Inverkan av jordbearbetning på markens biologiska aktivitet, kvävemineralisering och mullbalans

Sammanfattning av slutrapport
Syftet med projektet var att kartlägga orsakerna till varför nedbrytningen av organiska materialet i marken påverkas av jordbearbetning. Resultaten visar att en mycket intensiv bearbetning under kontrollerade förhållande i laboratoriet leder till en mätbar ökning av markandningen. Effekten som direkt kan hänföras till en mekanisk sönderdelning av organiska partiklar eller till krossningen av aggregat och är dock liten i absoluta mått. Översatt till fältförhållanden borde effekt av en intensiv bearbetning vara lägre än 10 kg C/ha per bearbetning. Jordbearbetningens indirekta effekter orsakade av förändringar i markens struktur har dock mycket större påverkan. Eftersom strukturen påverkar infiltration, vattenhållandeförmåga och upptorkningsförloppet så kommer den påverka markens vattenhalt är därmed styra markorganismernas aktivitet.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syftet med detta projekt var att kartlägga orsakerna till varför nedbrytningen av organiska materialet i marken påverkas av jordbearbetning.
Resultaten a fyra experiment som utfördes under kontrollerade förhållanden visar att en mycket intensiv bearbetning leder till en mätbar ökning av markrespirationen. Effekten som direkt kan hänföras till en mekanisk sönderdelning av organiska partiklar eller till krossningen av aggregat och är dock liten i absoluta mått. Översatt till fältförhållanden borde effekt av en intensiv bearbetning vara lägre än 10 kg C/ha per bearbetning. Jordbearbetningens indirekta effekter orsakade av förändringar i markens struktur har dock mycket större påverkan på markandningen. Eftersom strukturen påverkar infiltration, vattenhållandeförmåga och upptorkningsförloppet så kommer den påverka markens vattenhalt är därmed styra markorganismernas aktivitet.
Torkning och återfuktning påverkade markandningen mycket markant och ledde till dubbel så stor markandning i både en ler- och en sandjord jämfört med ostörd jord. Bearbetning med olika intensiteter resulterade inte i några skillnader i markandning.
Då bearbetningseffekten verkar vara främst en vatteneffekt så borde man kunna skatta den med hjälp av dynamiska modeller som drivs av meterologiska data och hydrauliska markegenskaper. Motstridiga effekter av jordbearbetning på markens kolbalans som har rapporterats i litteraturen kan förmodligen förklaras av skillnader i nederbördsmängd och nederbördsfördelning i olika klimatzoner. För att kunna skatta effekten under fältförhållanden i Sverige borde man analysera de långliggande jordbearbetningsförsöken med hjälp av dynamiska simuleringsmodeller.