Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Internetbaserat planeringsunderlag för inhysningssystem och byggnader för nötköttsproduktion

Status: Avslutat
Projektnummer: H0946338
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 31 oktober 2013
Huvudsökande: Madeleine Magnusson
Organisation: SLU
E-postadress: madeleine.magnusson@ltj.slu.se
Telefon: 040-415085
Beviljade medel: 1 110 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
För att öka konkurrenskraften för den svenska nötköttsproduktionen är det viktigt att byggnader och inhysningssystem för nötköttsproduktion planeras och utformas så att produktionen blir så effektiv som möjligt samtidigt som systemet erbjuder god djurvälfärd, bra arbetsmiljö och hög arbetssäkerhet. För att underlätta för nötköttsproducenter i planeringsarbetet i samband med nybyggnationer har det i projektet arbetats fram en internetbaserad planeringshandbok för inhysningssystem och byggnader inom nötköttsproduktionen. Planeringsråden riktar sig till lantbrukare, rådgivare, lärare, studenter vid SLU och elever vid naturbruksgymnasier. Planeringsråden är uppdelade i sju avsnitt; börja här, förutsättningar, stallsystem, planlösningar, byggnader, mått och grunder& litteratur. Planlösningsförslag för ströbädd- och liggbåssystem presenteras för besättningar med 50, 100 och 200 dikor beroende på inhysningssystem , 120 och 240 ungtjurar samt för integrerade besättningar med 50 dikor.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Internetbaserat planeringsunderlag för inhysningssystem och byggnader för nötköttsproduktion

Syfte
För att öka konkurrenskraften för den svenska nötköttsproduktionen är det viktigt att byggnader och inhysningssystem för nötköttsproduktion planeras och utformas så att produktionen blir så effektiv som möjligt samtidigt som systemet erbjuder god djurvälfärd, bra arbetsmiljö och hög arbetssäkerhet. För att underlätta för nötköttsproducenter i planeringsarbetet i samband med nybyggnationer har det i projektet arbetats fram en internetbaserad planeringshandbok för inhysningssystem och byggnader inom nötköttsproduktionen. Planeringsråden riktar sig till lantbrukare, rådgivare, lärare, studenter vid SLU och elever vid naturbruksgymnasier.

Metod
Planeringsråden bygger på en uppdatering och komplettering av tidigare systemlösningar publicerade vid institutionen samt genom inventering av forskningsresultat och erfarenheter från studiebesök i nötköttsbesättningar. Planeringsråden riktar sig till lantbrukare, rådgivare, lärare, studenter vid SLU och elever vid naturbruksgymnasier.

Resultat
Planeringsråden är uppdelade i sju avsnitt; börja här, förutsättningar, stallsystem, planlösningar, byggnader, mått och grunder& litteratur.

I avsnittet ”börja här” beskrivs hur man ska gå tillväga i början av processen när man funderar över att bygga nytt. Det är viktigt att fundera över sina mål med bygget och gårdens utveckling. De olika momenten i byggprocessen beskrivs liksom hur man gör rumsprogram och funktionsbeskrivning innan man börjar skissa på olika planlösningar. Slutligen presenteras en ”Checklista” för de olika momenten och aktiviteterna i byggprocessen.

I kapitlet ”förutsättningar” läser man om de förutsättningar som är bra att känna till vid planering av ett stall för köttdjur. Produktionssystem och utfodringsstrategi beskrivs. Vilka förutsättningar finns på gården? Det är viktigt att fundera över vilket platsbehov man ska planera för och hur olika byggnader och utomhusytor hänger samman. Byggnaderna på gården måste planeras och placeras så att de får en bra funktion med alla transporter av foder, djur och gödsel.

Man måste välja mellan olika stallsystem. I detta avsnitt finns information om olika inhysningssystem samt hanteringssystem. De inhysningssystem som är vanligast är ströbäddsystem och liggbåssystem. Nybyggnad av spaltgolvsboxar är endast tillåtet med gummispaltgolv. Enkla ligghallar med ströbädd kan kombineras med utfodring på rastgårdar. Om gården har rätt förutsättningar kan köttdjuren även hållas i utedrift. Här finns beskrivet vilka utrymmen och inredningar som behövs och information om hur olika funktioner ska utformas som t.ex. liggbås, ätplatser och golvytor. Här beskrivs också olika system för hantering av foder, strö och gödsel.

En mängd olika förslag på planlösningar presenteras för olika produktionsinriktningar och inhysningssystem. De kan användas som underlag vid diskussion med byggnadsrådgivare vid planering av nybyggnationer. Till de olika planlösningarna finns beskrivningar på förutsättningarna. Planlösningarna för dikor är planerade för 50, 100 och 200 dikor beroende på vilken typ av stallsystem. För integrerad besättning visas planlösning för 50 dikor. När det gäller planlösningar för växande ungnöt så är besättningsstorlekarna på 120 och 240 ungtjurar.

I avsnittet "byggnader" kan man läsa om hur olika delar av byggnaden kan utformas. Byggnaderna kan vara öppna eller slutna, oisolerade eller isolerade, samt ha olika stomsystem. De olika delarna av byggnaden beskrivs översiktligt för att ge idéer om bärande stomsystem, grundläggning, väggar och tak. Ventilationen i djurstallar är viktig. Byggnader för köttdjur har i de flesta fall naturlig ventilation. I kapitlet beskriv också saker man bör tänka på angående elinstallationer samt vatten och avlopp.

Storlek på inredning och olika mått på utrymmen beror dels på djurets storlek, dels på djurens beteenden, individuellt och i grupp. Djurens kroppsstorlek har till exempel stor betydelse för liggbåsets storlek, gångar och ätplatsens utformning. För beteenden som är viktiga för funktionen i utrymmet är det avståndet som djuret vill ha till ett annat djur i gruppen, det så kallade individualavståndet, samt gruppdynamiken och kotrafiken som styr. Inhysningssystemet i sig har också betydelse genom att det bland annat påverkar djurgruppens storlek och skötselrutiner t.ex. ströning och renhållning. Ibland är det alltså få parametrar som styr måtten, andra gånger många parametrar.

Slutligen finns det ett avsnitt ”grunder & litteratur” med grundläggande information kring områden som behandlats tidigare. Här kan man t.ex. fördjupa sig i nötkreaturens kroppsmått, beteende, näringsfysiologi och skötsel. Här finns också information och länkar till de lagar, förordningar mm som man behöver känna till när man bygger för köttdjur samt information om ekologisk produktion. Dessutom finns här referenser till litteratur som använts vid sammanställning av hemsidan samt tips på litteratur att läsa om man vill lära sig mer om stallar för nötköttsproduktion.

Slutsats
Under arbetets gång har det framkommit ett flertal frågeställningar som kräver fortsatt forskning och utveckling. Tex så behövs fortsatt utveckling av liggbåssystem till ungtjurar; utveckling av system för höstkalvning; mer forskning om köttdjurs ytbehov (stor del av befintlig forskning är gjord på mjölkkor); samt utveckling av rationella system med teknik som underlättar fysiskt arbete, ökar arbetssäkerheten och som möjliggör insamling av produktionsdata som kan utnyttjas för en effektivare produktion.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 november 2019

Växtodling
Trädgård

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Madeleine Tråvén, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-18-62-990 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 oktober 2019

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Lantbrukaren som vattenförvaltare - rätt diagnos, lämplig plats, effektiv åtgärd!
Faruk Djodjic

Projektnummer: O-15-23-573 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2019

Växtodling
Kött
Mjölk
Socker

In this project, we want to take advantage of the farmers' own experiences, knowledge and visions, and combine them with the best available information about local specific topographic, hydrological, pedologic and agronomic conditions as well as with results from high-resolution modelling to …

Läs mer

Förläng hållbarheten på mjölk och öka därmed lönsamheten
Maria Glantz

Projektnummer: O-15-20-546 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 oktober 2019

Mjölk

To increase the profitability of milk production, it is required that milk and dairy products can be stored for a long time. The shelf-life of milk is controlled by quality parameters, such as enzymatic changes in the milk. These impair the shelf-life by giving rise to taste, odor and product …

Läs mer

Ny havre för livsmedelsindustrin
Olof Olsson,

Projektnummer: O-15-20-346 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 oktober 2019

Växtodling

The long-term goal is to develop oat with new and unique properties that can be used as whole grain or fractionated for use in the food industry. The focus here will be on the pre-breeding and early variety development stages. The final variety will be developed in collaboration with oat breeders. …

Läs mer

Skördepåverkan av frilevande nematoder i sockerbetor och morötter - PCR, skadetrösklar och sorter
Åsa Olsson,

Projektnummer: O-15-20-313 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2019

Växtodling
Socker

The aim of this project is to show the importance of liming and growing inter crops on soil fertility and
reduced storage losses in sugar beet and carrots. The aim is also to show the economical benefits for the
farmers. The hypothesis behind the actions are that they increase the biological …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2019

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev