Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | H0842029 |
Kategori: | Research program | Potato |
Ansökningsår: | 2008 |
Datum för slutrapport: | 2 januari 2014 |
Huvudsökande: | Håkan Asp |
Organisation: | SLU |
E-postadress: | hakan.asp@ltj.slu.se |
Telefon: | 040 415326 |
Sammanfattning av slutrapport
Fosfor har uppmärksammats på grund av miljöproblem och begränsad tillgång vilket ökar kraven på effektivt användande. Potatis är den gröda som har högst fosfor-rekommendationer i Sverige. Vi studerade effekten av fosforgödsling i svensk potatisodling. Åren 2009 - 2011 lades 120 nollrutor (utan tillförd fosfor) ut i kommersiella fält med sorterna King Edward och Saturna. Skörd och kvalitet jämfördes mellan nollrutorna och den gödslade delen. Resultaten visar inte på några negativa effekter av 0-fosforbehandlingen gällande kvalité. King Edward svarade skördemässigt mer (6 %) än Saturna (0,7 %), dock var skördeökningen i de gödslade fälten inte signifikant högre än i nollrutorna. Skördeeffekten av P gödslingen var signifikant högre i de fält där P-koncentrationen i bladskaftet höjts med 0,1 mg P/g ts eller mer. Det som avgör hur stor koncentrationshöjning man får är fosforstatusen i marken, mullhalt, tillförd mängd P, pH och buffertkapaciteten.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Inventering av skördeeffekten av fosfortillförsel i kommersiell svensk potatisodling
Projektet syftade till att undersöka effekten av fosforgödsling i svensk potatisproduktion genom att jämföra skörden och kvalitén utan tillförd fosfor med normal gödsling. Dessutom undersöktes vilka markparametrar som var viktiga för effekten på skörden.
Fosfor (P) har uppmärksammats de senaste åren på grund av miljöproblem och en förväntad begränsad tillgång i framtiden och därmed även ökat pris. Detta ökar kraven på ett effektivt användande. Potatis är den gröda som har högst fosfor-rekommendationer i Sverige. Jordbruksverket har sänkt sina rekommendationer men det finns tecken på att potatisjordar i stor omfattning har gödslats upp till en nivå där extra tillförsel av fosfor inte längre har någon effekt på skörden.
Metod
Den faktiska effekten av fosforgödsling till potatis testades. Nollrutor (sammanlagt 120 rutor på tre år där ingen fosfor tillfördes) om 50 m2 lades ut i kommersiella bevattnade potatisfält runt om i Sverige under åren 2009-2011. Sorterna King Edward och Saturna testades i detta försök. Den enda skillnaden mellan nollrutan och det övriga fältet var att fosforn i handelsgödseln hade tagits bort. Prover i nollruta och resten av fältet (kontrollruta) skördegraderades och kvalitetsbedömdes. Prover på jord och bladskaft togs även ut.
Resultat
Det fanns inga signifikanta skillnader varken på skörd eller på kvalitet mellan noll- och kontrollrutorna. King Edward tycks dock svara något mer på fosforgödsling (6 %) än Saturna (0,7 %) även om skillnaderna inte är signifikanta.
Den totala skördenivån (i både noll- och kontrollruta) för King Edward var signifikant korrelerad med P-koncentrationen i bladskaften. Gödslingen gav effekt på skörden i de fält där koncentrationen i bladskaftet hade höjts med 1 mg P/ g ts eller mer. Det som är avgörande är med andra ord hur mycket fosfor som kommer in i plantan och det styrs i sin tur av en mängd faktorer som; fosforstatusen i marken (som i sin tur till stor del styrs av förekomsten av järn och aluminium i marken), mullhalt, tillförd mängd fosfor, pH och buffertkapaciteten. Detta gör det svårt förutsäga när potatisen svarar på fosforgödsling med de markparametrar man normalt har tillgång till. P-AL tal och silt-halt har dock viss betydelse.
Slutsatser och råd till näringen
Få Saturnafält behöver gödslas med fosfor i form av handelsgödsel så länge P-AL talen är så höga som idag. Skall man få en skörderespons till följd av P-gödsling behöver fosforkoncentrationen i plantan höjas med ca 1 mg P/ g ts. Detta är svårt att uppnå om; P-AL
talet är högt (över 20), mullhalten är hög (över 10 %), om P-tillförseln är låg (under 30 kg P/ha) eller om buffertkapaciteten är över 40.
Utifrån de markvärden man i dagsläget har tillgängliga kan man ge följande rekommendationer. Har man höga Fe-AL tal (över 50) eller högt P-AL tal eller hög mullhalt kan det krävas mycket stora mängder fosfor för att uppnå en koncentrationshöjning. Bladgödsling kan vara värt att prova i dessa fall men grödan skall då vara välvattnad.
Projektnummer: O-18-20-158 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2022
The purpose of this project is to identify the transmission routes for Campylobacter to broiler flocks and recommend actions at farm level to reduce the number of chickens with Campylobacter. Furthermore, to analyse routines at slaughter including cleaning of slaughterhouses and transport crates to …
Läs merProjektnummer: O-19-21-317 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 juni 2022
Automation technology is developing rapidly, not least in agriculture. Several of the biggest challenges in vehicular automation technology, such as complex interactions with other road users, are less problematic for agricultural vehicles than for road vehicles. There is therefore potential for …
Läs merProjektnummer: O-16-20-764 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 juni 2022
Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …
Läs merProjektnummer: H-18-47-401 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 juni 2022
The goal of the applied project is to shed light on overlooked aspects of the complex subject of horse welfare.
Because of the specific position stall owners have, they are especially suitable to contribute to our knowledge about
the possibilities and limitations that set the conditions for …
Projektnummer: H-14-47-006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 mars 2022
The aim is to get basic data for testing impact energy resistance of stable fittings and building elements. The goal is to quantify potential impact energy of horse kicks in order to elucidate the implication of “sufficient strength to resist horse kicks”, which is a demand for stable fitting …
Läs merProjektnummer: O-16-20-765 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2022
Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …
Läs merProjektnummer: R-17-47-196 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 februari 2022
Pastern-cannon bone dermatitis (PCBD) is a collective name for an inflammation of the skin on the lower parts of horse legs. Breeds with heavy feathered legs especially tend to contract this disease. The aim of this Swedish – Norwegian study is to improve the possibilities of successfully …
Läs merProjektnummer: O-19-20-310 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 januari 2022
Both footrot and contagious ovine digital dermatitis (CODD) can cause extensive damage to the feet of affected sheep, and cause both suffering and financial losses. The aim of the proposed one-year project is to gain new knowledge about these two infectious feet diseases and their respective …
Läs merProjektnummer: O-16-23-751 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 januari 2022
Innovative outdoor poultry production farms are faced with new challenges. Therefore we intend to: 1) Develop user-friendly guidelines for risk assessment of nutrient load and losses in outdoor systems 2) Identify possible improvements and technical solutions for reducing risk of phosphorus losses …
Läs merProjektnummer: O-16-23-762 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 januari 2022
The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …