Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Internetbaserat planeringsunderlag för inhysningssystem och byggnader för nötköttsproduktion

Status: Avslutat
Projektnummer: H0946338
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 31 oktober 2013
Huvudsökande: Madeleine Magnusson
Organisation: SLU
E-postadress: madeleine.magnusson@ltj.slu.se
Telefon: 040-415085
Beviljade medel: 1 110 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
För att öka konkurrenskraften för den svenska nötköttsproduktionen är det viktigt att byggnader och inhysningssystem för nötköttsproduktion planeras och utformas så att produktionen blir så effektiv som möjligt samtidigt som systemet erbjuder god djurvälfärd, bra arbetsmiljö och hög arbetssäkerhet. För att underlätta för nötköttsproducenter i planeringsarbetet i samband med nybyggnationer har det i projektet arbetats fram en internetbaserad planeringshandbok för inhysningssystem och byggnader inom nötköttsproduktionen. Planeringsråden riktar sig till lantbrukare, rådgivare, lärare, studenter vid SLU och elever vid naturbruksgymnasier. Planeringsråden är uppdelade i sju avsnitt; börja här, förutsättningar, stallsystem, planlösningar, byggnader, mått och grunder& litteratur. Planlösningsförslag för ströbädd- och liggbåssystem presenteras för besättningar med 50, 100 och 200 dikor beroende på inhysningssystem , 120 och 240 ungtjurar samt för integrerade besättningar med 50 dikor.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Internetbaserat planeringsunderlag för inhysningssystem och byggnader för nötköttsproduktion

Syfte
För att öka konkurrenskraften för den svenska nötköttsproduktionen är det viktigt att byggnader och inhysningssystem för nötköttsproduktion planeras och utformas så att produktionen blir så effektiv som möjligt samtidigt som systemet erbjuder god djurvälfärd, bra arbetsmiljö och hög arbetssäkerhet. För att underlätta för nötköttsproducenter i planeringsarbetet i samband med nybyggnationer har det i projektet arbetats fram en internetbaserad planeringshandbok för inhysningssystem och byggnader inom nötköttsproduktionen. Planeringsråden riktar sig till lantbrukare, rådgivare, lärare, studenter vid SLU och elever vid naturbruksgymnasier.

Metod
Planeringsråden bygger på en uppdatering och komplettering av tidigare systemlösningar publicerade vid institutionen samt genom inventering av forskningsresultat och erfarenheter från studiebesök i nötköttsbesättningar. Planeringsråden riktar sig till lantbrukare, rådgivare, lärare, studenter vid SLU och elever vid naturbruksgymnasier.

Resultat
Planeringsråden är uppdelade i sju avsnitt; börja här, förutsättningar, stallsystem, planlösningar, byggnader, mått och grunder& litteratur.

I avsnittet ”börja här” beskrivs hur man ska gå tillväga i början av processen när man funderar över att bygga nytt. Det är viktigt att fundera över sina mål med bygget och gårdens utveckling. De olika momenten i byggprocessen beskrivs liksom hur man gör rumsprogram och funktionsbeskrivning innan man börjar skissa på olika planlösningar. Slutligen presenteras en ”Checklista” för de olika momenten och aktiviteterna i byggprocessen.

I kapitlet ”förutsättningar” läser man om de förutsättningar som är bra att känna till vid planering av ett stall för köttdjur. Produktionssystem och utfodringsstrategi beskrivs. Vilka förutsättningar finns på gården? Det är viktigt att fundera över vilket platsbehov man ska planera för och hur olika byggnader och utomhusytor hänger samman. Byggnaderna på gården måste planeras och placeras så att de får en bra funktion med alla transporter av foder, djur och gödsel.

Man måste välja mellan olika stallsystem. I detta avsnitt finns information om olika inhysningssystem samt hanteringssystem. De inhysningssystem som är vanligast är ströbäddsystem och liggbåssystem. Nybyggnad av spaltgolvsboxar är endast tillåtet med gummispaltgolv. Enkla ligghallar med ströbädd kan kombineras med utfodring på rastgårdar. Om gården har rätt förutsättningar kan köttdjuren även hållas i utedrift. Här finns beskrivet vilka utrymmen och inredningar som behövs och information om hur olika funktioner ska utformas som t.ex. liggbås, ätplatser och golvytor. Här beskrivs också olika system för hantering av foder, strö och gödsel.

En mängd olika förslag på planlösningar presenteras för olika produktionsinriktningar och inhysningssystem. De kan användas som underlag vid diskussion med byggnadsrådgivare vid planering av nybyggnationer. Till de olika planlösningarna finns beskrivningar på förutsättningarna. Planlösningarna för dikor är planerade för 50, 100 och 200 dikor beroende på vilken typ av stallsystem. För integrerad besättning visas planlösning för 50 dikor. När det gäller planlösningar för växande ungnöt så är besättningsstorlekarna på 120 och 240 ungtjurar.

I avsnittet "byggnader" kan man läsa om hur olika delar av byggnaden kan utformas. Byggnaderna kan vara öppna eller slutna, oisolerade eller isolerade, samt ha olika stomsystem. De olika delarna av byggnaden beskrivs översiktligt för att ge idéer om bärande stomsystem, grundläggning, väggar och tak. Ventilationen i djurstallar är viktig. Byggnader för köttdjur har i de flesta fall naturlig ventilation. I kapitlet beskriv också saker man bör tänka på angående elinstallationer samt vatten och avlopp.

Storlek på inredning och olika mått på utrymmen beror dels på djurets storlek, dels på djurens beteenden, individuellt och i grupp. Djurens kroppsstorlek har till exempel stor betydelse för liggbåsets storlek, gångar och ätplatsens utformning. För beteenden som är viktiga för funktionen i utrymmet är det avståndet som djuret vill ha till ett annat djur i gruppen, det så kallade individualavståndet, samt gruppdynamiken och kotrafiken som styr. Inhysningssystemet i sig har också betydelse genom att det bland annat påverkar djurgruppens storlek och skötselrutiner t.ex. ströning och renhållning. Ibland är det alltså få parametrar som styr måtten, andra gånger många parametrar.

Slutligen finns det ett avsnitt ”grunder & litteratur” med grundläggande information kring områden som behandlats tidigare. Här kan man t.ex. fördjupa sig i nötkreaturens kroppsmått, beteende, näringsfysiologi och skötsel. Här finns också information och länkar till de lagar, förordningar mm som man behöver känna till när man bygger för köttdjur samt information om ekologisk produktion. Dessutom finns här referenser till litteratur som använts vid sammanställning av hemsidan samt tips på litteratur att läsa om man vill lära sig mer om stallar för nötköttsproduktion.

Slutsats
Under arbetets gång har det framkommit ett flertal frågeställningar som kräver fortsatt forskning och utveckling. Tex så behövs fortsatt utveckling av liggbåssystem till ungtjurar; utveckling av system för höstkalvning; mer forskning om köttdjurs ytbehov (stor del av befintlig forskning är gjord på mjölkkor); samt utveckling av rationella system med teknik som underlättar fysiskt arbete, ökar arbetssäkerheten och som möjliggör insamling av produktionsdata som kan utnyttjas för en effektivare produktion.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco

Projektnummer: O-16-20-756 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Växtodling

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2020

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Säkrare statistik i svensk sortprovning
Johannes Forkman

Projektnummer: O-17-20-963 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2020

Växtodling

This project aims at developing and evaluating statistical methods that may provide better predictions than present methods when the number of trials is small. The number of trials in Swedish crop variety testing has decreased since the 1980s. Nowadays, the number of trials is so small that …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2020

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Jonas Wensman, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Förbättrad kotrafik i automatiska mjölkningssystem (AMS) genom positiv motivering och inlärning
Eva Spörndly, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev