Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Interaktiv jordartskarta

Status: Avslutat
Projektnummer: O-15-20-566
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Växtodling
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 27 februari 2018
Huvudsökande: Kristin Piikki
Organisation: Kristin Piikki
E-postadress: kristin.piikki@slu.se
Telefon: +46(0)51167222
Medsökande: Henrik Stadig
Medsökande: Mats Söderström
Beviljade medel: 900 000 SEK

In 2015, SLU in collaboration with SGU will complete the new Farm Soil Map of Sweden (FSMS), a detailed map of topsoil texture of arable land in Sweden. This new, publicly available, information will lower the threshold to start precision farming and help targeting the implementation of environmental measures to where they are most effective. The map accuracy varies between areas, e.g. depending on the geology. We have shown that it can be improved locally by adding a number of texture analyses from a farm. In this project, we will develop the algorithms for local adaptation and design an interactive interface that makes it easy for the user to update the FSMS locally. We will evaluate how well the adaptation works when based on laboratory texture analyses, but also when texture measurements are made with a handheld, portable X-ray fluorescence sensor directly in the field. The latter can reduce costs for analyses even further. We will test the system in practice for varied pH liming.

Under 2015 färdigställer SLU i samarbete med SGU den nya Digitala Åkermarkskartan, en detaljerad karta över matjordens textur med i stort sett nationell täckning. Den här nya informationen sänker tröskeln för att börja med precisionsodling och gör det möjligt att sätta in miljöåtgärder där de gör störst nytta. Kartans noggrannhet varierar mellan olika områden, bl a beroende på geologin. Man kan förbättra kartan lokalt genom att göra ett antal texturanalyser på den egna gården. I det här projektet ska vi vidareutveckla algoritmer för lokal anpassning och skapa interaktiv funktionalitet som gör det lätt för användaren att uppdatera kartan lokalt med egna analysvärden. Vi ska utvärdera hur väl anpassningen fungerar, dels när den görs med labanalyserade värden men för att göra tekniken ännu kostnadseffektivare, även med texturmätningar som gjorts med en portabel röntgenfluorescens-mätare direkt i fält. Ett exempel på tillämpning som vi ska utväderas praktiskt är varierad pH-kalkning.

Det fritt tillgängliga beslutsstödsystemet Markdata.se har vidareutvecklats med interaktiv funktionalitet och ytterligare bakgrundskartor. Hittills har det funnits en lerhaltskarta med 50 m × 50 m upplösning i systemet. Nu finns även kartlager för mål-pH och buffertkapacitet med samma upplösning. Interaktiviteten innebär att systemet kombinerar data som användaren själv laddar upp med de nationella bakgrundskartorna och automatiskt tar fram en förbättrad karta lokalt över användarens egen gård. Man kan ladda upp lerhaltsvärden för att ta fram underlag för att variera utsädesmängd eller strukturkalk, eller analysvärden av pH och Mg-AL för att skapa tilldelningsfiler för pH-kalkning. Som ett alternativ till laboratorieanalys testades två proximala sensorer. Den portabla röntgenfluorescensmätaren (PXRF) bedömdes kunna användas med tillfredsställande noggrannhet för lerhaltsbestämning medan den pH-sensor vi testade inte gav tillförlitliga värden.

Precisionsodling (PO) är ett modernt växtodlingsodlingskoncept som använder digitala tekniker för att optimera användningen av olika insatsmedel i odlingen. Tillämpning av PO i stor skala anses, även internationellt, vara en viktig del i vägen mot en hållbar livsmedelsproduktion (Europaparlamentet, 2016). I stället för att man exempelvis sprider samma mängd gödselmedel över hela jordbruksfält anpassar man mängden som sprids efter de varierande odlingsförutsättningarna så att gödslingen blir optimal i varje del av fältet. Genom PO kan vi öka både kvantiteten och kvaliteten i växtproduktionen, samtidigt som vi använder mindre insatsmedel (vatten, energi, gödselmedel, växtskyddsmedel, etc.). Syftet är att spara kostnader, minska negativ miljöpåverkan och producera mer och bättre mat. Tillämpning av PO kräver en kombination av tekniska och digitala tekniker: satellitbaserade positioneringssystem, sensorteknik för högupplöst kartering av odlingsförutsättningar, beslutsstödsystem för optimerad tilldelning av insatsmedel, och spridarutrusning som kan läsa tilldelningsfiler och reglera spridningen. Utvecklingen går snabbt och PO håller för närvarande på att få ett brett genomslag både i Sverige och i övriga Europa (Europaparlamentet, 2016).
För att kunna variera till exempel mängden utsäde eller strukturkalk över ett fält måste man ha ett bra beslutsunderlag. Det kan t ex. vara en digital karta som visar markens lerhalt. Baserat på beslutsunderlaget kan man ta fram en s.k. tilldelningsfil, som innehåller information om vilken mängd utsäde eller kalk som ska tillföras på varje plats. I Sverige finns ett fritt tillgängligt webbaserat beslutsstödsystem för PO – Markdata.se – som utnyttjar den nationella kartdatabasen Digitala Åkermarkskartan (DSMS), vilken består av ett antal detaljerade (50 m × 50 m) kartlager över olika markegenskaper. DSMS är framtagen av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i samarbete med Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) och täcker över 90 % av landets åkermark. Genom Markdata.se kan de flesta av landets växtodlare kostnadsfritt ta fram detaljerade lerhaltskartor för sina fält och generera tilldelningsfiler för varierad sådd eller kalkning. I det här projektet har Markdata.se gjorts interaktivt och den som har egna mätvärden kan nu förbättra den nationella texturkartan i systemet genom att ladda upp egna laboratorieanalyser av jordprover. Den nya versionen av Markdata.se har även utökats med fler bakgrundskartor från DSMS som vi tagit fram i det här projektet och man kan nu även ladda upp pH-värden från sina åkrar och direkt ta fram kalkningsfiler för att justera markens pH-värde. Hittills har en jordbrukare inte enbart kunnat använda pH för att beräkna kalkbehovet, utan man har även behövt uppgifter och ler- och mullhalt för detta. Men med de nya bakgrundskartorna som stöd är detta möjligt. Ett bra pH-värde är viktigt för att grödan ska kunna ta upp den näring som tillförs. Utvecklingen av den interaktiva funktionaliteten och produktionen av de nya bakgrundskartorna har finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och tagits fram av SLU i samarbete med Hushållningssällskapet och Dataväxt AB.
I projektet testades även om portabla mätinstrument kan användas som ett alternativ till att analysera jordprover på lab. Ett portabelt röntgenfluorescens (PXRF) instrument testades för lerhaltsbestämning och en pH sensor testades för pH-mätning. PXRF-instrumentet kunde användas med tillfredställande noggrannhet men den modell av pH-sensor som testades gav inte tillförlitliga värden.

Referens:
Europaparlamentet 2016. Precision agriculture and the future of farming in Europe Scientific Foresight Study. ISBN 978-92-846-0475-3
https://doi.org/10.2861/020809

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev