sustainable food production, the plant nutrients in the food we consume need to be redirected back to agricultural land. Ammonia sanitization is rather new but simple and scalable technology to sanitize waste fractions and have been implemented for decentralized reuse of source separated …

Läs mer

FeNomen: Fertilitet hos nasjonale norske hesteraser.
Ingrid H Holmøy, Norwegian University of Life Sciences, Veterinary Faculty

Projektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Nya rotsjukdomar i korn och vete- okända hot mot svensk spannmålsodling
Lars Persson

Projektnummer: O-20-20-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production

Cereal production is limited by many different factors. Leaf diseases are often well known, while diseases on roots are more difficult to identify. Root diseases are often caused by oomycetes, fungus-like microorganisms that live for years in soil and on old root debris, parasitizing the roots of …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev