Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Inverkan av kalkning på skörd och kvalitet i sockerbetor genom dess effekt på markkemi och bördighet

Status: Avslutat
Projektnummer: H0844105
Kategori: Research program | Sugar
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 31 augusti 2013
Huvudsökande: Lars Persson
Organisation: Nordic beet research
E-postadress: brandsbergagard@brevet.nu
Telefon: 0435-711368
Beviljade medel: 2 500 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Kalkningsförsök genomfördes 2010-2012 på 52 jordar med från början bra förutsättningar för betodling. Skördeökningen blev i medeltal 340 kg socker/ha för 8 ton kalkstensmjöl/ha och 210 kg socker/ha för 16 ton sockerbrukskalk/ha (P = 0,0199). Ca-AL värdet höjdes från 285 mg/100 g ts i obehandlad ruta till 344 för båda kalkprodukterna (P = 0,0012) och pH höjdes från 6,8 till 7,0 (P < 0,0001). Rotbrandsrisken (0-100) sänktes från 55 till 50 på sex månader (P = 0,0015) och effekten fanns kvar minst 18 månader efter kalkning och efter en betgröda. I försök med ökande givor (12 st) fanns ett optimum för skörd vid 8 ton kalkstensmjöl/ha (13,65 ton/ha). I gruppen av jordar med pH>7,0 var skördeökningen 700 kg/ha efter kalkning med kalkstensmjöl. Dessa jordar hade en lerhalt >20%, mullhalt >3,3%, och Ca-AL värde >500 mg/100g ts. Negativa effekter på skörd berodde delvis på minskad tillgänglighet av mangan och bor i samband med kalkning, i synnerhet i plöjningsfria fält och på lätta jordar.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Kalkning höjer skörden i sockerbetorna med upp till 700 kilo per hektar, men inte på alla jordar. Det visar en undersökning gjord av organisationen NBR, Nordic Beet Research. Resultaten öppnar för fortsatt forskning inom området.
Grunden för en hög sockerskörd är en frisk jord med bra näringsinnehåll och en jordstruktur som gynnar betplantans tillväxt. Historiskt sett spred betodlarna ut märgel, kalkrik jord från alven, för att öka skörden. I dag har märgeln ersatts av krossad eller mald kalksten och bränd eller släckt kalk. I Danmark och Finland kalkar odlarna i dag regelbundet i betväxtföljderna.
Men nyttan av kalkning har ifrågasatts. NBR ville med det här projektet ta reda på vilken potential kalkning har för att höja sockerskördarna på olika jordtyper. Samtidigt undersöktes kalkningens inverkan på rotbrand, en växtföljdssjukdom som sänker skörden.
Rotbrand förekommer mer på jordar med lågt pH och lågt innehåll av kalcium än på kalkrika jordar. Så den självklara frågan är om man som odlare kan kalka för att öka skörden men även för att minska risken för rotbrandsangrepp?
Praktiska val som typ av kalkprodukt, givor och spridningsmetoder påverkar effekten av kalkning men det finns även andra faktorer. Jordarterna i det svenska betodlingsområdet är väldigt varierade och sammansättningen av lerhalt, mullhalt och pH avgör också effekten av kalkning.
Två kalkprodukter, kalkstensmjöl och sockerbrukskalk, spreds därför ut på ett antal fält under tre år. Givorna var 4 ton CaO per ha för båda kalksorterna, vilket motsvarar 8 ton kalkstensmjöl per hektar och 16 ton sockerbrukskalk per hektar.
Spridningen gjordes på hösten efter spannmålsskörden med en rörspridare och en centrifugalspridare. Året efter odlades sockerbetor på fältet och det gjordes ett stort antal bedömningar och analyser i rutorna med de olika kalkprodukterna samt i en okalkad ruta som kontroll.
Förutsättningen var att fälten i undersökningen generellt hade bra status för sockerbetsodling från början och att kalk tillfördes som ett sätt att höja skördenivån.
Totalt ingick 52 olika fält i undersökningen. På 12 av dessa spreds dessutom kalkstensmjöl i ökande givor; från 4 ton per hektar upp till 32 ton per hektar i en så kallad kalkstege för att undersöka effekten av nivån på kalkgivan.
Sammanställningen av resultaten visar att skörden ökade med i medeltal 340 kg socker per hektar av 8 ton kalkstensmjöl per hektar och med 210 kg socker per hektar av 16 ton sockerbrukskalk per hektar.
Som väntat fanns det bland de 52 fälten vissa fält som gav en större skördeökning medan vissa faktiskt gav en skördesänkning. För att hitta någon gemensam nämnare delades fälten upp utifrån olika faktorer som till exempel lerhalt, pH och mullhalt.
Det visade sig att i synnerhet jordar med högre lerhalt, högre pH och kalcium-innehåll gav en större skördeökning efter kalkning medan jordar med lägre lerhalter gav en lägre respons. Den största skördeökningen, 700 kg per hektar, fanns efter kalkning med kalkstensmjöl i gruppen av jordar med pH högre än 7,0. Gemensamt för de här fälten var att mullhalten var högre än 3,3 procent, att lerhalten var högre än 20 procent och att det fanns mycket lättlösligt kalcium i marken redan innan kalkning. I denna grupp var medelskörden 13,42 ton per hektar innan kalkning.
I resultaten från de tolv kalkstegarna med ökande dos kalkstensmjöl kan man se att skördeökningen är som högst vid 8 ton kalkstensmjöl per hektar och att den är mindre vid lägre och högre givor.
I de fält som fick skördeminskningar var det vanligt att kalken hade minskat tillgängligheten av mangan och bor. Detta drabbade i synnerhet plöjningsfria fält och lätta jordar. Resultaten visar att det är viktigt med en grundlig inbrukning av kalken i dessa fall.
Jordtester i växthus visade att risken för rotbrand sjönk med 9 procent för båda kalkprodukterna. Detta var på våren sex månader efter spridning. När mätningen gjordes om 18 månader efter spridning och efter att betor hade odlats en gång, fanns påverkan mot sjukdomen kvar. Kalkens effekt mot rotbrand är intressant eftersom det inte finns några fungerande eller ekonomiskt rimliga metoder för att sanera jord från denna sjukdom.
En generell giva på 8 ton kalkstensmjöl per hektar över alla jordtyper har svårt att betala sig på en betgröda om skördeökningen endast ligger på 340 kg socker per hektar. Det är däremot intressant om den ger mer på vissa jordtyper. Viktigt i sammanhanget är att kalkning är en åtgärd för att bibehålla nivån av kalcium i jorden och på sikt bördighet och skördenivå.
Resultaten av undersökningen gav ny kunskap om hur kalkning påverkar sockerskörden och uppmuntrar till ytterligare forskning inom området.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Ingen hov ingen häst? - En studie om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar.
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Molekylära verktyg för detektion av mag- och tarmparasiter och läkemedelsresistens hos får
Lars Johan Höglund

Projektnummer: O-16-20-742 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Kött

The project aims to develop and evaluate molecular tests for the detection of gastrointestinal parasites in sheep and their resistance status to anthelmintics. The genetic markers will then be tested in two major sheep flocks to provide an evidence base for a monitoring program that, ultimately, …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Potatis
Växtodling

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgondagens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev