Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Interaktiv jordartskarta

Status: Avslutat
Projektnummer: O-15-20-566
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Växtodling
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 27 februari 2018
Huvudsökande: Kristin Piikki
Organisation: Kristin Piikki
E-postadress: kristin.piikki@slu.se
Telefon: +46(0)51167222
Medsökande: Henrik Stadig
Medsökande: Mats Söderström
Beviljade medel: 900 000 SEK

In 2015, SLU in collaboration with SGU will complete the new Farm Soil Map of Sweden (FSMS), a detailed map of topsoil texture of arable land in Sweden. This new, publicly available, information will lower the threshold to start precision farming and help targeting the implementation of environmental measures to where they are most effective. The map accuracy varies between areas, e.g. depending on the geology. We have shown that it can be improved locally by adding a number of texture analyses from a farm. In this project, we will develop the algorithms for local adaptation and design an interactive interface that makes it easy for the user to update the FSMS locally. We will evaluate how well the adaptation works when based on laboratory texture analyses, but also when texture measurements are made with a handheld, portable X-ray fluorescence sensor directly in the field. The latter can reduce costs for analyses even further. We will test the system in practice for varied pH liming.

Under 2015 färdigställer SLU i samarbete med SGU den nya Digitala Åkermarkskartan, en detaljerad karta över matjordens textur med i stort sett nationell täckning. Den här nya informationen sänker tröskeln för att börja med precisionsodling och gör det möjligt att sätta in miljöåtgärder där de gör störst nytta. Kartans noggrannhet varierar mellan olika områden, bl a beroende på geologin. Man kan förbättra kartan lokalt genom att göra ett antal texturanalyser på den egna gården. I det här projektet ska vi vidareutveckla algoritmer för lokal anpassning och skapa interaktiv funktionalitet som gör det lätt för användaren att uppdatera kartan lokalt med egna analysvärden. Vi ska utvärdera hur väl anpassningen fungerar, dels när den görs med labanalyserade värden men för att göra tekniken ännu kostnadseffektivare, även med texturmätningar som gjorts med en portabel röntgenfluorescens-mätare direkt i fält. Ett exempel på tillämpning som vi ska utväderas praktiskt är varierad pH-kalkning.

Det fritt tillgängliga beslutsstödsystemet Markdata.se har vidareutvecklats med interaktiv funktionalitet och ytterligare bakgrundskartor. Hittills har det funnits en lerhaltskarta med 50 m × 50 m upplösning i systemet. Nu finns även kartlager för mål-pH och buffertkapacitet med samma upplösning. Interaktiviteten innebär att systemet kombinerar data som användaren själv laddar upp med de nationella bakgrundskartorna och automatiskt tar fram en förbättrad karta lokalt över användarens egen gård. Man kan ladda upp lerhaltsvärden för att ta fram underlag för att variera utsädesmängd eller strukturkalk, eller analysvärden av pH och Mg-AL för att skapa tilldelningsfiler för pH-kalkning. Som ett alternativ till laboratorieanalys testades två proximala sensorer. Den portabla röntgenfluorescensmätaren (PXRF) bedömdes kunna användas med tillfredsställande noggrannhet för lerhaltsbestämning medan den pH-sensor vi testade inte gav tillförlitliga värden.

Precisionsodling (PO) är ett modernt växtodlingsodlingskoncept som använder digitala tekniker för att optimera användningen av olika insatsmedel i odlingen. Tillämpning av PO i stor skala anses, även internationellt, vara en viktig del i vägen mot en hållbar livsmedelsproduktion (Europaparlamentet, 2016). I stället för att man exempelvis sprider samma mängd gödselmedel över hela jordbruksfält anpassar man mängden som sprids efter de varierande odlingsförutsättningarna så att gödslingen blir optimal i varje del av fältet. Genom PO kan vi öka både kvantiteten och kvaliteten i växtproduktionen, samtidigt som vi använder mindre insatsmedel (vatten, energi, gödselmedel, växtskyddsmedel, etc.). Syftet är att spara kostnader, minska negativ miljöpåverkan och producera mer och bättre mat. Tillämpning av PO kräver en kombination av tekniska och digitala tekniker: satellitbaserade positioneringssystem, sensorteknik för högupplöst kartering av odlingsförutsättningar, beslutsstödsystem för optimerad tilldelning av insatsmedel, och spridarutrusning som kan läsa tilldelningsfiler och reglera spridningen. Utvecklingen går snabbt och PO håller för närvarande på att få ett brett genomslag både i Sverige och i övriga Europa (Europaparlamentet, 2016).
För att kunna variera till exempel mängden utsäde eller strukturkalk över ett fält måste man ha ett bra beslutsunderlag. Det kan t ex. vara en digital karta som visar markens lerhalt. Baserat på beslutsunderlaget kan man ta fram en s.k. tilldelningsfil, som innehåller information om vilken mängd utsäde eller kalk som ska tillföras på varje plats. I Sverige finns ett fritt tillgängligt webbaserat beslutsstödsystem för PO – Markdata.se – som utnyttjar den nationella kartdatabasen Digitala Åkermarkskartan (DSMS), vilken består av ett antal detaljerade (50 m × 50 m) kartlager över olika markegenskaper. DSMS är framtagen av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i samarbete med Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) och täcker över 90 % av landets åkermark. Genom Markdata.se kan de flesta av landets växtodlare kostnadsfritt ta fram detaljerade lerhaltskartor för sina fält och generera tilldelningsfiler för varierad sådd eller kalkning. I det här projektet har Markdata.se gjorts interaktivt och den som har egna mätvärden kan nu förbättra den nationella texturkartan i systemet genom att ladda upp egna laboratorieanalyser av jordprover. Den nya versionen av Markdata.se har även utökats med fler bakgrundskartor från DSMS som vi tagit fram i det här projektet och man kan nu även ladda upp pH-värden från sina åkrar och direkt ta fram kalkningsfiler för att justera markens pH-värde. Hittills har en jordbrukare inte enbart kunnat använda pH för att beräkna kalkbehovet, utan man har även behövt uppgifter och ler- och mullhalt för detta. Men med de nya bakgrundskartorna som stöd är detta möjligt. Ett bra pH-värde är viktigt för att grödan ska kunna ta upp den näring som tillförs. Utvecklingen av den interaktiva funktionaliteten och produktionen av de nya bakgrundskartorna har finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och tagits fram av SLU i samarbete med Hushållningssällskapet och Dataväxt AB.
I projektet testades även om portabla mätinstrument kan användas som ett alternativ till att analysera jordprover på lab. Ett portabelt röntgenfluorescens (PXRF) instrument testades för lerhaltsbestämning och en pH sensor testades för pH-mätning. PXRF-instrumentet kunde användas med tillfredställande noggrannhet men den modell av pH-sensor som testades gav inte tillförlitliga värden.

Referens:
Europaparlamentet 2016. Precision agriculture and the future of farming in Europe Scientific Foresight Study. ISBN 978-92-846-0475-3
https://doi.org/10.2861/020809

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-18-62-990 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 oktober 2019

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Lantbrukaren som vattenförvaltare - rätt diagnos, lämplig plats, effektiv åtgärd!
Faruk Djodjic

Projektnummer: O-15-23-573 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2019

Växtodling
Kött
Mjölk
Socker

In this project, we want to take advantage of the farmers' own experiences, knowledge and visions, and combine them with the best available information about local specific topographic, hydrological, pedologic and agronomic conditions as well as with results from high-resolution modelling to …

Läs mer

Förläng hållbarheten på mjölk och öka därmed lönsamheten
Maria Glantz

Projektnummer: O-15-20-546 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 oktober 2019

Mjölk

To increase the profitability of milk production, it is required that milk and dairy products can be stored for a long time. The shelf-life of milk is controlled by quality parameters, such as enzymatic changes in the milk. These impair the shelf-life by giving rise to taste, odor and product …

Läs mer

Ny havre för livsmedelsindustrin
Olof Olsson,

Projektnummer: O-15-20-346 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 oktober 2019

Växtodling

The long-term goal is to develop oat with new and unique properties that can be used as whole grain or fractionated for use in the food industry. The focus here will be on the pre-breeding and early variety development stages. The final variety will be developed in collaboration with oat breeders. …

Läs mer

Skördepåverkan av frilevande nematoder i sockerbetor och morötter - PCR, skadetrösklar och sorter
Åsa Olsson,

Projektnummer: O-15-20-313 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2019

Växtodling
Socker

The aim of this project is to show the importance of liming and growing inter crops on soil fertility and
reduced storage losses in sugar beet and carrots. The aim is also to show the economical benefits for the
farmers. The hypothesis behind the actions are that they increase the biological …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2019

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer

Benchmark för framgångsrik företagsledning i lantbruket - förstudie och metodutveckling
Ove Karlsson

Projektnummer: O-15-21-585 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 augusti 2019

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Socker
Trädgård

The aftermath goal of this project is to increase competitiveness of Swedish agriculture by developing a higher level of managerial knowledge and skillset. The project's initial targets is: 1) what can we learn from previous research? Make a list of similar surveys both national and international …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress