Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Inventering av skördeeffekten av fosfortillförsel i kommersiell svensk potatisodling

Status: Avslutat
Projektnummer: H0842029
Kategori: Research program | Potato
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 2 januari 2014
Huvudsökande: Håkan Asp
Organisation: SLU
E-postadress: hakan.asp@ltj.slu.se
Telefon: 040 415326
Beviljade medel: 1 300 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Fosfor har uppmärksammats på grund av miljöproblem och begränsad tillgång vilket ökar kraven på effektivt användande. Potatis är den gröda som har högst fosfor-rekommendationer i Sverige. Vi studerade effekten av fosforgödsling i svensk potatisodling. Åren 2009 - 2011 lades 120 nollrutor (utan tillförd fosfor) ut i kommersiella fält med sorterna King Edward och Saturna. Skörd och kvalitet jämfördes mellan nollrutorna och den gödslade delen. Resultaten visar inte på några negativa effekter av 0-fosforbehandlingen gällande kvalité. King Edward svarade skördemässigt mer (6 %) än Saturna (0,7 %), dock var skördeökningen i de gödslade fälten inte signifikant högre än i nollrutorna. Skördeeffekten av P gödslingen var signifikant högre i de fält där P-koncentrationen i bladskaftet höjts med 0,1 mg P/g ts eller mer. Det som avgör hur stor koncentrationshöjning man får är fosforstatusen i marken, mullhalt, tillförd mängd P, pH och buffertkapaciteten.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Inventering av skördeeffekten av fosfortillförsel i kommersiell svensk potatisodling

Projektet syftade till att undersöka effekten av fosforgödsling i svensk potatisproduktion genom att jämföra skörden och kvalitén utan tillförd fosfor med normal gödsling. Dessutom undersöktes vilka markparametrar som var viktiga för effekten på skörden.
Fosfor (P) har uppmärksammats de senaste åren på grund av miljöproblem och en förväntad begränsad tillgång i framtiden och därmed även ökat pris. Detta ökar kraven på ett effektivt användande. Potatis är den gröda som har högst fosfor-rekommendationer i Sverige. Jordbruksverket har sänkt sina rekommendationer men det finns tecken på att potatisjordar i stor omfattning har gödslats upp till en nivå där extra tillförsel av fosfor inte längre har någon effekt på skörden.

Metod

Den faktiska effekten av fosforgödsling till potatis testades. Nollrutor (sammanlagt 120 rutor på tre år där ingen fosfor tillfördes) om 50 m2 lades ut i kommersiella bevattnade potatisfält runt om i Sverige under åren 2009-2011. Sorterna King Edward och Saturna testades i detta försök. Den enda skillnaden mellan nollrutan och det övriga fältet var att fosforn i handelsgödseln hade tagits bort. Prover i nollruta och resten av fältet (kontrollruta) skördegraderades och kvalitetsbedömdes. Prover på jord och bladskaft togs även ut.

Resultat

Det fanns inga signifikanta skillnader varken på skörd eller på kvalitet mellan noll- och kontrollrutorna. King Edward tycks dock svara något mer på fosforgödsling (6 %) än Saturna (0,7 %) även om skillnaderna inte är signifikanta.
Den totala skördenivån (i både noll- och kontrollruta) för King Edward var signifikant korrelerad med P-koncentrationen i bladskaften. Gödslingen gav effekt på skörden i de fält där koncentrationen i bladskaftet hade höjts med 1 mg P/ g ts eller mer. Det som är avgörande är med andra ord hur mycket fosfor som kommer in i plantan och det styrs i sin tur av en mängd faktorer som; fosforstatusen i marken (som i sin tur till stor del styrs av förekomsten av järn och aluminium i marken), mullhalt, tillförd mängd fosfor, pH och buffertkapaciteten. Detta gör det svårt förutsäga när potatisen svarar på fosforgödsling med de markparametrar man normalt har tillgång till. P-AL tal och silt-halt har dock viss betydelse.

Slutsatser och råd till näringen

Få Saturnafält behöver gödslas med fosfor i form av handelsgödsel så länge P-AL talen är så höga som idag. Skall man få en skörderespons till följd av P-gödsling behöver fosforkoncentrationen i plantan höjas med ca 1 mg P/ g ts. Detta är svårt att uppnå om; P-AL
talet är högt (över 20), mullhalten är hög (över 10 %), om P-tillförseln är låg (under 30 kg P/ha) eller om buffertkapaciteten är över 40.
Utifrån de markvärden man i dagsläget har tillgängliga kan man ge följande rekommendationer. Har man höga Fe-AL tal (över 50) eller högt P-AL tal eller hög mullhalt kan det krävas mycket stora mängder fosfor för att uppnå en koncentrationshöjning. Bladgödsling kan vara värt att prova i dessa fall men grödan skall då vara välvattnad.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Långsiktiga kalkningseffekter på grödor, mark och miljö ger ny kunskap på bredden och djupet
Åsa Olsson

Projektnummer: O-17-20-977 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling
Socker
Trädgård

The role of liming in the crop rotation remains to be thoroughly investigated. Within two recent SLF projects, yield in sugar beet, barley and oil seed rape has been measured in the first rotation. In 2018, beets will be grown for a second time which gives us unique possibilities with the aim to …

Läs mer

Strategier för företagsutveckling i lantbruket - drivkrafter och ekonomiska effekter
Helena Hansson

Projektnummer: O-17-21-948 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling
Kött
Mjölk

This project aims at deepening knowledge about drivers of farm business development and about how different strategies for business development impact the financial outcome of the farms. These are our research questions:
1. What are the driving forces for farmers’ choices of different strategies …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev