Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | H0842029 |
Kategori: | Research program | Potato |
Ansökningsår: | 2008 |
Datum för slutrapport: | 2 januari 2014 |
Huvudsökande: | Håkan Asp |
Organisation: | SLU |
E-postadress: | hakan.asp@ltj.slu.se |
Telefon: | 040 415326 |
Sammanfattning av slutrapport
Fosfor har uppmärksammats på grund av miljöproblem och begränsad tillgång vilket ökar kraven på effektivt användande. Potatis är den gröda som har högst fosfor-rekommendationer i Sverige. Vi studerade effekten av fosforgödsling i svensk potatisodling. Åren 2009 - 2011 lades 120 nollrutor (utan tillförd fosfor) ut i kommersiella fält med sorterna King Edward och Saturna. Skörd och kvalitet jämfördes mellan nollrutorna och den gödslade delen. Resultaten visar inte på några negativa effekter av 0-fosforbehandlingen gällande kvalité. King Edward svarade skördemässigt mer (6 %) än Saturna (0,7 %), dock var skördeökningen i de gödslade fälten inte signifikant högre än i nollrutorna. Skördeeffekten av P gödslingen var signifikant högre i de fält där P-koncentrationen i bladskaftet höjts med 0,1 mg P/g ts eller mer. Det som avgör hur stor koncentrationshöjning man får är fosforstatusen i marken, mullhalt, tillförd mängd P, pH och buffertkapaciteten.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Inventering av skördeeffekten av fosfortillförsel i kommersiell svensk potatisodling
Projektet syftade till att undersöka effekten av fosforgödsling i svensk potatisproduktion genom att jämföra skörden och kvalitén utan tillförd fosfor med normal gödsling. Dessutom undersöktes vilka markparametrar som var viktiga för effekten på skörden.
Fosfor (P) har uppmärksammats de senaste åren på grund av miljöproblem och en förväntad begränsad tillgång i framtiden och därmed även ökat pris. Detta ökar kraven på ett effektivt användande. Potatis är den gröda som har högst fosfor-rekommendationer i Sverige. Jordbruksverket har sänkt sina rekommendationer men det finns tecken på att potatisjordar i stor omfattning har gödslats upp till en nivå där extra tillförsel av fosfor inte längre har någon effekt på skörden.
Metod
Den faktiska effekten av fosforgödsling till potatis testades. Nollrutor (sammanlagt 120 rutor på tre år där ingen fosfor tillfördes) om 50 m2 lades ut i kommersiella bevattnade potatisfält runt om i Sverige under åren 2009-2011. Sorterna King Edward och Saturna testades i detta försök. Den enda skillnaden mellan nollrutan och det övriga fältet var att fosforn i handelsgödseln hade tagits bort. Prover i nollruta och resten av fältet (kontrollruta) skördegraderades och kvalitetsbedömdes. Prover på jord och bladskaft togs även ut.
Resultat
Det fanns inga signifikanta skillnader varken på skörd eller på kvalitet mellan noll- och kontrollrutorna. King Edward tycks dock svara något mer på fosforgödsling (6 %) än Saturna (0,7 %) även om skillnaderna inte är signifikanta.
Den totala skördenivån (i både noll- och kontrollruta) för King Edward var signifikant korrelerad med P-koncentrationen i bladskaften. Gödslingen gav effekt på skörden i de fält där koncentrationen i bladskaftet hade höjts med 1 mg P/ g ts eller mer. Det som är avgörande är med andra ord hur mycket fosfor som kommer in i plantan och det styrs i sin tur av en mängd faktorer som; fosforstatusen i marken (som i sin tur till stor del styrs av förekomsten av järn och aluminium i marken), mullhalt, tillförd mängd fosfor, pH och buffertkapaciteten. Detta gör det svårt förutsäga när potatisen svarar på fosforgödsling med de markparametrar man normalt har tillgång till. P-AL tal och silt-halt har dock viss betydelse.
Slutsatser och råd till näringen
Få Saturnafält behöver gödslas med fosfor i form av handelsgödsel så länge P-AL talen är så höga som idag. Skall man få en skörderespons till följd av P-gödsling behöver fosforkoncentrationen i plantan höjas med ca 1 mg P/ g ts. Detta är svårt att uppnå om; P-AL
talet är högt (över 20), mullhalten är hög (över 10 %), om P-tillförseln är låg (under 30 kg P/ha) eller om buffertkapaciteten är över 40.
Utifrån de markvärden man i dagsläget har tillgängliga kan man ge följande rekommendationer. Har man höga Fe-AL tal (över 50) eller högt P-AL tal eller hög mullhalt kan det krävas mycket stora mängder fosfor för att uppnå en koncentrationshöjning. Bladgödsling kan vara värt att prova i dessa fall men grödan skall då vara välvattnad.
Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …
Läs merProjektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …
Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …
Läs merProjektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …
Läs merProjektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …
Läs merProjektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …
Läs merProjektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …
Läs merProjektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …
Läs merProjektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …
Läs merProjektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …
Läs mer