Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | H0842029 |
Kategori: | Research program | Potato |
Ansökningsår: | 2008 |
Datum för slutrapport: | 2 januari 2014 |
Huvudsökande: | Håkan Asp |
Organisation: | SLU |
E-postadress: | hakan.asp@ltj.slu.se |
Telefon: | 040 415326 |
Sammanfattning av slutrapport
Fosfor har uppmärksammats på grund av miljöproblem och begränsad tillgång vilket ökar kraven på effektivt användande. Potatis är den gröda som har högst fosfor-rekommendationer i Sverige. Vi studerade effekten av fosforgödsling i svensk potatisodling. Åren 2009 - 2011 lades 120 nollrutor (utan tillförd fosfor) ut i kommersiella fält med sorterna King Edward och Saturna. Skörd och kvalitet jämfördes mellan nollrutorna och den gödslade delen. Resultaten visar inte på några negativa effekter av 0-fosforbehandlingen gällande kvalité. King Edward svarade skördemässigt mer (6 %) än Saturna (0,7 %), dock var skördeökningen i de gödslade fälten inte signifikant högre än i nollrutorna. Skördeeffekten av P gödslingen var signifikant högre i de fält där P-koncentrationen i bladskaftet höjts med 0,1 mg P/g ts eller mer. Det som avgör hur stor koncentrationshöjning man får är fosforstatusen i marken, mullhalt, tillförd mängd P, pH och buffertkapaciteten.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Inventering av skördeeffekten av fosfortillförsel i kommersiell svensk potatisodling
Projektet syftade till att undersöka effekten av fosforgödsling i svensk potatisproduktion genom att jämföra skörden och kvalitén utan tillförd fosfor med normal gödsling. Dessutom undersöktes vilka markparametrar som var viktiga för effekten på skörden.
Fosfor (P) har uppmärksammats de senaste åren på grund av miljöproblem och en förväntad begränsad tillgång i framtiden och därmed även ökat pris. Detta ökar kraven på ett effektivt användande. Potatis är den gröda som har högst fosfor-rekommendationer i Sverige. Jordbruksverket har sänkt sina rekommendationer men det finns tecken på att potatisjordar i stor omfattning har gödslats upp till en nivå där extra tillförsel av fosfor inte längre har någon effekt på skörden.
Metod
Den faktiska effekten av fosforgödsling till potatis testades. Nollrutor (sammanlagt 120 rutor på tre år där ingen fosfor tillfördes) om 50 m2 lades ut i kommersiella bevattnade potatisfält runt om i Sverige under åren 2009-2011. Sorterna King Edward och Saturna testades i detta försök. Den enda skillnaden mellan nollrutan och det övriga fältet var att fosforn i handelsgödseln hade tagits bort. Prover i nollruta och resten av fältet (kontrollruta) skördegraderades och kvalitetsbedömdes. Prover på jord och bladskaft togs även ut.
Resultat
Det fanns inga signifikanta skillnader varken på skörd eller på kvalitet mellan noll- och kontrollrutorna. King Edward tycks dock svara något mer på fosforgödsling (6 %) än Saturna (0,7 %) även om skillnaderna inte är signifikanta.
Den totala skördenivån (i både noll- och kontrollruta) för King Edward var signifikant korrelerad med P-koncentrationen i bladskaften. Gödslingen gav effekt på skörden i de fält där koncentrationen i bladskaftet hade höjts med 1 mg P/ g ts eller mer. Det som är avgörande är med andra ord hur mycket fosfor som kommer in i plantan och det styrs i sin tur av en mängd faktorer som; fosforstatusen i marken (som i sin tur till stor del styrs av förekomsten av järn och aluminium i marken), mullhalt, tillförd mängd fosfor, pH och buffertkapaciteten. Detta gör det svårt förutsäga när potatisen svarar på fosforgödsling med de markparametrar man normalt har tillgång till. P-AL tal och silt-halt har dock viss betydelse.
Slutsatser och råd till näringen
Få Saturnafält behöver gödslas med fosfor i form av handelsgödsel så länge P-AL talen är så höga som idag. Skall man få en skörderespons till följd av P-gödsling behöver fosforkoncentrationen i plantan höjas med ca 1 mg P/ g ts. Detta är svårt att uppnå om; P-AL
talet är högt (över 20), mullhalten är hög (över 10 %), om P-tillförseln är låg (under 30 kg P/ha) eller om buffertkapaciteten är över 40.
Utifrån de markvärden man i dagsläget har tillgängliga kan man ge följande rekommendationer. Har man höga Fe-AL tal (över 50) eller högt P-AL tal eller hög mullhalt kan det krävas mycket stora mängder fosfor för att uppnå en koncentrationshöjning. Bladgödsling kan vara värt att prova i dessa fall men grödan skall då vara välvattnad.
Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 januari 2022
The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …
Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 november 2021
This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …
Läs merProjektnummer: O-16-21-772 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 november 2021
The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …
Läs merProjektnummer: S-19-60-189 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2021
The aim of the committee of soil management is to find systems for soil tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. Further objectives are to reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase …
Läs merProjektnummer: H-17-47-303 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 oktober 2021
Icelandic horses are increasingly popular in Sweden and Norway. Their strength lies in their unique gaits, however, in lame horses this trait becomes a weakness. Evaluating not only lameness but also the leg of origin for lameness in any gait other than trot is exceptionally challenging. Today, we …
Läs merProjektnummer: O-17-20-958 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 september 2021
We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary …
Läs merProjektnummer: O-17-22-980 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 augusti 2021
Peat use in horticulture is increasingly discussed due to its climate-relevance and the disturbance of mires. At the
same time, peat is the most important, natural horticultural growing media constituent and only a few other organic
constituents have gained acceptance in horticulture, but cannot …
Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2021
Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …
Läs merProjektnummer: H-19-47-475 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021
Respiratory conditions is a growing issue in the equine industry and for horse welfare. Equine asthma is characterised by airway obstruction, chronic intermittent cough and mucus accumulation an impact the quality of life for affected horses. Similar to its human equivalent, equine asthma is a …
Läs merProjektnummer: H-19-47-484 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021
The transition from winter-feeding to pasture involves a considerable diet change that might compromise the health of horses. Diseases like colic as well as insulin dysregulation and pasture associated laminitis are related to diet changes and pasture intake. However, little information exist on …
Läs mer