Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Internetbaserat planeringsunderlag för inhysningssystem och byggnader för nötköttsproduktion

Status: Avslutat
Projektnummer: H0946338
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 31 oktober 2013
Huvudsökande: Madeleine Magnusson
Organisation: SLU
E-postadress: madeleine.magnusson@ltj.slu.se
Telefon: 040-415085
Beviljade medel: 1 110 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
För att öka konkurrenskraften för den svenska nötköttsproduktionen är det viktigt att byggnader och inhysningssystem för nötköttsproduktion planeras och utformas så att produktionen blir så effektiv som möjligt samtidigt som systemet erbjuder god djurvälfärd, bra arbetsmiljö och hög arbetssäkerhet. För att underlätta för nötköttsproducenter i planeringsarbetet i samband med nybyggnationer har det i projektet arbetats fram en internetbaserad planeringshandbok för inhysningssystem och byggnader inom nötköttsproduktionen. Planeringsråden riktar sig till lantbrukare, rådgivare, lärare, studenter vid SLU och elever vid naturbruksgymnasier. Planeringsråden är uppdelade i sju avsnitt; börja här, förutsättningar, stallsystem, planlösningar, byggnader, mått och grunder& litteratur. Planlösningsförslag för ströbädd- och liggbåssystem presenteras för besättningar med 50, 100 och 200 dikor beroende på inhysningssystem , 120 och 240 ungtjurar samt för integrerade besättningar med 50 dikor.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Internetbaserat planeringsunderlag för inhysningssystem och byggnader för nötköttsproduktion

Syfte
För att öka konkurrenskraften för den svenska nötköttsproduktionen är det viktigt att byggnader och inhysningssystem för nötköttsproduktion planeras och utformas så att produktionen blir så effektiv som möjligt samtidigt som systemet erbjuder god djurvälfärd, bra arbetsmiljö och hög arbetssäkerhet. För att underlätta för nötköttsproducenter i planeringsarbetet i samband med nybyggnationer har det i projektet arbetats fram en internetbaserad planeringshandbok för inhysningssystem och byggnader inom nötköttsproduktionen. Planeringsråden riktar sig till lantbrukare, rådgivare, lärare, studenter vid SLU och elever vid naturbruksgymnasier.

Metod
Planeringsråden bygger på en uppdatering och komplettering av tidigare systemlösningar publicerade vid institutionen samt genom inventering av forskningsresultat och erfarenheter från studiebesök i nötköttsbesättningar. Planeringsråden riktar sig till lantbrukare, rådgivare, lärare, studenter vid SLU och elever vid naturbruksgymnasier.

Resultat
Planeringsråden är uppdelade i sju avsnitt; börja här, förutsättningar, stallsystem, planlösningar, byggnader, mått och grunder& litteratur.

I avsnittet ”börja här” beskrivs hur man ska gå tillväga i början av processen när man funderar över att bygga nytt. Det är viktigt att fundera över sina mål med bygget och gårdens utveckling. De olika momenten i byggprocessen beskrivs liksom hur man gör rumsprogram och funktionsbeskrivning innan man börjar skissa på olika planlösningar. Slutligen presenteras en ”Checklista” för de olika momenten och aktiviteterna i byggprocessen.

I kapitlet ”förutsättningar” läser man om de förutsättningar som är bra att känna till vid planering av ett stall för köttdjur. Produktionssystem och utfodringsstrategi beskrivs. Vilka förutsättningar finns på gården? Det är viktigt att fundera över vilket platsbehov man ska planera för och hur olika byggnader och utomhusytor hänger samman. Byggnaderna på gården måste planeras och placeras så att de får en bra funktion med alla transporter av foder, djur och gödsel.

Man måste välja mellan olika stallsystem. I detta avsnitt finns information om olika inhysningssystem samt hanteringssystem. De inhysningssystem som är vanligast är ströbäddsystem och liggbåssystem. Nybyggnad av spaltgolvsboxar är endast tillåtet med gummispaltgolv. Enkla ligghallar med ströbädd kan kombineras med utfodring på rastgårdar. Om gården har rätt förutsättningar kan köttdjuren även hållas i utedrift. Här finns beskrivet vilka utrymmen och inredningar som behövs och information om hur olika funktioner ska utformas som t.ex. liggbås, ätplatser och golvytor. Här beskrivs också olika system för hantering av foder, strö och gödsel.

En mängd olika förslag på planlösningar presenteras för olika produktionsinriktningar och inhysningssystem. De kan användas som underlag vid diskussion med byggnadsrådgivare vid planering av nybyggnationer. Till de olika planlösningarna finns beskrivningar på förutsättningarna. Planlösningarna för dikor är planerade för 50, 100 och 200 dikor beroende på vilken typ av stallsystem. För integrerad besättning visas planlösning för 50 dikor. När det gäller planlösningar för växande ungnöt så är besättningsstorlekarna på 120 och 240 ungtjurar.

I avsnittet "byggnader" kan man läsa om hur olika delar av byggnaden kan utformas. Byggnaderna kan vara öppna eller slutna, oisolerade eller isolerade, samt ha olika stomsystem. De olika delarna av byggnaden beskrivs översiktligt för att ge idéer om bärande stomsystem, grundläggning, väggar och tak. Ventilationen i djurstallar är viktig. Byggnader för köttdjur har i de flesta fall naturlig ventilation. I kapitlet beskriv också saker man bör tänka på angående elinstallationer samt vatten och avlopp.

Storlek på inredning och olika mått på utrymmen beror dels på djurets storlek, dels på djurens beteenden, individuellt och i grupp. Djurens kroppsstorlek har till exempel stor betydelse för liggbåsets storlek, gångar och ätplatsens utformning. För beteenden som är viktiga för funktionen i utrymmet är det avståndet som djuret vill ha till ett annat djur i gruppen, det så kallade individualavståndet, samt gruppdynamiken och kotrafiken som styr. Inhysningssystemet i sig har också betydelse genom att det bland annat påverkar djurgruppens storlek och skötselrutiner t.ex. ströning och renhållning. Ibland är det alltså få parametrar som styr måtten, andra gånger många parametrar.

Slutligen finns det ett avsnitt ”grunder & litteratur” med grundläggande information kring områden som behandlats tidigare. Här kan man t.ex. fördjupa sig i nötkreaturens kroppsmått, beteende, näringsfysiologi och skötsel. Här finns också information och länkar till de lagar, förordningar mm som man behöver känna till när man bygger för köttdjur samt information om ekologisk produktion. Dessutom finns här referenser till litteratur som använts vid sammanställning av hemsidan samt tips på litteratur att läsa om man vill lära sig mer om stallar för nötköttsproduktion.

Slutsats
Under arbetets gång har det framkommit ett flertal frågeställningar som kräver fortsatt forskning och utveckling. Tex så behövs fortsatt utveckling av liggbåssystem till ungtjurar; utveckling av system för höstkalvning; mer forskning om köttdjurs ytbehov (stor del av befintlig forskning är gjord på mjölkkor); samt utveckling av rationella system med teknik som underlättar fysiskt arbete, ökar arbetssäkerheten och som möjliggör insamling av produktionsdata som kan utnyttjas för en effektivare produktion.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtskydd 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapets Service AB

Projektnummer: S-18-60-001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

In order to achieve high yield with high quality a controlled effort with plant protection products is required, an important tool for keeping the crop free from diseases that both decrease yield and lower the payment-based level of the harvest at delivery as well as improves quality storage of the …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) ogräs 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Weed competes with the crop for light, water and nutrients. Competition for resources can cause crop losses which in some cases can be significant, as well as provide a crop of poorer quality. It is therefore important to develop strategies that keep weeds at a reasonable level. Not keeping the …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) odlingsmaterial 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Choosing the right variety (ies) for your soils, places, crop sequences, cultivation goals, etc., etc. are fundamental to being able to achieve success with your cultivation. It is also necessary to know which cultivation measures individual varieties requires to achieve the desired results under …

Läs mer

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 januari 2020

Kött
Mjölk

This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the …

Läs mer

Test av belastningsfördelning på underlag med olika mjukhetsgrad och spaltöppningar för nötkreatur
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-16-20-781 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Kött
Mjölk

The purpose of the project is to measure pressure distribution of cattle claws on solid and slatted floors with varying softness and slot openings. The aim is to produce recommendations for the design of floors for cattle that better meet animal welfare requirements. Floor tests will be made using …

Läs mer

Lönsamheten för odling på marginalmarker
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-16-21-775 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Växtodling
Energi & biomassa

In Sweden, thousands of hectares of agricultural land are not being actively used for agricultural production. Some
reasons are small and irregular-shaped fields, low soil fertility, distant fields, etc. These so-called marginal fields are
often non-profitable and they may be abandoned in the …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2019

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Utvärdering av differentierade somatiska celler som verktyg för förbättrad juverhälsoutvärdering.
Fredrik Westerberg, Eurofins Steins Laboratorium

Projektnummer: R-18-26-012 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 december 2019

Swedish milk needs to be more internationally competitive. To achieve this objective costs related to production need to decrease at the same time as customer perceived values are strengthened and more clearly communicated. Lowering the incidence of mastitis reduces the production cost for farmers. …

Läs mer

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Ny teknik för grobarhetsbedömning av spannmål
Thomas Börjesson

Projektnummer: O-15-20-576 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In this project we intend to study different methods to objectively monitor the germination of seeds. In the project we will both study cereal seeds and malting barley. The methods that we intend to compare are isothermal calorimetry and two image analysis systems. One of the systems is well …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev